Borgmästare Sazonovs förslag till Helsingfors budget för 2026: Vi bygger ett Helsingfors som vi kan vara stolta över

Enligt borgmästaren Daniel Sazonov syns de centrala målen enligt den nya stadsstrategin Ett Helsingfors som vi kan vara stolta över, som godkändes i augusti, starkt i budgeten för nästa år. Sazonov konstaterar att detta syns i synnerhet i form av allokeringar till tjänsterna för barn och unga, grundskolorna, hälsovården och stärkandet av stadens livskraft.

– Det är särskilt bra för stadens utveckling att de konkreta målen i strategin kan genomföras redan i fullmäktigeperiodens första budget. Detta innebär att resurser allokeras till sådana saker som är viktiga i Helsingforsbornas vardag, exempelvis högklassig undervisning, snabb tillgång till vård och upplivande av staden, säger Sazonov inledningsvis.

Enligt borgmästaren Sazonov utarbetas budgeten för 2026 i en utmanande ekonomisk situation, men det finns samtidigt kontinuerligt tecken på en positiv utveckling för Helsingfors del.

– Den svåra ekonomiska konjunkturen, den långa lågkonjunkturen inom byggbranschen och den höga arbetslösheten utmanar Helsingfors ekonomi. Samtidigt kan man hela tiden se positiva tecken och signaler om en vändning i situationen. Det nyligen fattade beslutet om isbrytarupphandlingen, den ökade turismen i Helsingfors och Supercells investeringar i ett nytt huvudkontor är konkreta saker som stärker Helsingfors livskraft, ekonomi och sysselsättningssituation, säger Sazonov.

Helsingfors växer och investerar

Borgmästarens förslag till kommun-Helsingfors externa verksamhetsutgifter för 2026 är totalt 3,46 miljarder euro. Utgifterna ökar med cirka 4,6 procent jämfört med budgeten för 2025. Ökningen av driftsekonomins utgifter beror på befolkningstillväxten som är fortsättningsvis hög samt utvecklingen av prisindexet för basservicen. Utgiftsökningen dämpas av det årliga produktivitetsmålet.

Helsingfors verksamhetsutgifter enligt sektor är följande:

• Verksamhetsutgifterna i stadskansliets budget för 2026 ökar med cirka 5 procent till 170 miljoner euro.
• Verksamhetsutgifterna inom fostrans- och utbildningssektorn ökar till cirka 1,47 miljarder euro, det vill säga med cirka 3,9 procent jämfört med budgeten för 2025.
• Verksamhetsutgifterna inom stadsmiljösektorn stiger till 1,19 miljarder euro samtidigt som verksamhetsintäkterna uppgår till 1,41 miljarder euro. Verksamhetsutgifterna ökar med 8,7 procent och verksamhetsintäkterna med 6,1 procent. Utgifterna ökar särskilt snabbt i fråga om HRT:s betalningsandelar, där utgifterna ökar med över 16 procent jämfört med 2025.
• Underskottet i verksamhetsbidraget för kultur- och fritidssektorn ökar med 7,3 miljoner euro till 257 miljoner, det vill säga 2,9 procent jämfört med budgeten för 2025.
• Verksamhetsutgifterna inom social-, hälsovårds- och räddningssektorn enligt budgetförslaget är 3,28 miljarder euro. Social-, hälsovårds- och räddningssektorns ekonomi är åtskild från kommun-Helsingfors ekonomi. Sektorns utgifter täcks med statlig finansiering och andra verksamhetsintäkter. Utgifterna ökar med 4 procent jämfört med budgeten för 2025.

Enligt borgmästarens förslag gör staden nästa år investeringar för 1,06 miljarder euro. De största investeringsprojekten som inleds nästa år är bland annat byggandet av den nya grundskolan i Malm, byggandet av Parkstads nya grundskola, daghem och idrottspark samt den grundläggande renoveringen och utvidgningen av Sockenbacka allaktivitetshus.

Enligt budgetförslaget blir kommun-Helsingfors årsbidrag bättre jämfört med 2025 men betydligt lägre än 2024 och 2023. Helsingfors har traditionellt finansierat investeringar med internt tillförda medel, varför minskningen i årsbidraget leder till att stadens skulder och ansvar ökar. På grund av det negativa kassaflödet för verksamheten och investeringar växer stadens skuld med cirka 300 miljoner euro per år.

Helsingfors satsar på barn, unga och basservice i enlighet med sin strategi

Borgmästarens förslag innehåller flera allokeringar som främjar uppnåendet av stadens strategiska mål. Allokeringarna betonar särskilt Helsingfors barn och unga, stadens basservice och stärkandet av Helsingfors livskraft.

– I budgeten säkerställs finansiering för att minska den kalkylmässiga gruppstorleken inom nybörjarundervisningen, lägga till två årsveckotimmar för undervisningen i modersmålet inom den grundläggande utbildningen, öka den behovsbaserade finansieringen och trygga genomförandet av förnyelsen av stödet för lärande, betonar Sazonov.

– När det gäller social- och hälsovårdstjänsterna förbinder sig Helsingfors att förbättra kvaliteten på tillgången till hälsovårdstjänster för Helsingforsborna inom det ekonomiska ramverk som staten utfärdar. Nästa år riktar vi finansieringen i synnerhet till att förbättra tillgången till vård. I budgetförslaget avsätts exempelvis cirka 5 miljoner euro för anställning av cirka 50 nya läkare, berättar Sazonov.

Borgmästarens budgetförslag innehåller också ett antal mindre allokeringar för att svara på aktuella utmaningar.

– Vi stärker simkunnigheten hos barn och unga genom att öka simundervisningen. Vi ökar finansieringen för att förbättra stadens digitala säkerhet. Vi gör en särskild allokering för nästa år för att förbättra stadskärnans livskraft, förnyar innovationsfonden så att det betjänar tillväxten och livskraften i större utsträckning samt satsar på stadens sysselsättningstjänster. Det bästa vi kan göra för att trygga en hållbar ekonomi för vår stad är att stödja Helsingfors livskraft och tillväxt samt sysselsättningen, säger Sazonov.

Helsingforsbornas skatter höjs inte och ekonomin sköts på ett hållbart sätt

Befolkningsmängden i Helsingfors fortsätter att öka märkbart. Stadens invånarantal ökar med cirka 9 000 personer per år under de närmaste åren. Enligt prognosen avtar tillväxten så att befolkningen i slutet av 2030-talet ökar med cirka 8 000 personer per år.

Budgetförslaget för det kommande året har beretts utgående från den i strategin överenskomna principen om en hållbar utveckling av Helsingfors ekonomi. I praktiken innebär detta att man måste dämpa ökningen av verksamhetsutgifterna, hålla investeringarna på en måttlig nivå och följa principen om statlig finansiering av social-, hälso- och räddningstjänsterna.

För 2026 föreslås inga höjningar av inkomst- och fastighetsskatterna, utan de hålls på 2025 års nivå.

– I och med social- och hälsovårdsreformen måste man varje år fästa större uppmärksamhet vid att säkerställa hållbarheten i stadens ekonomi. Stadens rekordstora befolkningstillväxt måste mötas, men samtidigt måste utgiftsökningen dämpas. Detta kräver en noggrann och ansvarsfull förvaltning av ekonomin under hela fullmäktigeperioden, säger Sazonov.

– Samtidigt vill vi säkerställa Helsingforsbornas köpkraft. Det föreslås därför inga höjningar av Helsingforsbornas inkomst- och fastighetsskatter, säger Sazonov avslutningsvis.

Borgmästare Daniel Sazonov har idag den 20 oktober 2025 lagt fram sitt budgetförslag för de politiska grupperna, vilket inleder stadens budgetförhandlingar. Efter att förhandlingarna avslutats kommer Helsingfors stad att informera om förhandlingsresultatet vid en tidpunkt som preciseras senare.

I november går budgetförslaget först vidare till stadsstyrelsen och därefter till fullmäktige för behandling. På webbplatsen Hel.fi/budgeten kan du följa med hur budgetprocessen framskrider. Borgmästarens presskonferens inleds 20.10.2025 kl. 12 och kan ses på Helsingforskanalen www.helsinkikanava.fi, där också en inspelning, med textning på finska, svenska och engelska, publiceras senare.