Mårten Westö ger Helsingfors en huvudroll i nya novellsamlingen Den hemliga staden

I Den hemliga staden möter läsaren en rad olika gestalter: en tonårsrebell, en museivakt, en fotbollskille och en salsadansare. Ofta rör det sig om människor som lever i marginalen, långt från strålkastarljuset. Berättelserna är laddade med humor och skärpa, men också med en stark känsla av närvaro.

Helsingfors är mer än en kuliss – staden blir själv en huvudperson. På stadens dammiga planer lär sig Stickan spela fotboll, och dit lockar han med sig Kato, en österbottnisk urkraft med fotbollen i blodet. Och på stadens gator kör en man taxi en stilla julafton, och upplever ett i det närmaste religiöst ögonblick.

Mårten Westö (f. 1967 i Helsingfors) är författare, översättare och kulturjournalist. Sedan debuten 1990 har han publicerat ett dussintal verk, bland annat poesi, noveller, intervjuböcker och radiopjäser. Han har också översatt ett trettiotal böcker från finska och engelska. Vid sidan av sitt författarskap har han arbetat i decennier som frilansande kulturjournalist och krönikör.

Intervju med Mårten Westö

Dina huvudpersoner rör sig ofta i samhällets periferi. Vad drar dig till de här perspektiven och de människor som sällan syns i rampljuset?
– Det enkla svaret är kanske: för att det är svårt att blunda för det faktum att den rådande samhällsutvecklingen gör att klyftorna i samhället vidgas. De senaste åren har jag haft arbetsrum i Berghäll och har under den tiden sett stadsbilden förändras radikalt på kort tid; just nu är det som bekant väldigt många unga, framför allt män, som mår dåligt. Att på vägen till jobbet se den flera hundra meter långa matkön slingra sig längs Helsingegatan gör en inte bara sorgsen utan också ödmjuk. Det får en att inse hur många människor det finns vars röster och berättelser vi aldrig får höra. Att försöka lyssna in dem känns i dagens värld som en viktigare uppgift än någonsin.

Vad är din favoritplats i Helsingfors?
– Oj, det finns så många. Men apropå vårt behov av gemenskap så känner jag mig lite rörd varje gång jag kliver in på centrumbiblioteket Ode, och slås av vilken samlingsplats det blivit. En sann träffpunkt. Jag tror att min framlidne svärfar Claes Andersson, som i egenskap av kulturminister var med och initierade projektet, skulle ha blivit extra glad om han sett biblioteket idag.

Den hemliga staden har recensionsdag 29.10.2025. 

För intervjuförfrågningar, pdf och recensionsexemplar, kontakta undertecknad.