EU-kommissionen och EU:s utrikesrepresentant presenterar en ny färdplan för försvaret för att stärka den europeiska försvarskapaciteten

I enlighet med Europeiska rådets begäran i juni innehåller försvarsfärdplanen tydliga mål och delmål för att åtgärda kapacitetsbrister, påskynda försvarsinvesteringarna i medlemsländerna och vägleda EU:s framsteg mot att nå full försvarsberedskap senast 2030. Att stärka Europas försvar innebär också att beslutsamt stå fast vid stödet till Ukraina.

Flaggskeppsinitiativ för europeisk beredskap

Försvarsfärdplanen innehåller förslag till fyra europeiska flaggskeppsinitiativ för beredskap för att snabbt kunna agera när en gemensam strategi är mest effektiv, initiativen är följande: European Drone Defence Initiative (initiativ till europeiskt drönarförsvar), Eastern Flank Watch (initiativ för bevakning av östra flanken), European Air Shield (initiativ till europeisk luftsköld) och Defence Space Shield (initiativ till rymdsköld). Dessa beredskapsinitiativ kommer att stärka Europas förmåga att avskräcka och försvara på land, i luften, till havs, i rymden och på cyberområdet, medan de samtidigt direkt bidrar till Natos kapacitetsmål.

Beredskap via förmågekoalitioner

Full försvarsberedskap innebär att medlemsländernas försvarsmakter måste kunna förutse, förbereda sig för och reagera på kriser av alla slag, inbegripet högintensiva konflikter. I färdplanen uppmanas medlemsländerna att slutföra inrättandet av förmågekoalitioner på nio nyckelområden och genom gemensam utveckling och upphandling åtgärda kritiska kapacitetsbrister.

Dessa områden utgörs av luft- och robotförsvar, strategiska stödresurser, militär rörlighet, artillerisystem, cyber- och AI-krigföring samt elektronisk krigföring, missiler och ammunition, drönare och anti-drönare, samt försvar till lands och havs.

En stark, resilient och tekniskt innovativ försvarsindustriell bas i EU

För att åtgärda bristerna krävs en försvarsindustri i EU som i rätt omfattning och takt kan leverera den kapacitet som behövs i medlemsländerna. Innovationspotentialen inom försvaret, inbegripet ukrainska lösningar, bör utnyttjas fullt ut. Resiliensen hos försvarslogistikkedjorna bör säkras, bland annat genom att minska det kritiska beroendet av råvaror och andra kritiska insatsvaror.

Ökade försvarsinvesteringar

En förenklad och integrerad europeisk marknad för försvarsmateriel är avgörande för att öka produktionen, uppnå stordriftsfördelar och driva på innovation. Målet är att senast 2030 skapa en verklig EU-omfattande marknad med harmoniserade regler som gör det möjligt för industrin att leverera mer och snabbare. EU-kommissionen kommer att hålla ögonen på den industriella kapaciteten – med början i luft- och robotförsvar, drönare och rymdsystem – för att se till att Europa kan tillgodose sina mest akuta behov.

Färdplanen är en fortsättning på ReArm Europe/Readiness 2030, med en omfattande stimulans av offentliga och privata investeringar, vilket ger medlemsländerna större finansiell flexibilitet för att stärka produktionen och beredskapen. EU-kommissionen och den höga representanten kommer att lägga fram denna färdplan för Europeiska rådet, inklusive förslagen till europeiska flaggskeppsprojekt som kommer att vägleda Europa till full försvarsberedskap senast 2030.

Färdplanen innehåller också planer på att inrätta ett EU-omfattande område för militär rörlighet senast 2027, med harmoniserade regler och ett nätverk av rutter land-, luft- och sjövägen för att snabbt kunna flytta trupper och utrustning över hela Europa. Detta utvecklas i nära samordning med Nato och kommer att stärka Europas förmåga att reagera snabbt på kriser.

Läs mer i det utförligare pressmeddelandet:

https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_25_2396