Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

40 utbildningsanordnare med i försöket med verksamhetsstyrning inom yrkesutbildningen – bättre beredskap att svara på regionala arbetskraftsbehov

24.10.2025 10:02:20 EEST | Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund | Pressmeddelande

Dela

De 40 utbildningsanordnare som valts ut från olika delar av Finland kan i fortsättningen besluta friare om sitt utbildningsutbud, vilket gör det möjligt att bättre reagera på regionala arbetskraftsbehov. Detta stärker de studerandes sysselsättning och övergång till fortsatta studier.

”Försöket är ett viktigt steg mot en mer flexibel och effektfull styrning. Om verksamhetsstyrningen lyckas stärker den kommunernas roll i gränsytan mellan utbildning och arbetsliv och möjliggör en bättre lägesbild och samarbete utifrån regionernas behov”, säger Maarit Kallio-Savela, utvecklingschef vid Kommunförbundet.

Kommunförbundet betonar att kommunerna och sysselsättningsområdena bör vara med när utbildningsanordnaren förbereder sig för förhandlingarna med Undervisnings- och kulturministeriet. På så sätt kan man säkerställa att yrkesutbildningen effektivt stöder sysselsättningen i regionen och tillgodoser företagens och den offentliga sektorns kompetensbehov.
Kommunförbundet betonar att kommunerna och sysselsättningsområdena bör vara med när utbildningsanordnaren förbereder sig för förhandlingarna med Undervisnings- och kulturministeriet. På så sätt kan man säkerställa att yrkesutbildningen effektivt stöder sysselsättningen i regionen och tillgodoser företagens och den offentliga sektorns kompetensbehov.

Undervisnings- och kulturministeriet har valt ut 40 utbildningsanordnare från olika delar av Finland för att delta i försöket med verksamhetsstyrning inom yrkesutbildningen. Det totala antalet sökande var 85, och 77 procent av dem som valdes är aktörer med kommunal bakgrund, dvs. kommuner, samkommuner eller kommunägda aktiebolag.

Syftet med försöket med verksamhetsstyrning är att förbättra yrkesutbildningens effektfullhet och kvalitet samt att öka dialogen mellan utbildningsanordnaren, förvaltningen och regionen och göra det möjligt att skapa en gemensam lägesbild. I försöket avvecklas den nuvarande stela regleringen av tillstånd att ordna utbildning och som ett nytt styrmedel införs ett förhandlingsförfarande där Undervisnings- och kulturministeriet och utbildningsanordnaren tillsammans granskar utbildningens mål och effektfullhet. De valda utbildningsanordnarna kan i fortsättningen besluta om sitt utbildningsutbud friare än tidigare, vilket gör det möjligt att bättre reagera på regionala arbetskraftsbehov. Detta stärker de studerandes sysselsättning och övergång till fortsatta studier.

”Försöket är ett viktigt steg mot en mer flexibel och effektfull styrning. Om verksamhetsstyrningen lyckas stärker den kommunernas roll i gränsytan mellan utbildning och arbetsliv och möjliggör en bättre lägesbild och samarbete utifrån regionernas behov,” säger Maarit Kallio-Savela, utvecklingschef vid Kommunförbundet.

Försöket är betydande ur kommunernas och utbildningsanordnarnas synvinkel. Då sysselsättnings- och integrationstjänsterna överförts på kommunerna är yrkesutbildningen en allt viktigare del av de tjänster som stärker sysselsättningen och näringsverksamheten i regionen.  I och med att läroplikten utvidgats är yrkesutbildningen dessutom en allt viktigare del av det kommunbaserade utbildningsnätet på andra stadiet och anknyter till den grundläggande utbildningen.

Kommunförbundet betonar att kommunerna och sysselsättningsområdena bör vara med när utbildningsanordnaren förbereder sig för förhandlingarna med Undervisnings- och kulturministeriet. På så sätt kan man säkerställa att yrkesutbildningen effektivt stöder sysselsättningen i regionen och tillgodoser företagens och den offentliga sektorns kompetensbehov. Allmänt taget är det bra att komma ihåg yrkesutbildningens viktiga roll som en del av kommunernas hela fostrings- och bildningsuppgift: yrkesutbildningen ger allmän behörighet för fortsatta studier vid högskolorna.

