Kim Berg (SDP): Regeringen kan inte längre blunda för välfärdsområdenas finansieringsproblem

– Välfärdsområdena har hamnat i en orimlig situation. Finansieringslagen är skriven för helt andra förhållanden än de vi lever under i dag. Kostnaderna inom social- och hälsovården har stigit kraftigt till följd av inflation, löneuppgörelser och de stigande kostnaderna för hyrläkare. När lagen inte tillräckligt beaktar denna utveckling tvingas områdena fatta beslut som kan stå i strid med grundlagen. Regeringen måste ta sitt ansvar och rätta till lagen, säger Berg.

Enligt Berg utarbetades finansieringslagen under den förra regeringsperioden i syfte att bromsa kostnadsökningar och trygga hållbarheten i de offentliga finanserna. I praktiken har lagen ändå visat sig vara problematisk på flera punkter. Det senaste varnande exemplet är förvaltningsdomstolens beslut om att Södra Karelens välfärdsområdes budget var olaglig.

– Den nuvarande situationen, där man genom att följa finansieringslagen kan bryta mot grundlagen och att man genom att följa grundlagen bryter mot finansieringslagen, var knappast avsikten med reformen. Därför måste finansieringslagen korrigeras och förenklas. Det är också svårt att förstå varför kommun- och regionminister Anna-Kaisa Ikonen inte gjort mer för att lösa situationen – särskilt när flera av regeringspartierna själva har krävt att finansieringen rättas till, säger Berg.

Berg påminner om att alla landets välfärdsområden genom samarbetsgruppen H23 har lagt fram en gemensam linje till Institutet för hälsa och välfärd (THL) och finansministeriet för att åtgärda problemen i finansieringsmodellen.

– Enligt välfärdsområdena måste finansieringsmodellen ses över grundligt. Områdena är eniga om vad som behöver göras och har framfört en gemensam ståndpunkt till finansministeriet och THL. De konstaterar att finansieringsnivån var för låg redan från början och att den nuvarande modellen inte reagerar tillräckligt på förändringar i kostnadsnivån. Beräkningen av välfärdsområdesindexet måste korrigeras – utan ändringar kommer problemen bara att fortsätta och förvärras. Samtidigt bör modellen förenklas genom att definitionen av servicebehovet tydliggörs, nya indikatorer undviks och nollsummespelet i finansieringen avskaffas, säger Berg.

Enligt Berg kräver den fortsatta utvecklingen av finansieringsmodellen långsiktighet och parlamentarisk beredning.

– Förändringarna måste göras med framförhållning och i kontrollerad form. Den bästa lösningen vore att tillsätta en parlamentarisk arbetsgrupp som kan säkerställa en långsiktig och stabil reform. Det handlar om hela den finländska välfärdsstatens framtid och den offentliga vårdens livskraft. Orpos regering har alla verktyg – nu är det dags att använda dem, betonar Berg.