Försörjningsberedskapen på landsbygden i Egentliga Finland främjas i omfattande samarbete – EU:s jordbruks- och landsbygdsfinansiering hjälper

Egentliga Finlands landsbygdsnätverk ordnade torsdagen den 23 oktober ett informationsmöte, där man berättade hur EU:s jordbruks- och landsbygdsfinansiering stöder medlemsländernas jordbruk och landsbygd på ett sådant sätt att finansieringen också främjar försörjningsberedskapen och säkerheten. Med finansieringen främjas bland annat självförsörjning inom matproduktionen, krisberedskap hos samhällen på landsbygden samt viktiga grundläggande samhällsstrukturer, såsom bredbands- och energiinvesteringar.

I Egentliga Finland är självförsörjningen av toppklass

Johanna Mattila, utvecklingschef för landsbygdsenheten vid NTM-centralen i Egentliga Finland, berättade att Egentliga Finlands livsmedelskedja tryggar försörjningsberedskapen i hela Finland. Matproduktionen i Egentliga Finland är mycket mångsidig, vilket stöder försörjningsberedskapen både på landskapsnivå och nationellt.

Den största stoltheten inom matproduktionen i Egentliga Finland är spannmålsproduktionen.

– Det är helt motiverat att Egentliga Finland kallas hela Finlands sädesbod. Här produceras 43 procent av råget i Finland, av vetet 34 procent och av havren 17 procent. När det gäller råg är Egentliga Finlands självförsörjningsgrad över 300 procent.

Dessutom produceras en hel del baljväxter i Egentliga Finland.

– Det är viktigt med tanke på att utveckla självförsörjningen av proteiner. Till exempel odlas 44 procent av de finländska bondbönorna och 21 procent av ärterna i Egentliga Finland, säger Mattila.

Av sockerbetorna produceras 45 procent i Egentliga Finland och av äggen 65 procent. Dessutom har Egentliga Finland mycket en mångsidig trädgårdsproduktion, en stark husdjursproduktion och en växande produktion av oljeväxter. Nuförtiden kommer redan 18 procent av den inhemska rybsen och rapsen från Egentliga Finland.

Mattila påminner om att det i Egentliga Finland finns förutom en mångsidig primärproduktion också en omfattande förädlingsverksamhet av livsmedel och drycker. Över 200 företag inom denna sektor finns i Egentliga Finland.

– De mest centrala företagen är bagerierna, vilket är naturligt med tanke på Egentliga Finlands roll i spannmålsproduktionen.

Med tanke på försörjningsberedskapen utgörs Egentliga Finlands styrkor av förutom en stark primärproduktion och avancerad livsmedelsförädling, även en aktiv forsknings- och utvecklingsverksamhet samt fungerande nätverk. Alla dessa stöttas med jordbruks- och landsbygdsfinansiering från EU. År 2024 uppgick den totala finansieringen av projekt-, företags- och investeringsstöden i Egentliga Finlands livsmedelskedja till upp till 80 miljoner euro.

Försörjningsberedskap och resiliens

MTK Egentliga Finland inledde i september ett projekt med namnet Huoltovarmuutta ja muutoskestävyyttä (Försörjningsberedskap och resiliens). Projektet har fått EU:s landsbygdsfinansiering av NTM-centralen i Egentliga Finland. Projektchef Satu Paananen berättar att målet med projektet är att utveckla försörjningsberedskapen, förmågan att anpassa sig till förändringar, riskhanteringen och beredskapen i olika förhållanden i Egentliga Finlands gårdar och landsbygdsföretag.

– Först har vi som mål att kartlägga nuläget inom försörjningsberedskapen och beredskapen på gårdarna och i landsbygdsföretagen i vår region.

När resultaten av enkäten är klara kan kommande åtgärder planeras utifrån dem. Det utlovas åtminstone webbinarier, spelevenemang som grundar sig på försörjningsberedskap, studieresor och en tre dagar lång beredskapsutbildning.

