HD ändrade inte hovrättens dom i Katiska 2-ärendet gällande grova narkotikabrott

Tingsrätten hade dömt den ena svaranden för grova narkotikabrott till 2 års fängelse och den andra svaranden bland annat för grova narkotikabrott till 6 års och 3 månaders fängelse. Tingsrätten hade som straffnedsättningsgrund beaktat de ovillkorliga fängelsestraff som svarandena ådömts i det s.k. Katiska 1-ärendet. Hovrätten ändrade inte fängelsestraffet på 2 år som den ena svaranden ådömts, men höjde straffet som den andra svaranden ådömts till 6 års och 5 månaders fängelse.

Åklagaren yrkade i högsta domstolen på att straffen som de nämnda svarandena ådömts höjs, eftersom de nu ifrågavarande brotten inte skulle ha kunnat behandlas i samband med Katiska 1-ärendet och de straff som dömts ut där således inte kunde beaktas som en straffnedsättningsgrund. Högsta domstolen skulle avgöra frågan om huruvida det tidigare fängelsestraffet som dömts ut i Katiska 1-ärendet skulle beaktas som straffnedsättningsgrund när straffet bestäms.

Svarandena hade gjort sig skyldiga till de nu ifrågavarande brotten efter att de hade blivit frigivna från häktning under huvudförhandlingen i det tidigare Katiska 1-ärendet. Brotten hade fortsatt efter huvudförhandlingen, men upphört före tingsrätten genom sin dom i Katiska 1-ärendet hade dömt dem till ovillkorliga fängelsestraff. Högsta domstolen ansåg i sitt prejudikat att avgörande för beaktande av den tidigare domen var tidpunkten för domens avkunnande. Det faktum att brottet hade begåtts efter huvudförhandlingen i den tidigare rättegången gav inte anledning att avvika från huvudregeln, enligt vilken en tidigare dom beaktas som skälighetsgrund när ett nytt straff bestäms.

Båda svarandena hade med beaktande av den tidigare domen dömts till ett maximistraff på sammanlagt 13 år och de utdömda straffen kunde således inte höjas. Högsta domstolen ändrade inte hovrättens domslut.

Ärendets diarienummer i HD: R2024/131