Inkludering av vårdare som rekryterats från utlandet i arbetet och arbetsgemenskapen ska främjas på många sätt

Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 25.9.2025

Den växande bristen på arbetskraft som hotar social- och hälsovårdsbranschen kan motverkas genom att rekrytera vårdare från utlandet. Att framgångsrikt inkludera en vårdare som rekryterats från utlandet i arbetsgemenskapen kan innebära många olika utmaningar: språkliga, yrkesmässiga och sociala. I Arbetshälsoinstitutets nya undersökning letade man efter lösningar på dessa utmaningar. Baserat på undersökningsresultaten har man nu publicerat en praktisk guide för organisationer som rekryterar från utlandet.

Utvecklingen av språkkunskaper ska stödjas och det är en fråga för hela arbetsgemenskapen

Tillräckliga språkkunskaper är en av de viktigaste frågorna vid rekrytering av vårdare från utlandet. Kvalitetsmål för språkundervisningen ska därför sättas upp redan i utbildningen i ursprungslandet. Men det räcker inte.

– Vid rekrytering av arbetstagare från utlandet ska särskild uppmärksamhet ägnas åt att i arbetet stödja utvecklingen av vårdarnas kunskaper i finska eller svenska. Detta är också väsentligt med tanke på arbetstagarnas inkludering i arbetsgemenskapen, yrkeskunskapernas användning och utveckling samt välbefinnandet i arbetet, säger Barbara Bergbom, ledande expert vid Arbetshälsoinstitutet.

Organisationen kan stödja utvecklingen av språkkunskaper med språkworkshoppar, språkkurser, språkmentorer och olika färdiga material, såsom ordlistor eller instruktioner på lättläst språk.

– Det språk som behövs i arbetet lär man sig emellertid särskilt bra i verkliga situationer där språket används. Det centrala är att arbetsgemenskapens medlemmar har beredskap att arbeta i en flerspråkig arbetsgemenskap och stödja den som lär sig språket. Dessutom bör arbetsgemenskapens attityd till språkkunskaperna som håller på att utvecklas vara uppmuntrande och tillåtande, konstaterar Barbara Bergbom.

Chefens stöd till både den rekryterade och arbetsgemenskapen

En vårdare som rekryterats från utlandet behöver stöd av chefen i den nya situationen. Arbetsgemenskapen behöver också stöd, eftersom det ofta finns ett behov av att förnya rutinerna i takt med att personalen blir internationell och flerspråkig.  

– Chefen bör stödja arbetsgemenskapen i nödvändiga förändringar av rutiner, till exempel i införandet av språkmedvetna rutiner. Att formulera och komma överens om gemensamma spelregler förtydligar rutinerna och förbinder till ny praxis. Parallellt med dem ska man främja en inkluderande kultur och psykologisk säkerhet, sammanfattar Mirkka Vuorento, forskare vid Arbetshälsoinstitutet. 

– I början måste arbetet och arbetsuppgifterna omorganiseras, till exempel när det gäller registrering eller ärenden som sköts per telefon. När arbetet och arbetsuppgifterna organiseras ska man i början beakta den utländska vårdarens språkkunskaper. Målet är emellertid att språkkunskaperna ska utvecklas till en nivå som gör det möjligt att sköta alla uppgifter som ingår i arbetet, konstaterar Mirkka Vuorento. 

Det är bra att ha som mål att vårdarna ska kunna utnyttja sin yrkeskompetens fullt ut. Detta förutsätter att de som har avlagt sjukskötar- eller närvårdarexamen utanför EU- och EES-länderna har avlagt tilläggsstudier som fastställts av Valvira och tillräckliga språkkunskaper.

Bekanta dig med handboken (på finska)

• Handboken Ulkomailta rekrytoidut hoitajat onnistuneesti osaksi työyhteisöä innehåller anvisningar för själva rekryteringsprocessen, introduktionen, chefsarbetet, inkluderingen i arbetsgemenskapen och språkfrågor.
• Handboken har utarbetats i forskningsprojektet Ulkomailta rekrytointi ja työpaikan pitovoima sote-alalla, där forskningsmetoderna var etnografisk fallstudie, intervjuer och medskapande. Forskningsprojektet har finansierats av Ami-stiftelsen.

Mer information

• Barbara Bergbom, ledande expert, Arbetshälsoinstitutet, barbara.bergbom@ttl.fi, tfn +358 43 824 3765
• Mirkka Vuorento, forskare, Arbetshälsoinstitutet, mirkka.vuorento@ttl.fi, tfn +358 50 512 6841