Ekonomisk prognos 2025-2027: Tillväxtfaktorer på plats efter lågkonjunkturen?
Enligt Labores höstprognos 2025 växer Finlands ekonomi med 0,6 procent i år. Konjunkturläget förbättras 2026 och 2027 då BNP-tillväxten väntas stiga till 1,5 procent respektive 1,4 procent. Den privata konsumtionen tynger fortfarande återhämtningen, men vi uppskattar att utvecklingen vänder uppåt nästa år. Samtidigt har osäkerheten i världshandeln minskat något, vilket stärker exportutsikterna.

Den långsamma återhämtning som började förra året har stannat av under våren och sommaren. Därför har vi sänkt årets prognos med 0,8 procentenheter jämfört med vårens uppskattning. Prognosen pressas främst av den svaga privata konsumtionen, medan nettoexporten ger ett visst stöd. Under de kommande åren väntas konsumtionen och investeringarna gradvis stärkas och bidra till högre tillväxt.
Sammanfattning av Labores konjunkturprognos hösten 2025:
-
Den privata konsumtionen minskar för andra året i rad, men väntas återgå till tillväxt under de kommande åren tack vare uppdämd efterfrågan och stigande realinkomster. Inflationen förblir låg i år, men accelererar till cirka 2 procent till under 2026–2027.
-
Exportutsikterna har blivit klarare under året. Även om osäkerheten fortfarande är stor förväntar vi oss att den finska exporten kommer att växa, särskilt i takt med att den tyska ekonomin återhämtar sig. Importen väntas växa i takt med den ekonomiska vändningen samt till följd av leveranser av stridsflygplan och andra investeringar, vilket innebär att nettoexporten endast kommer att ge ett måttligt stöd till tillväxten.
-
Den offentliga skulden kommer att fortsätta att växa och stabiliseras på cirka 86 procent av BNP i slutet av prognosperioden. Anpassningsåtgärder kommer att dämpa utgifterna, men svag tillväxt i skatteintäkterna, ränteutgifter och ökande försvarsinvesteringar kommer att hålla underskottet på en hög nivå.
-
Arbetslösheten i Finland är klart högre än EU-genomsnittet, på 10,0 procent. Vi uppskattar att arbetslösheten kommer att stanna kring 9,5 procent under prognosperioden på grund av låg efterfrågan på arbetskraft, långtidsarbetslöshet och accelererande arbetsproduktivitet.
-
Investeringarna kommer att växa med 3–4 procent under prognosperioden tack vare bostadsbyggande, försvarsanskaffningar och investeringar i forskning och utveckling.
Inhemsk efterfrågan håller tillbaka tillväxten
Den finska ekonomin började växa långsamt förra året, men den lovande återhämtningen stannade av under våren.
”Problemen i den finska ekonomin är för närvarande kopplade till den inhemska efterfrågan. Den privata konsumtionen minskar eftersom hushållen sparar exceptionellt mycket. De offentliga konsumtionsutgifterna minskar som en del av sparåtgärder, och den höga offentliga skulden gör det omöjligt att bygga tillväxt på nya stimulansåtgärder,” säger Juho Koistinen, prognoschef på Labore.
Exporten ger dock anledning till försiktig optimism.
”I år kommer tillväxten i varuexporten att upprätthållas av tillfälliga faktorer, såsom förra årets svaga jämförelsepunkt och den stora leveransen av kryssningsfartyg i juli. Exportutsikterna har samtidigt stabiliserats. Den finska exporten kommer att gynnas av den gradvisa återhämtningen i den tyska ekonomin, särskilt inom industrisektorn."
Arbetslösheten är däremot ett problem som kan undergräva förutsättningarna för tillväxt.
"Arbetslösheten är fortsatt hög, och vi förväntar oss inte att situationen kommer att förbättras snabbt. Det stora antalet långtidsarbetslösa och den kompetensförlust som följer av långa arbetslöshetsperioder är ett växande hinder för återhämtningen. Att lösa detta problem är oerhört viktigt ur ett mänskligt perspektiv och för förutsättningarna för ekonomisk tillväxt under de kommande åren.”
Prognosen publiceras på Labores webbplats den 25.9 kl. 00.01. Du kan ladda ner prognosen (PDF) från bilagorna.