– I år är åtminstone en förändringstålighetsträning för kvinnor på Kavalton tila i Pikis och utbildningen Väderbeständig lantgård i Rusko på kommande. På utbildningen berättas om hurdana extrema väderförhållanden man kan vänta sig i Egentliga Finland under de kommande åren, och hur man kan förbereda sig på dem.

Smart beredskap på landsbygden

NTM-centralen i Egentliga Finland har beviljat EU:s landsbygdsfinansiering även till ett gemensamt projekt mellan Leader-grupperna i Egentliga Finland, som heter Vi förbereder oss smart på landsbygden. I Egentliga Finland finns fem Leader-grupper som alla anställer en projektarbetare för sina egna områden.

Leader Ravakkas verksamhetsledare Ulla Kallio berättar att projektets mål är att förbättra beredskapen hos byar och bostadsområden på landsbygden att klara av eventuella störnings-, olycks- eller undantagssituationer.

– Målet är att få med landsbygdssammanslutningar i projektet som kan göra upp beredskapsplaner för byarna i samarbete med kommunerna. Vi erbjuder hjälp med att göra upp planerna och eventuella ansökningar om finansiering till exempel för investeringar som främjar beredskapen.

Projektet inleds med en kartläggning av utgångsläget i byarna.

– I vissa byar har man redan gjort väldigt mycket för saken, men variationen är stor. I varje by fortskrider man vidare utifrån behoven och önskemålen i byn.

Ett av projektets mål är att skapa samarbete och nätverk mellan byarna – även landsomfattande.

Projektområdet omfattar sammanlagt 31 kommuner, 415 byar och över 300 000 invånare.

– Alla intresserade kan delta genom att kontakta Leader-gruppen i sitt eget område, uppmuntrar Ulla Kallio.

Många exempel på beredskapsarbetet i byarna

Egentliga Finlands byaombud Tauno Linkoranta berättar att det i Egentliga Finlands byar redan vidtagits många slags åtgärder för att främja försörjningsberedskapen och beredskapen. Projekt kring dessa teman har även funnits tidigare och nu pågår ett gemensamt projekt för takorganisationerna för byarna i Egentliga Finland och Nyland, Keke tulee kylään – älykkään sopeutumisen yhteisöt Varsinais-Suomessa ja Uudellamaalla. Från Egentliga Finland deltar sju byar i projektet.

Enligt Linkoranta står byasäkerheten på två ben: å ena sidan är det trygghet i vardagen och gemensam omsorg, det vill säga mjuk säkerhet, å andra sidan är det gemensam beredskap för störnings- och krissituationer, det vill säga hård säkerhet.

– För gemenskapen är det viktigt att veta vilka som bor i byn. Vem som eventuellt är mest i behov av hjälp, och vem som kan vad. Vem har till exempel ett yrke inom hälso- och sjukvården, vem är skogsarbetare och vem kan reparera trasiga saker, räknar han upp.

Enligt Linkorantas erfarenhet har landsbygden i allmänhet relativt god beredskap att klara av många slags undantagssituationer.

– Många av husen på landsbygden värms upp med ved, har en egen brunn och en liten trädgård, alltså är man inte i knipa genast om strömmen går eller inte kan ta sig till butiken.

Många byahus har renoverats och utrustats med tanken på att de vid en eventuell kris kan fungera som någon slags beredskapscentraler.

– Till dem har man skaffat till exempel röjningsutrustning, hjärtstartare, aggregat och radioapparater.

Linkoranta påminner om att trots att beredskapsfrågor har börjat väcka allt mer intresse i byarna på grund av kriserna på sistone, är det ändå inte alls fråga om en ny sak.

– Redan 1933 konstaterade det finländska samhället att man inte kan sörja för brandsäkerheten i hela landet. På landsbygden offentliggjorde man FBK-systemet som fungerar genom samarbete mellan frivilliga och den offentliga sektorn.