Även om inte alla utbildningsanordnare kan delta i försöket i det här skedet anser Kommunförbundet att det är viktigt att särskilt stora och medelstora sektorsövergripande utbildningsanordnare med kommunal bakgrund och deras medlems- och ägarkommuner drar nytta av de lärdomar som försöket ger när deras egen verksamhet utvecklas.

Kommunförbundet har tillsammans med FCG startat OMA2-projektet, vars mål är att utveckla strategiska partnerskap mellan anordnare av yrkesutbildning med kommunal bakgrund och stärka kommunernas ägarstyrning. Genom ett starkare samarbete kan man bättre tillgodose regionens kompetensbehov och sysselsättning. I projektet deltar cirka en tredjedel av de kommunägda yrkesutbildningsanordnarna samt deras ägarkommuner, och utvecklingsarbetet genomförs både lokalt och nationellt.

”Målen för OMA2-projektet och försöket med verksamhetsstyrning stöder varandra. Ett närmare samarbete med ägarkommunerna och andra centrala intressentgrupper i regionen ger en god grund för de utvalda utbildningsanordnarnas förhandlingar med ministeriet. Kommunerna bör nu stärka sin ägarstyrning inom yrkesutbildningen oavsett om man blivit vald till försöket eller inte”, säger projektchef Emma Holsti.

Närmare upplysningar och intervjuer:

Maarit Kallio-Savela, utvecklingschef, maarit.kallio-savela@kommunforbundet.fi, +358 50 437 0045

Emma Holsti, projektchef, emma.holsti@kommunforbundet.fi, +358 40 410 8814

Följande anordnare av yrkesutbildning har valts till försöket med verksamhetsstyrning:

1. Ammattiopisto Luovi Oy
2. Ammattiopisto Spesia Oy
3. AVA-instituutin Kannatusyhdistys ry
4. Careeria Oy
5. Espoon seudun koulutuskuntayhtymä Omnia
6. Helsingin kaupunki
7. Hyria koulutus Oy
8. Itä-Savon koulutuskuntayhtymä
9. Jyväskylän koulutuskuntayhtymä Gradia
10. Järviseudun Koulutuskuntayhtymä
11. Kemi-Tornionlaakson koulutuskuntayhtymä Lappia
12. Keski-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä
13. Kiipulasäätiö sr
14. Kotkan-Haminan seudun koulutuskuntayhtymä
15. Koulutuskeskus Salpaus -kuntayhtymä
16. Koulutuskuntayhtymä Brahe
17. Koulutuskuntayhtymä OSAO
18. Koulutuskuntayhtymä Tavastia
19. Kouvolan Ammattiopisto Oy
20. Live-säätiö sr
21. Lounais-Suomen koulutuskuntayhtymä
22. Luksia, Länsi-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä
23. Mercuria kauppaoppilaitos Oy
24. Optima samkommun
25. Perho Liiketalousopisto Oy
26. Pohjois-Karjalan Koulutuskuntayhtymä
27. Raision Seudun Koulutuskuntayhtymä
28. Rovaniemen Koulutuskuntayhtymä
29. SASKY koulutuskuntayhtymä
30. Satakunnan koulutuskuntayhtymä
31. Savon Koulutuskuntayhtymä
32. Seinäjoen koulutuskuntayhtymä
33. Suomen Yrittäjäopisto Oy
34. Svenska Österbottens förbund för Utbildning och Kultur
35. Tampereen Aikuiskoulutussäätiö sr
36. Tampereen kaupunki
37. Työtehoseura ry
38. Vantaan kaupunki
39. Ylä-Savon koulutuskuntayhtymä
40. Äänekosken Ammatillisen Koulutuksen kuntayhtymä

Nyckelord

Kontakter

Länkar

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare.​ Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.​

Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Virhe tiedotteen julkaisuajassa, pyydetään huomioimaan embargo 12.3. klo 11.30: Oppilasmäärien väheneminen haastaa perusopetuksen järjestämistä11.3.2026 22:29:52 EET | Tiedote

