En ny enkel beräkningsmodell utvecklades för att förutsäga risken att drabbas av allvarlig leversjukdom

Levercirros och andra allvarliga leversjukdomar utgör ett ökande hälsorisk i Finland och globalt. Förekomsten av kroniska leversjukdomar, i synnerhet levercirros och levercancer, ökar i hela världen. Den vanligaste leversjukdomen är icke alkoholrelaterad leverförfettning, medan alkoholleversjukdom orsakar flest leverrelaterade dödsfall.

”Problemet är att leversjukdomar ofta utvecklas obemärkt och är långt framskridna då de upptäcks”, säger gastroenterolog och docent Fredrik Åberg som är avdelningsöverläkare vid HUS Gastrocentrum.

Nuvarande screeningmetoder är inte tillräckligt effektiva att förutsäga framtida svåra leverskador på befolkningsnivå.

Kalkylator som baserar sig på rutinmässiga laboratorieprov

Fredrik Åberg medverkade i en studie där man sökte nya sätt att förutsäga levercirros och andra allvarliga leversjukdomar. Studien leddes av Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet i Sverige och i den medverkade också forskare från Institutet för hälsa och välfärd och Medicinska forskningsinstitutet Minerva.

”I studien ville vi utreda om man med hjälp av de vanliga levervärden som tas inom primärvården kan bygga en kalkylator som förutser framtida allvarliga leversjukdomar”, säger Åberg.

CORE prognosmodellen för risk (Cirrhosis Outcome Risk Estimator) som forskare från Sverige och Finland utvecklat förutsäger individens risk att drabbas av allvarlig leversjukdom under de kommande tio åren genom att utnyttja patientens ålder, kön samt tre allmänna laboratorieprov: levervärdena AST, ALT och GGT.

CORE-kalkylatorn som testats på bred front visade sig kunna förutsäga leversjukdomar effektivt

I studien testades modellen på nästan en miljon personer i Sverige, Finland och Storbritannien. Resultaten visade att CORE-kalkylatorn förutsäger allvarlig leversjukdom betydligt bättre än den i dag använda FIB-4-kalkylatorn, som används för att beräkna sannolikheten för avancerad leverfibros och levercirros. CORE har utvecklats exakt inom den befolkning där metoden avses bli använd och den förutsäger slutmätpunkter av klinisk betydelse. CORE är också fritt tillgänglig och ger en konkret riskprocent, inte bara en grov indelning i låg och hög risk.

Studien visade att den utvecklade CORE-kalkylatorn betydligt kan förbättra beräkning av risk för leversjukdomar på befolkningsnivå och inom primärvården. Modellen har validerats inom västeuropeiska befolkningsgrupper, men dess lämplighet kräver ytterligare studier i andra länder och till exempel hos personer som lider av typ-2 diabetes.

”CORE-modellen kunde införas inom primärvården utan dyra ytterligare undersökningar”, säger Åberg.

Länk till forskningsartikeln: Use of new CORE risk score to predict 10 year risk of liver cirrhosis in general population: population-based cohort study

Länk till CORE-kalkylatorn

På universitetssjukhuset är forskning en del av vården: vi bedömer och utvecklar kontinuerligt vården utifrån vetenskaplig evidens och patienterfarenheter. HUS har nära forskningssamarbete med medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet. Vi publicerar årligen cirka 2 400 referensbedömda studier som vi lyfter fram i våra nyheter.

HUS medietjänst betjänar media måndag–torsdag kl. 10–16, fredag kl. 10–15 på numret 050 427 2875 eller per e-post viestinta@hus.fi.