Ny regional utbildning hjälper yrkespersoner att identifiera våld mot barn och unga

Enligt skolhälsoenkäten (2019–2025) har erfarenheterna av fysiskt våld i Egentliga Finland minskat efter den topp som nåddes under coronapandemin. Men till exempel bland yrkesstuderande upplever 6 % fysiskt våld i hemmet, vilket är mer än hela landets genomsnitt (5 %).

Unga upplever mera sexuellt våld i alla åldersgrupper, särskilt bland yrkesstuderandena. Enligt den färska skolhälsoenkäten har hela 17 % av flickorna i yrkesutbildning i Egentliga Finland (14 % i hela landet) upplevt sexuellt våld. Bland pojkarna skiljer sig Egentliga Finland inte från hela landets genomsnitt (5 %).

Psykiskt våld är allra vanligast och man borde ingripa i det i så tidigt skede som möjligt: man vet att psykiskt våld i barndomen förutspår psykisk ohälsa i lika stor eller till och med ännu större utsträckning än sexuellt och fysiskt våld.

Våld eller hot om våld kan hos barn och unga orsaka utmanande beteende, till exempel kriminella handlingar. I Egentliga Finland begår allt fler unga brott, och bland både under 15-åringar och 15–17-åringar är det vanligare jämfört med övriga landet.

Eftersom våld ofta går i arv mellan generationer bör hjälp erbjudas till alla parter: både till dem som utsatts för våld och till dem som beter sig våldsamt.

Få barn och unga berättar om sina erfarenheter av våld

Endast en minoritet berättar om sina erfarenheter för utomstående. Enligt forskning är den hjälp en minderårig får ofta kopplad till en yrkespersons förmåga att identifiera våld och agera rätt i situationen.

– Det kan vara svårt att identifiera och utreda de olika formerna av våld. Vi har sett behovet av att stöda yrkespersoner som arbetar med barn och unga genom utbildning, säger Sirkku Opacic, specialsakkunnig vid Varhas enhet för främjande av hälsa och välfärd.

Under våren gjordes en pilot på ett utbildningspaket inom Varha. Yrkespersonerna gick först en webbutbildning där de fick teoretisk kunskap om att identifiera våld, och därefter deltog de i utbildningen Hei mul ois yks juttu. Helheten innehåller också konkreta handlingsanvisningar.

Utbildningen med anvisningarna har utvecklats i multidisciplinärt samarbete. Förutom Varhas experter deltog bland andra polisinrättningen i Sydvästra Finland, Brottsofferjouren och Åbo mödra- och skyddshem. Tio kommuner var med i piloten: S:t Karins, Reso, Salo, Åbo, Loimaa, Pöytis, Sagu, S:t Mårtens, Nousis och Pemar.

I S:t Karins kom Varhas utbildningsinbjudan vid lämplig tidpunkt

– I S:t Karins hade vi varit oroliga över ungas säkerhetssituation i allmänhet, och utifrån skolhälsoenkäten antecknade vi åtgärder mot närståendevåld i stadens mål för i år. Vi upplevde detta som ett tydligt och konkret samarbetsförslag från Varha till kommunerna. Frågan kräver absolut samarbete mellan kommunerna och Varha, säger Hanna Inkeroinen, chef för främjande av välfärd i S:t Karins.

Till och med 110 yrkespersoner från småbarnspedagogiken, skolor och läroanstalter, ungdomstjänster samt kultur- och bibliotekstjänster i S:t Karins deltog i utbildningspiloten. Det totala antalet deltagare från Egentliga Finland var 470. Av dem upplevde 73 % att de hade fått bättre kunskaper i att identifiera och ingripa i våld.

I fortsättningen kommer utbildningen att erbjudas årligen och också på svenska. Målet är att introducera den i alla Varhas kommuner. I S:t Karins började implementeringen redan utifrån piloten: där har man gjort fortsatta planer för att säkerställa att även nya anställda får kunskap om våld genom ett komprimerat utbildningspaket. Dessutom ordnas egna infotillfällen för föräldrar och idrottsföreningar.

– Förebyggande av våld kräver gemensamma insatser från Varha, kommuner, organisationer och myndigheter. Det är trösterikt att man kan återhämta sig från våldserfarenheter, och det är aldrig för sent att söka hjälp för ett våldsamt beteende, sammanfattar Opacic.

Den internationella ickevåldsdagen uppmärksammas 2.10.2025.