De digitala tjänsterna för barn och unga ska vara tillförlitliga och trygga

Digitala tjänster med låg tröskel för barn och unga, såsom chattar, upprätthålls av många olika aktörer. Det finns stora skillnader i säkerhets- och kvalitetskraven mellan organisationer som upprätthåller digitala tjänster, både inom den offentliga, privata och ideella sektorn, och dessa skillnader medför även risker.  

Aktörerna skiljer sig från varandra bland annat i fråga om huruvida en robot eller en människa, en yrkesutbildad person eller en frivillig svarar på barns och ungas kontakter samt i fråga om hur frivilligjourernas arbete har övervakats och tryggats. Barn och unga skiljer inte nödvändigtvis åt tjänsterna. 

De digitala tjänsterna har sin plats – servicekedjan måste fungera

I digitala tjänster med låg tröskel möter man många barn och unga som befinner sig i svåra situationer. Många användare har självdestruktiva tankar och en del har upplevt våld.  

”Att erbjuda en ung person som mår dåligt chattkontakt stöder eller vårdar inte i sig någon. Ett fungerande chattstöd förutsätter förmåga att möta barn och unga samt stöd av en yrkesutbildad person i mer krävande situationer", säger Tatjana Pajamäki, chef för MLL:s hjälptjänster. 

Det är också svårt att bedöma barnets eller den ungas helhetssituation i ansiktslösa tjänster. Ett barn som behöver akut hjälp blir ofta ensam i en svår situation efter diskussionen. 

"De högklassigt genomförda digitala tjänsterna med låg tröskel stärker barnets rätt till förebyggande stöd, men barnens rätt till nödvändiga specialtjänster bör tryggas. Här är samarbetet med myndigheterna ett centralt kvalitetskriterium", bekräftar barnombudsman Elina Pekkarinen.

Kvaliteten på digitala tjänster med låg tröskel ska också stärkas genom information och övervakning.

”Barn ska få förståelig information om vad en tjänst med låg tröskel handlar om och hurdan hjälp man kan få där. De ska också veta vem de kontaktar om barnet upplever missförhållanden när hen får service", betonar Pekkarinen.

Minimikrav för kvalitetskriterierna 

Straffregisterutdrag: I digitala tjänster för minderåriga bör man också kontrollera de frivilliga arbetstagarnas straffregisterutdrag innan man arbetar med barn och unga. Riskerna för sexuella trakasserier och sexuellt våld mot barn ökar om personer vars straffregisterutdrag inte har granskats får möjlighet att diskutera med minderåriga. För närvarande varierar praxisen för begäran om straffregisterutdrag mellan olika instanser.  

Utbildning och stöd: Frivilliga ska erbjudas utbildning och stöd av yrkesutbildade personer i krävande situationer. De som jobbar bör ha kompetens i digital interaktion och interaktion enligt åldersnivå samt färdigheter i bemötande som tillämpas på digital växelverkan. De ska ha förståelse för att bedöma barnets situation och stödbehov samt information om att vid behov hänvisa barnet vidare till andra tjänster. 

Tydligt samarbete med myndigheterna: Praxis för samarbetet med myndigheter ska vara tydlig och överenskommen på förhand. Om frivilliga deltar i arbetet ska ansvaret för myndighetssamarbetet alltid ligga hos en yrkesutbildad person.  

Skälig kötid: Chattjänsterna får inte bli överbelastade och användarna ska informeras om kötiden. 

Transparens i tjänsten: Barnet ska på ett förståeligt sätt informeras om i vilken tjänst hen uträttar ärenden och vilken hjälp hen kan få. Det ska också finnas en plats för barn och unga ska dit man kan anmäla brister i bemötandet eller upplevelser av orättvisa i digitala tjänster.   

Kunskapsbaserad utveckling: Tjänsternas effektivitet och nytta ska följas upp och utvecklas systematiskt. 

Mer information

MLL:s och barnombudsmannens ställningstagande: Det behövs kvalitetskriterier för digitala tjänster som stöder barn och unga

Tatjana Pajamäki, chef för Hjälptjänster, psykoterapeut, Mannerheims Barnskyddsförbund, tatjana.pajamaki@mll.fi, tfn 050 562 4299 

Elina Pekkarinen, barnombudsman, elina.pekkarinen@oikeus.fi

Intervjuförfrågningar till barnombudsmannen: Mari Laitinen, administrativ assistent, mari.laitinen@oikeus.fi, tfn  0295 666 868