Avainsanat
Yhteyshenkilöt
Juho KoistinenennustepäällikköMakrotalous, ennusteet ja toimialatalous
Puh:040 940 2833juho.koistinen@labore.fiLiitteet
Linkit
Labore eli Työn ja talouden tutkimus LABORE (ent. Palkansaajien tutkimuslaitos) on vuonna 1971 perustettu itsenäinen tutkimuslaitos, jossa keskitytään yhteiskunnallisesti merkittävään ja tieteen kansainväliset laatukriteerit täyttävään soveltavaan taloustieteelliseen tutkimukseen. Tutkimuksen painopistealueisiin kuuluvat työn taloustiede, julkistaloustiede sekä makrotaloustiede ja toimialan taloustiede. Lisäksi teemme suhdanne-ennusteita ja toimialakatsauksia sekä julkaisemme Talous & Yhteiskunta -lehteä ja podcasteja.
Vahvuuksiamme ovat tutkijoiden korkea tieteellinen osaaminen sekä tiivis yhteistyö kotimaisten ja ulkomaisten yliopistojen ja tutkimuslaitosten kanssa. Tutkijoillamme on tärkeä asiantuntijarooli eri yhteyksissä ja he osallistuvat aktiivisesti yhteiskunnalliseen keskusteluun.

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi
Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.
Lue lisää julkaisijalta Työn ja talouden tutkimus LABORE
Talousennuste vuosille 2025-2027: Taantuman jälkeen kasvutekijät kunnossa?25.9.2025 00:01:00 EEST | Tiedote
Tutkimuslaitos Laboren syksyn 2025 suhdanne-ennusteen mukaan Suomen talous kasvaa 0,6 prosenttia vuonna 2025. Suhdanne kohenee vuosina 2026–2027, jolloin BKT-kasvu vauhdittuu 1,5 ja 1,4 prosenttiin. Yksityinen kulutus jarruttaa talouden elpymistä toistaiseksi, mutta arvioimme sen kääntyvän kasvuun ensi vuonna. Maailmankaupan epävarmuus on hieman hälventynyt vuoden mittaan, minkä ansiosta vientinäkymät ovat parantuneet.
Orpon hallituksen sosiaaliturvaleikkaukset iskevät osa-aikatyötä tekeviin naisiin18.9.2025 10:00:00 EEST | Tiedote
Laboren selvityksen mukaan pääministeri Petteri Orpon hallituksen toteuttamat sosiaaliturvaleikkaukset heikentävät erityisesti palvelualojen työntekijöiden toimeentuloa. Eniten kärsivät osa-aikatyötä tekevät ja soviteltua työttömyysetuutta saaneet.
Nettomenojen rajoitteet olisivat ”velkajarrua” parempia kansallisia sääntöjä16.9.2025 12:20:25 EEST | Blogi
Suomen hallituksen esittämä ”velkajarru” voi kuulostaa yksinkertaiselta keinolta hillitä velkaantumista, mutta käytännössä se voi pakottaa leikkaamaan menoja juuri silloin, kun talous on taantumassa. Ilkka Kiema perustelee blogikirjoituksessaan, miksi nettomenojen kasvulle asetetut rajoitteet olisivat velkasuhteeseen sidottuja tavoitteita parempia kansallisia sääntöjä: ne ovat läpinäkyvämpiä, sallivat suhdanteiden tasaamisen ja tukevat laajempaa poliittista keskustelua talouspolitiikan vaihtoehdoista.
Koulutusalalla suuri merkitys tulojen kannalta kaikilla koulutusasteilla11.9.2025 07:00:00 EEST | Tiedote
Laboren tuoreen analyysin mukaan koulutustaso ja tulot kulkevat yhä tiiviimmin käsi kädessä 35–40-vuotiaiden suomalaisten keskuudessa. Eri koulutusaloilta valmistuneiden välillä on kuitenkin suuria tuloeroja kaikilla koulutusasteilla – jopa ammatillisen tutkinnon suorittaneet voivat ansaita enemmän kuin yliopistosta valmistuneet.
Eduskuntapuheiden poliittinen polarisaatio on kasvanut 1990-luvulta, mutta jää edelleen kauas 1970-luvun tasosta9.9.2025 07:00:00 EEST | Tiedote
Lisääntyneen polarisaation on julkisessa keskustelussa pelätty johtavan jopa demokratian rapautumiseen. Vasta julkaistu tutkimus tarkastelee Suomen eduskuntapuheita vuosina 1907–2018. Tulosten mukaan eduskunnan vasemmiston ja oikeiston välinen polarisaatio on vaihdellut huomattavasti sadan vuoden aikana. Vaikka polarisaatio on kasvanut viime vuosikymmeninä, nykytilanne ei ole poikkeuksellinen. Eniten vastakkainasettelua oli 1970-luvulla.
Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.
Tutustu uutishuoneeseemme