Reserveringen av jordbrukare överförs till kommunerna

Beredskapschef Mika Korkki ansvarar för den allmänna koordineringen och beredskapsplaneringen av beredskapsärenden vid NTM-centralen i Egentliga Finland samt särskilt för beredskapsärenden inom jordbruket.

– Rollen som jordbruket har i försörjningsberedskapsarbetet i vårt landskap är helt central. Den höga självförsörjningsgraden inom matproduktionen garanterar att vi kan klara oss på egen hand en tid, om det behövs.

Ur försörjningsberedskapens synvinkel oroar sig Mika Korkki för till exempel gårdarnas strama ekonomiska situation och klimatförändringen.

NTM-centralen ordnar beredskapsutbildningar för jordbrukare i samarbete med försvarsutbildningen och gör personreserveringar för jordbrukare. Om ett krig bröt ut i Finland skulle de reserverade personerna befrias från militärtjänst och stanna för att producera mat.

– Sammanlagt har cirka 650 reserveringar gjorts från alla produktionsinriktningar och i synnerhet från sådana gårdar där materielen och resurserna är i skick. Dessutom har man reserverat ett stort antal maskiner samt en del rådgivare och avbytare.

Vid årsskiftet överförs ansvaret för reserveringen av jordbrukare till kommunernas landsbygdstjänster.

– Detta är ett naturligt byte av stafettpinnen närmare jordbrukarna nu medan regionförvaltningsreformen pågår. Det är önskvärt att man i fortsättningen kan reservera ett helt FO-nummer, varvid man inte längre behöver reservera människor och maskiner separat.

Personer över 60 år har en nyckelposition

Utöver de reserverade personerna skulle även jordbrukare över 60 år i reserven kunna producera mat i en eventuell krigssituation. För närvarande har Egentliga Finland över tusen jordbrukare över 60 år som gårdens primära jordbrukare. En av dem är Jarmo Mäntyharju från Mäntyharjun tila i Oripää.

– Om vi hamnade mitt i den värsta krisen skulle vi äldre stanna här och producera mat och ta hand om byagemenskapen.

På Mäntyharjun tila har man satsat på försörjningsberedskapen på flera olika sätt, även med hjälp av EU:s landsbygdsfinansiering.

– Vi har till exempel investerat i solkraft och fliseldning eftersom energitillgången på gårdarna kommer att utgöra en flaskhals i en eventuell krissituation. Därför har vi alltid en del olja och reservmateriel på lager.

Eftersom det handlar om en husdjursgård ska de också ta hand om protein- och vattentillgången.

– Många gårdar är beroende av kommunala vattentjänster. Vi har två bergsbrunnar, så vi är självförsörjande i fråga om vattnet.

Mäntyharju deltar i många slags beredskapsarbeten både på nationell och lokal nivå.

– Här i Oripää har vi en så kallad Oripäämodell, det vill säga en beredskapsgrupp. Vi har hållit försörjningsberedskapsseminarier och övat på sockennivå. Om det till exempel skulle uppstå ett långvarigt elavbrott här, skulle vi ha en organisation redo. Vi vet var generatorerna och reservströmkällorna finns samt hur vi kan ta hand om medmänniskor och förmedla information.

INFO:

• Av Finland är 95 procent landsbygd och av Egentliga Finland utgör landsbygden 84 procent.
• Av finländarna anser 85 procent att hela Finland gynnas av en livskraftig landsbygd.
• Av finländarna upplever 65 procent att finansieringen ökar säkerheten på landsbygden.
• Av finländarna säger 50 procent att det viktigaste med finansieringen är att trygga försörjningsberedskapen genom att säkerställa utbudet av inhemsk mat

Källa: Välkändhetsundersökning om EU:s jordbruks- och landsbygdsfinansiering 2024