Räddningsverket utvärderar avtalsbrandkårernas livskraft och serviceförmåga – målet är att trygga högkvalitativ hjälp på lång sikt

Utvärderingen genomförs som en del av programmet för produktivitet och ekonomisk effektivitet inom räddningstjänster och prehospital akutsjukvård, där kostnadsstrukturen och verksamhetens verkningsfullhet har granskats i alla funktioner. När det gäller avtalsbrandkårerna är besparingspotentialen begränsad i förhållande till välfärdsområdets totala verksamhet, men granskningen har också visat på överlappande funktioner och områden som kunde utvecklas. Nätverket av brandkårer i Egentliga Finland är ett av de tätaste i landet, och med de nuvarande resurserna är det inte ändamålsenligt att till alla delar upprätthålla ett lika tätt nätverk.

– Det här handlar framför allt om att trygga serviceförmågan och den frivilliga verksamhetens framtid. Vi säkerställer att hjälpen når fram i tid och att avtalsbrandkårerna har goda förutsättningar att verka även i framtiden, säger resultatområdesdirektör för räddningstjänster och prehospital akutsjukvård Vesa Halonen.

Vad utvärderas?

Inom Egentliga Finland verkar 65 föreningsbaserade avtalsbrandkårer (FBK) och 5 halvordinarie brandkårer (HOBK). I tjänsteinnehavarberedningen granskas förutsättningarna för verksamheten vid högst 13 avtalsbrandkårer, filialstationer eller halvordinarie brandkårer. Vid dessa brandkårer har det upprepade gånger förekommit utmaningar med utryckningsberedskapen och verksamhetens långsiktiga kontinuitet, eller så ligger de i områden där det finns överlappande serviceutbud.

Utgångspunkten för utvärderingen är att de aktionsberedskapstider som fastställs i beslutet om räddningsväsendets servicenivå ska kunna tryggas med hjälp av det övriga nätverket – det vill säga genom andra avtalsbrandkårer eller ordinarie stationer. I en del av de granskade brandkårerna är kostnaderna i förhållande till verksamhetens omfattning högre än genomsnittet.

Samarbete, hörande och eventuella förändringar

Man för separata diskussioner och höranden med varje brandkår som granskas innan man fattar eventuella beslut om avtalsändringar. Om räddningsverket och brandkåren når en gemensam syn på verksamhetens långsiktiga förutsättningar, kan uppsägningen av avtalet återkallas.

Om man i vissa brandkårer beslutar att säga upp avtalen, görs uppsägningarna under 2025 och de träder i kraft den 1 januari 2027. Den långa övergångsperioden möjliggör en kontrollerad omställning av verksamheten, stöd till de frivilliga och utveckling av lokala säkerhetslösningar.

– Vi värdesätter avtalsbrandkårernas insatser högt. Om det finns avtal som måste avslutas, kommer vi att rikta de frigjorda resurserna till att stärka de livskraftiga brandkårerna; genom utbildning, utrustning, fordon och fastigheter, säger resultatområdesdirektör Vesa Halonen.

Vad innebär detta för invånarna?

• Larmuppdragen sköts även i fortsättningen inom de tidsramar som anges i beslutet om servicenivån.
• Den dagliga räddningsverksamheten och prehospitala akutsjukvården fortsätter som normalt. 
• Eventuella ändringar genomförs stegvis och så att säkerheten inte försämras.

Räddningsverket informerar separat om hur utvärderingen framskrider och om eventuella beslut. Målet är en transparent beredning och ett nära samarbete med avtalsbrandkårerna samt med kommunerna och invånarna.