Kommunala ordförande på hel- eller deltid i 24 städer eller kommuner
27.10.2025 06:00:00 EET | Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund | Pressmeddelande
Sammanlagt 24 städer eller kommuner har ordförande på heltid eller deltid. Under den valperiod som inleddes i somras sköter 54 förtroendevalda sitt uppdrag antingen på heltid eller på deltid. I en rapport som Kommunförbundet genomfört granskades städernas och kommunernas ordförande i början av fullmäktigeperioden 2025–2029. Både de som var ordförande och de som var borgmästare ingick i granskningen.
Det finns ordförande på hel- eller deltid i alla städer med över 100 000 invånare. Mer än 40 procent av de städer som har 50 001 till 100 000 invånare har sådana ordförande. I ungefär var femte stad eller kommun med 20 000–50 000 invånare finns det en ordförande på hel- eller deltid. I kommuner med färre än 20 000 invånare är dessa hel- eller deltidsuppdrag sällsynta – undantag utgör Nådendal, Sodankylä, Posio och Puolanka.
Bland dem som är ordförande på hel- eller deltid är 46 procent kvinnor och 54 procent män. Medelåldern bland ordförandena är 48 år. Den yngsta är 30 år och den äldsta 77.
Drygt hälften av ordförandena, 54 procent, verkar för närvarande också som ledamöter i välfärdsområdesfullmäktige i det egna välfärdsområdet.
Bland dem som är ordförande på hel- eller deltid verkade hälften på hel- eller deltid även under den föregående valperioden.
Antalet personer som sköter ordförandeuppdraget på hel- eller deltid har förblivit oförändrat
Åbo var först med att införa ordförandeskap på heltid i kommunstyrelsen redan år 2005, och Tammerfors var den första staden som tog i bruk borgmästarmodellen år 2007.
– Bestämmelser om förtroendevalda på hel- eller deltid samt om borgmästare infördes i kommunallagen 2015. Ändringen syftade till att klargöra kommunstyrelsens ordförandes ställning. Den ökade arbetsbördan för kommunstyrelsens ordförande har lett till ett ökat tryck på att sköta uppdraget på hel- eller deltid, säger Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef vid Kommunförbundet.
Antalet ordförande på hel- eller deltid ökade kraftigt särskilt före fullmäktigeperioden 2017–2021. I början av denna fullmäktigeperiod finns det nästan lika många ordförande med hel- eller deltidsarvode, och lika många kommuner med sådana ordförande, som under den förra fullmäktigeperioden. Kouvola är den senaste staden som har infört ordförandeskap på heltid i styrelsen. Joensuu, Villmanstrand och Vasa har i sin förvaltningsstadga skrivit in möjligheten för styrelsens ordförande att sköta uppdraget på hel- eller deltid, men i dessa städer utnyttjar ordföranden inte denna möjlighet. I Joensuu och Lojo sköts ordförandeskapet i styrelsen av en riksdagsledamot.
Det har ansetts vara bra att möjliggöra ett ordförandeskap på heltid och deltid, men systemet behöver också ständigt utvecklas.
– Av resultaten i beslutsfattarundersökningen 2024 (länk) framgår det att skötseln av ett förtroendeuppdrag på hel- eller deltid som utvecklingsåtgärd eller praxis i den egna kommunen delar de kommunala beslutsfattarnas åsikter ganska kraftigt; 39 procent ställer sig positivt till det, 36 procent motsätter sig det, konstaterar Pekola-Sjöblom.
Mer information
Marianne Pekola-Sjöblom
Forskningschef, Kommunförbundet
050 337 5634
Nyckelord
Kontakter
Tony HagerlundUtvecklingschef, kommunikation
Tel:+358 50 526 2158tony.hagerlund@kuntaliitto.fiDokument
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Finland har fått sex gånger fler vänorter i Ukraina under Rysslands anfallskrig24.2.2026 01:00:00 EET | Pressmeddelande
Under de senaste fyra åren har finländska kommuner flitigt etablerat nya vänortsrelationer med Ukraina. Vänorterna är nu 24, jämfört med fyra före år 2022. Finlands vänortssamarbete har varit på tillbakagång, men verksamheten tog ny fart i fråga om Ukraina till följd av Rysslands anfallskrig.