Tiedotteen embargo on torstaina 12.3. klo 11.30, pyydämme ystävällisesti huomioimaan tämän mahdollisuuksien mukaan. Kiitos! Peruskoululaisten määrä vähenee 2030-luvulle mennessä arviolta 96 000 oppilaalla. Oppilasmäärien muutokset vaikuttavat merkittävästi kuntien perusopetuksen järjestämiseen eri puolilla maata. Koulutuksen saavutettavuuden varmistamiseksi tarvitaan monenlaisia keinoja, yhtä helppoa ratkaisua ei ole. Kuntaliitto painottaa erityisesti kolmea teemaa tulevaisuuden ratkaisuiksi: opetuksen järjestäjien välisen yhteistyön lisääminen, opetushenkilöstön yhteiskäyttö ja osaamisen vahvistaminen sekä etäyhteyksien hyödyntäminen. – Oppilasmäärien muutokset pakottavat tarkastelemaan perusopetuksen järjestämistä uudella tavalla. Samalla on varmistettava opetuksen laatu ja saavutettavuus kaikkialla Suomessa, sanoo Kuntaliiton koulutuspolitiikan johtaja Irmeli Myllymäki.

Embargo 12.3. klo 11.30: Oppilasmäärien väheneminen haastaa perusopetuksen järjestämistä – Kuntaliitto korostaa kuntien välistä yhteistyötä ja etäyhteyksiä hyödyntävää opetusta11.3.2026 11:30:00 EET | Tiedote

Peruskoululaisten määrä vähenee 2030-luvulle mennessä arviolta 96 000 oppilaalla. Oppilasmäärien muutokset vaikuttavat merkittävästi kuntien perusopetuksen järjestämiseen eri puolilla maata. Koulutuksen saavutettavuuden varmistamiseksi tarvitaan monenlaisia keinoja, yhtä helppoa ratkaisua ei ole. Kuntaliitto painottaa erityisesti kolmea teemaa tulevaisuuden ratkaisuiksi: opetuksen järjestäjien välisen yhteistyön lisääminen, opetushenkilöstön yhteiskäyttö ja osaamisen vahvistaminen sekä etäyhteyksien hyödyntäminen. – Oppilasmäärien muutokset pakottavat tarkastelemaan perusopetuksen järjestämistä uudella tavalla. Samalla on varmistettava opetuksen laatu ja saavutettavuus kaikkialla Suomessa, sanoo Kuntaliiton koulutuspolitiikan johtaja Irmeli Myllymäki.

Kommunförbundet: Varje ung person allt viktigare när Finlands befolkningsstruktur förändras11.3.2026 11:22:59 EET | Pressmeddelande

Finland genomgår stora demografiska förändringar och därför är de ungas välmående inte bara ungdomspolitik, utan en framtidsfråga för hela samhället. Enligt den färska ungdomsbarometern orsakar utsikterna för att få ett arbete stress hos rentav 70 procent av de unga. Enligt Kommunförbundet är resultaten av barometern en påminnelse om att de ungas framtidstro byggs framför allt i vardagen: i skolorna, i ungdomsarbetet och i lokala sammanhang. – Kommunen står vid de ungas sida i vardagen, under både bra och dåliga dagar. Det uppstår möten med de unga varje dag i skolorna, inom ungdomsarbetet, i samband med hobbyer och på fritiden. Även sysselsättningstjänsterna sköts av kommunerna. Kommunens uppgift är att vara en pålitlig partner som hjälper den unga att växa, hitta sin plats och slå ut i blom, säger Maria Salenius, direktör för välfärdsfrågor vid Kommunförbundet.

Jokainen nuori on väestönmurroksen keskellä entistä tärkeämpi11.3.2026 11:22:59 EET | Tiedote

Jopa 70 prosenttia nuorista kokee paineita työn saamisesta, kertoo tuore Nuorisobarometri. Myös koulutus aiheuttaa monille nuorille odotuksia ja epävarmuutta: jopa 81 prosenttia nuorista tavoittelee korkeakoulututkintoa. Kuntaliiton mukaan tulokset muistuttavat siitä, että väestönmurroksen Suomessa jokaisen nuoren hyvinvointi ja mahdollisuudet kouluttautua ja työllistyä ovat entistä tärkeämpiä koko yhteiskunnan tulevaisuudelle. – Väestönmurroksen Suomessa nuorten hyvinvointi ei ole vain nuorisopolitiikkaa, vaan koko yhteiskunnan tulevaisuuskysymys, sanoo Kuntaliiton varatoimitusjohtaja Susanna Huovinen. – Osaamistason nostaminen on tärkeää, mutta on hyvä muistaa, ettei vain yksi koulutuspolku ole arvokas. Myös ammatillinen koulutus tarjoaa vahvan väylän työelämään ja mahdollisuuden jatkaa myöhemmin korkeakoulutukseen, Huovinen toteaa.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye