Ungdomars försvagade framtidstro utmanar hela Finlands utveckling

Enligt Ungdomsbarometern som publicerades i mars 2025 hade andelen ungdomar  som ser positivt på sin framtid sjunkit med nästan 20 procent. Trots att man i Sitras Framtidsbarometer har konstaterat att unga är mer optimistiska än övriga åldersgrupper, så har andelen unga som ser positivt på framtiden sjunkit enligt de tre senaste enkäterna. Även flera andra enkäter har också rapporterat om en sviktande framtidstro. En expertgrupp som tillsatts av idrotts- och ungdomsminister Sandra Bergqvist har tagit sig an de oroande resultaten och utreder för närvarande faktorer som påverkar ungas försämrade framtidstro och utarbetar rekommendationer för att förbättra situationen. Sitra ingår i gruppen.

I rapporten Vad händer om unga förlorar tron på framtiden? analyseras ungas framtidstro som en framtidsfråga för samhället. Rapporten djupdyker i  tendenser som påverkar ungas framtidstro och eventuella konsekvenser av dessa, och ger förslag på hur man kan stärka tron på framtiden.

”Om vi av gammal vana tror att framtidstro och ungdom oskiljaktigt hör ihop, så är något nu på väg att förändras. Fenomenet handlar inte bara om det personliga välbefinnandet bland dagens ungdom, utan det är en mer grundläggande samhällsfråga ”, säger Veera Heinonen, direktör för förutsägelse och utbildning på Sitra.

Framtidstron styr ungdomars val i livet, till exempel studier, arbete och bildandet av familj. Betydelsen av ungas sviktande framtidstro för samhället kan jämföras med att företag förlorar tron på framtiden. Deras vilja och förmåga att investera, ta risker, växa och skapa arbetstillfällen försämras, och det påverkar samhället negativt.

På lång sikt handlar ungas framtidstro inte bara om individuella livsval, utan om hela Finlands utveckling: om produktivitet och ekonomisk tillväxt,  nativitet, utbildnings- och kompetensnivå, förtroende och demokrati, och till och med viljan att försvara landet .

En sviktande framtidstro är en generationserfarenhet

 Vanligtvis har diskussionen om ungas framtidstro varit  kopplad till ungdomstiden som en fas i livet. Följden har blivit att fenomenet i huvudsak har avgränsats till en separat fråga inom ungdoms- och utbildningspolitiken.

”Vi hävdar att den sviktande framtidstron bland unga också handlar om en slags generationserfarenhet som förenar olika ungdomsgrupper”, säger Otto Tähkäpää, expert på förutsägelse, en av författarna till rapporten och medlem i minister Bergqvists tillsatta expertgrupp. ”Kärnan i detta är spänningen mellan en framtid som unga ser som önskvärd och en som ter sig sannolik samt den känsla av orättvisa mellan generationerna som därmed uppstår.”

Ungdomarnas önskningar inför framtiden är fortfarande ganska traditionella och avspeglar de förväntningar som samhället ställer på dem. Fast anställning, pension, ägarbostad eller en beboelig planet framstår dock inte längre för dagens unga som lika självklart uppnåeliga som för tidigare generationer.

Därför kan man inte förstå eller lösa de ungas minskade framtidstro genom att enbart fokusera på till exempel tjänster som erbjuds unga.

”Vi vuxna måste på det hela taget bygga en framtid som de unga kan tro på. Där har vi misslyckats. Vi ska inte förändra ungdomarna utan samhället för ungdomarna, så att de kan lita på att livet är väl värt att leva  även på 2080-talet”, sammanfattar Tähkäpää.

Framsynsrapporten betonar att ungas sviktande framtidstro inte är oundviklig, tvärtom är det nödvändigt att stoppa den. Detta kräver snabba, målmedvetna insatser och långsiktiga åtgärder inom alla samhällssektorer, inte bara inom ungdoms- och utbildningspolitiken.

I rapporten har förslag för att stärka de ungas framtidstro sammanställts. Utgångspunkten för att hitta lösningar är att trygga grundläggande förutsättningar såsom minskad fattigdom bland barnfamiljer, mentalvårdstjänster och möjligheter till sysselsättning för unga. Det är också viktigt att öka ungas insatser och delaktighet i förhållande till framtiden, till exempel i beslutsfattandet, samt på längre sikt utveckla en känsla av rättvishet mellan generationerna , särskilt i det politiska beslutsfattandet.

Rapporten är avsedd för vuxna, beslutsfattare och tjänstemän, företagsledare samt andra samhällspåverkare. Rapportens avsikt är att väcka en samhällsdebatt om ungas sviktande framtidstro och om de åtgärder som är nödvändiga för att förbättra situationen.

Vad handlar det om?

Sitra inledde våren 2025 ett framsynsarbete om ungas sviktande framtidstro. Utvecklingsförloppet har granskats med hjälp av PESTE-referensramen, som gjorde det möjligt att betrakta förändringar som påverkar ungas framtidstro ur flera olika perspektiv. Målet var också att identifiera olika alternativa framtidsscenarier och möjligheter att stärka ungas framtidstro. Som en del av arbetet har över 30