Suomen Ukrainan-ystävyyskuntien määrä kuusinkertaistunut Venäjän hyökkäyssodan aikana24.2.2026 01:00:00 EET | Tiedote
Suomalaiset kunnat ovat solmineet ahkerasti uusia ystävyyskuntasuhteita Ukrainaan viimeisen neljän vuoden aikana. Suomen kunnilla on Ukrainassa nyt 24 ystävyyskuntaa, kun ennen vuotta 2022 niitä oli neljä. Ystävyyskuntatoiminta oli jäänyt Suomessa jo aika lailla historiaan, mutta toiminta elpyi Ukrainan osalta Venäjän hyökkäyssodan myötä.
Kuntaliitto: Peruskoulun visio tarvitsee rinnalleen konkreettiset uudistusaskeleet11.2.2026 14:29:18 EET | Tiedote
Kuntaliitto pitää opetus- ja kulttuuriministeriön Peruskoulu 2045 -vision tärkeänä pitkän aikavälin suuntana suomalaiselle peruskoululle ja koko yhteiskunnalle. Kuntaliitto korostaa, että vision käytännön toteutus tapahtuu kunnissa: teknologian hyödyntäminen, kuntien välinen yhteistyö ja lainsäädännön kokonaisvaltainen tarkastelu ovat keskeisiä keinoja varmistaa laadukas ja yhdenvertainen perusopetus kaikille. “On tärkeää tunnistaa perusopetuksen vahvuudet. Suomalainen, vahvasti kuntapohjainen perusopetus on osoittanut toimivuutensa, vaikka maailma ympärillä muuttuu”, erityisasiaintuntija Minna Lindberg Kuntaliitosta nostaa esille.
Kommunförbundet: Kommunerna motsätter sig inte konkurrensutsättning, men varnar för en okontrollerad upphandlingsreform5.2.2026 15:10:53 EET | Pressmeddelande
Regeringen överlämnade 5.2.2026 en proposition till riksdagen om en ändring av upphandlingslagen. Om förslaget går igenom skulle det ha stora konsekvenser för kommunernas servicestrukturer, organiseringen av tjänster och kommunernas gemensamma in house-bolag. Lagändringen skulle innebära omfattande strukturella arrangemang för många kommuner, bland annat inom måltids- och IKT-tjänster samt inom ekonomiförvaltningens och utvecklingsbolagens tjänster. Enligt Kommunförbundets bedömning ökar inte en mekanisk gräns på 10 procents ägande konkurrensen, utan hotar att splittra effektiva samarbetsstrukturer. "Kommunförbundet ställer sig positivt till målet att öka konkurrensen vid offentliga upphandlingar. Ur kommunernas perspektiv är den centrala frågan ändå hur konkurrensen kan ökas i områden där det i praktiken inte finns någon fungerande marknad”, säger Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen.
Kuntaliitto: Kunnat eivät vastusta kilpailutusta, mutta varoittavat hallitsemattomasta hankintauudistuksesta5.2.2026 15:10:53 EET | Tiedote
Hallitus antoi 5.2.2026 eduskunnalle esityksen hankintalain uudistamisesta. Toteutuessaan esitys vaikuttaisi merkittävästi kuntien palvelurakenteisiin, palveluiden järjestämiseen sekä kuntien yhteisiin in house -yhtiöihin. Lakimuutos merkitsisi monille kunnille laajoja rakennejärjestelyjä muun muassa ateria- ja ICT-palveluissa sekä taloushallinnon ja kehitysyhtiöiden palveluissa. Kuntaliiton arvion mukaan mekaaninen 10 prosentin omistusraja ei lisää kilpailua, vaan uhkaa hajottaa tehokkaita yhteistyörakenteita. ”Kuntaliitto jakaa tavoitteen kilpailun lisäämisestä julkisissa hankinnoissa. Kuntien näkökulmasta keskeinen kysymys on kuitenkin se, miten kilpailua voidaan lisätä alueilla, joilla toimivia markkinoita ei käytännössä ole”, Kuntaliiton toimitusjohtaja Minna Karhunen sanoo.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum