S-Bankens utredning: Antalet arvstvister minskade, men det blir allt vanligare att ärva, vilket ökar behovet av planering

Totalt 1 695 arvstvister inleddes vid tingsrätterna i Finland år 2024. Det är 9 procent färre än föregående år, enligt en färsk undersökning från S-Banken Private som erbjuder privatbanktjänster. S-Banken har kartlagt mängden arvstvister i Finland utifrån statistik från och med år 2013, och mellan 2013 och 2024 har det i genomsnitt förekommit 1662 arvstvister årligen i Finland. 

”Att antalet arvstvister har vänt och börjat sjunka är en positiv förändring efter tre års stigande antal. När man tittar på hela den här perioden på drygt tio år har dock antalet arvstvister i Finland stannat på en förargligt jämn nivå”, säger Veera Kosonen, direktör för S-Bankens Family Office & Wealth Planning-tjänster. 

Antalet arvstvister minskade relativt sett mest i tingsrätterna i Lappland (-35 %), Östra Nyland (-31 %) och Västra Nyland (-30 %). Däremot ökade antalet tvister i Södra Karelen, Birkaland, Päijänne-Tavastland, Södra Österbotten och Norra Savolax. I vissa tingsrätter inleds årligen mellan några tiotal till omkring tvåhundra arvstvister, vilket gör att även små kvantitativa variationer kan synas som större procentuella förändringar. 

I förhållande till invånarantalet inleddes flest tvister vid tingsrätterna i Kajana, Södra Savolax och Lappland, men de regionala skillnaderna i förhållande till invånarantalet är ganska små. 

Arvtagande berör allt fler finländare 

Kosonen lyfter fram att enligt Statens ekonomiska forskningscentral utgjorde bostäder och fastigheter omkring hälften av det sammanlagda värdet på finländares arv mellan åren 2017 och 2022. Finländarna ärver alltså oftast hus eller sommarstugor. 

”Få vill knappast avsiktligen orsaka tvister mellan arvingarna. Men särskilt arvoden som är förknippade med starka känslor tenderar att orsaka tvister. Vi vet utifrån våra egna enkätundersökningar att en stor grupp finländare knappt pratar om pengar med sina närmaste. Denna tabu borde brytas.” 

Enligt Statistikcentralen ökade antalet arvingar i Finland med nästan 12 000 under åren 2017–2021. Samtidigt har arven blivit större, och deras medianvärde steg från 13 125 euro till 15 060 euro.  

”Arv är inte längre bara en fråga för de förmögna. Det berör allt oftare vanliga finländare och deras vardag. När det blir allt vanligare att ärva blir det också allt viktigare att familjer och närstående i god tid diskuterar planer som rör egendom. ”Även arvsplanering borde vara en del av allt fler finländares ekonomiska förvaltning”, betonar Kosonen.  

Bakom arvstvister ligger vanliga utmaningar 

Den vanligaste arvstvisten som når ända fram till tingsrätten gäller situationer där meningsskiljaktigheter har uppstått redan före det egentliga arvskiftet, och domstolen måste utse en utomstående person att reda upp och dela dödsboet. 

Enligt Kosonen på S-Banken börjar arvstvisten vanligtvis inte i och med uppläsningen av testamentet, utan med känslor av orättvisa som har vuxit fram under flera år – ibland årtionden. Frågor som inte har retts ut under livet tenderar att dyka upp när arvet ska delas upp. 

Mångsidiga familjeformer ökar vikten av arvsplanering. Livet kan innehålla äktenskap, samboförhållanden och andra parrelationer. I familjen kan det finnas både juridiska och icke-juridiska barn och andra närstående som man eventuellt vill beakta i arvskiftet. 

”När familjens interna förväntningar och planer diskuteras öppet och i god tid kan man undvika överraskningar som i värsta fall kan leda till konflikter som pågår i flera år. Detta gäller alla slags familjer”, påminner Kosonen. 

Läs S-Banken Privates utredning om arvsmål 2025 (PDF på finska)

Information om utredningen 

S-Banken Privates utredning bygger på Rättsregistercentralens siffror om hur många och vilken typ av arvstvister som inletts vid tingsrätterna i Finland under 2013–2024. Utredningen omfattar alla arvsmål som inletts vid tingsrätterna i Finland. Siffrorna i den senaste utredningen är inte helt jämförbara med tidigare utredningar, vilket beror på ändringar i myndigheternas statistiksystem och -rutiner.