Stark statlig styrning, oklar ansvarsfördelning och ekonomiska utmaningar skapar friktion mellan kommunerna och välfärdsområdena
Välfärdsområdesreformen är den största omstruktureringen någonsin i Finlands offentliga förvaltnings historia och dess effekter märks på många sätt i kommunerna. Reformen har skapat en ny förvaltningsstruktur med tre nivåer där statens starka styrning, en oklar ansvarsfördelning, ekonomiska utmaningar och det praktiska samarbetet skapar friktion mellan kommunerna och välfärdsområdena.

De första åren efter välfärdsområdesreformen har inte varit lätta: enligt den färska rapporten från forskningsprojektet HALKO och Kommunförbundets tidigare utredningar har kommunernas, välfärdsområdenas och statens olika mål, uppgifter och arbetssätt skapat friktion mellan aktörerna.
”Statens kontroll av välfärdsområdena är stark genom finansiering och verksamhetsstyrning, och den skiljer sig tydligt från den kommunala självstyrelsen. Det är därför befogat att ställa frågan hur verklig välfärdsområdenas självstyrelse egentligen är. Är den begränsad, skenbar, eller genuin?”, frågar sig Kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.
I och med att organiseringsansvaret för social- och hälsovårdstjänsterna överfördes till välfärdsområdena har statens styrande roll i och med reformen förändrats också i förhållande till kommunerna. Social- och hälsovårdslagstiftningen innehåller fortfarande ett stort antal bestämmelser som gäller kommunernas verksamhet. Ministeriernas styrning har en central betydelse för samarbetet mellan kommunerna och välfärdsområdena. Forskningsrapporten framhåller att statens styrande roll borde vara mer möjliggörande och inkluderande än den är i dagsläget.
Enligt forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom visar erfarenheter från tidigare kommunsammanslagningar att genomförandet av stora strukturella reformer tar tid.
”Välfärdsområdesreformen är den största omställningen hittills i Finlands offentliga förvaltnings historia. Den kommer inte att genomföras under en eller ens två fullmäktigeperioder”, bedömer Pekola-Sjöblom.
Ansvarsfördelning, ändringar i servicenätverket och fastighetsfrågor innebär utmaningar i samarbetet
Enligt Kommunförbundets utredningar förekommer det friktion i samarbetet på många håll. I beslutsfattarundersökningen som genomfördes hösten 2024 ansåg endast 18 procent av enkätdeltagarna att klimatet var samarbetsinriktat, medan närmare 40 procent ansåg att det var relativt eller mycket konfliktfyllt.
Oklar ansvarsfördelning vid olika kontaktytor samt problem till följd av förändringar i servicenätverket och fastighetsfrågor försvårar samarbetet. Enligt Kommunförbundets lägesbild har det strategiska samarbetet på många håll bara börjat, och särskilt frågor som rör fastigheter och hyresvillkor skaver i samarbetet mellan den högsta ledningen.
Samarbetet framstår i regel som mer konstruktivt i de välfärdsområden där det redan tidigare funnits samarbetsstrukturer – goda exempel är Päijänne-Tavastland och Södra Karelen.
”I många områden är samarbetet ännu inte på en strategisk nivå, vilket är förståeligt med tanke på en så omfattande reform. Det behövs mer forskning och en öppen diskussion om den nya offentliga förvaltningen med tre nivåer, samt om de olika aktörernas roller i den”, säger Kommunförbundets projektchef Liisa Jurmu.
Stora reformer tar tid, men invånarnas servicebehov väntar inte
Välfärdsområdenas självstyrelse är på många håll begränsad på grund av statens strama ekonomiska styrning. Ständiga besparingskrav driver på diskussioner om servicenätverket, vilket också återspeglas i kommunernas egna servicelösningar. Många förtroendevalda har dessutom en dubbel roll: fler än var tionde är aktiva både i det kommunala och i det regionala beslutsfattandet.
”Kommunerna och välfärdsområdena bör i enlighet med sin självstyrande roll ha tillräckligt med handlingsutrymme i den egna verksamheten och i sitt samarbete, för de gemensamma invånarnas bästa. Stora reformer tar tid, men invånarnas servicebehov väntar inte”, understryker Pekola-Sjöblom.
Invånarundersökningen 2024 visade att invånarna fortfarande upplever osäkerhet när det gäller tillgången till social- och hälsovårdstjänster och deras tillräcklighet.
”Enligt Kommunförbundet är öppenhet, tillit, interaktion och partnerskap grundläggande för ett fungerande samarbete – och det finns fortfarande mycket att göra för att stärka dessa”, betonar Jurmu.
Kommunförbundet har under de senaste åren stött uppbyggnaden av samarbete mellan kommunerna och välfärdsområdena.
Närmare upplysningar och intervjuer:
Liisa Jurmu
projektchef
liisa.jurmu@kommunforbundet.fi
+358 50 479 6835
Marianne Pekola-Sjöblom
forskningschef
marianne.pekola-sjoblom@kommunforbundet.fi
+358 50 337 5634
Avainsanat
Yhteyshenkilöt
Hanna LassilaViestinnän asiantuntija
Puh:+358 50 473 6278hanna.lassila@kuntaliitto.fiMaija Ruohoviestinnän asiantuntija
Puh:+358 50 340 3541maija.ruoho@kuntaliitto.fiKuvat
Linkit
Kunnat luovat perustan asukkaiden hyvälle elämälle. Kuntaliitto tekee työtä, jotta kunnat onnistuvat tehtävässään. Suomen Kuntaliitto on kaikkien maamme kuntien ja kaupunkien kaksikielinen etujärjestö, kunnallisten palvelujen asiantuntija ja kehittäjä. Kuntaliitto.fi on kuntatiedon keskus internetissä.
Tilaa tiedotteet sähköpostiisi
Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.
Lue lisää julkaisijalta Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Ett föravtal har ingåtts om försäljningen av Kommunernas hus27.11.2025 10:13:50 EET | Pressmeddelande
Finlands kommunstiftelse sr och HGR Property Partners Oy har ingått ett föravtal om försäljning av fastigheten Kommunernas hus. Byggnaden, som stod färdig år 1982, omfattar ett helt kvarter och den har blivit en viktig och känd del av stadsbilden i Berghäll på adressen Andra linjen 14 i Helsingfors.
Kuntatalon kiinteistökaupasta solmittiin esisopimus27.11.2025 10:09:47 EET | Tiedote
Suomen Kuntasäätiö sr ja HGR Property Partners Oy ovat solmineet esisopimuksen Kuntatalon kiinteistökaupasta. Vuonna 1982 valmistunut korttelin laajuinen rakennus on muodostunut keskeiseksi ja tunnistettavaksi osaksi Kallion kaupunkikuvaa osoitteessa Toinen linja 14, Helsinki.
Rådet för bedömning av lagstiftningen fann brister i utkastet till in-house-proposition: Kommunförbundet vädjar till regeringen att ge reformen mer tid26.11.2025 14:13:16 EET | Pressmeddelande
Rådet för bedömning av lagstiftningen lyfter fram flera brister i lagförslaget om en revidering av upphandlingslagen och förutsätter att förslaget korrigeras i enlighet med rådets utlåtande innan det överlämnas till riksdagen.
Lainsäädännön arviointineuvosto löysi olennaisia puutteita in house -esitysluonnoksesta: Kuntaliitto vetoaa, että hallitus ottaa uudistukselle aikalisän26.11.2025 11:46:16 EET | Tiedote
Lainsäädännön arviointineuvosto nostaa esiin useita puutteita hankintalain uudistamiseen tähtäävästä lakiehdotuksesta ja edellyttää, että esitysluonnosta tulee korjata neuvoston lausunnon mukaisesti ennen hallituksen esityksen antamista.
Finalisterna i tävlingen Finlands aktivaste kommun 2025 är Karleby, Pelkosenniemi och Sotkamo25.11.2025 15:00:00 EET | Pressmeddelande
Karleby, Pelkosenniemi och Sotkamo har utsetts till finalister i tävlingen Finlands aktivaste kommun år 2025. Finalisterna offentliggjordes 25.11.2025. Temat för år 2025 är ”Energi från naturen” och i tävlingen sökte man i år kommuner där naturen fungerar som en motionsplats med låg tröskel och som en källa till välbefinnande. I ansökningarna betonades tillgänglighet, gemenskap, hållbar utveckling och engagerande av kommuninvånarna.
Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.
Tutustu uutishuoneeseemme

