Kampanjen För fram våldet i dagsljuset uppmuntrar att söka hjälp

Med våld i nära relationer avses våld där gärningspersonen och offret har en nära relation med varandra. Våldet kan riktas mot vilken närstående som helst – ett barn, en släkting, vän eller partner. Det kan, förutom att vara fysiskt, även vara psykiskt, ekonomiskt eller sexuellt. Våld i nära relationer är till exempel skällningar, skuldbeläggning eller isolering, knuffningar, slag eller att hålla fast, tvång till sexuella handlingar eller ofredande, kontroll av klädsel eller användning av pengar, olaga förföljelse, hot eller nätmobbning.

Våldet är gömt bakom vanliga fönster och dörrar​

Kampanjen För fram våldet i dagsljuset kommer att synas i Helsingfors gatubild och sociala medier i november. Fönstren i kampanjen berättar om ett nedtystat problem som ofta göms inom hemmets väggar. När gardinerna är fördragna diskuteras saken inte, ingen ingriper i den och våldet fortsätter. När ljuset tänds avslöjas sanningen bakom gardinerna och det blir möjligt att få hjälp.

– Budskapet i kampanjen riktar sig till oss alla. Det är viktigt att ta upp bekymmer och gripa i våld om man upptäcker det bland sina egna närstående eller grannar eller exempelvis på arbetsplatsen. Personer som upplever eller brukar våld identifierar inte nödvändigtvis problemet själva, eller så söker eller får de inte hjälp, säger Paula Salmi, koordinator för arbetet mot våld i nära relationer i Helsingfors.

Det finns hjälp att få för både personer som blivit utsatta för våld och gärningspersoner

Den skam, skuld och rädsla som offret för eller förövaren av våldet känner kan hindra dem från att söka hjälp och de vill ofta inte berätta om saken för utomstående. Utomstående hjälp är dock ofta nödvändigt för att bryta våldsspiralen.

Förutom stadens tjänster kan man också få hjälp av exempelvis polisen, THL:s Nollinje och ett stort antal organisationer. Krishjälp är tillgänglig dygnet runt. Hjälptelefoner och chattjänster kan kontaktas med eget namn eller anonymt. En närstående kan också be om råd om hur man kan ingripa i och prata om våldet. Hjälp finns att få på olika språk antingen direkt eller via tolk.

Kontaktuppgifter till aktörer som kan hjälpa finns på stadens webbplats på adressen hel.fi/hjalpvidvald. 

Våld i nära relationer berör tusentals människor i Finland varje år 

Enligt Statistikcentralen anmäldes 13 000 fall av våld i parrelationer och nära relationer till myndigheterna i hela landet år 2024. Antalet brott, och i synnerhet våldet mot kvinnor, har ökat sedan året innan. Kvinnor utsätts oftare för både allvarligt och upprepat våld i Finland än män. Av de rapporterade offren över 18 år som fallit offer för våld i parrelationer och nära relationer var 74 procent kvinnor, och 75 procent av de misstänkta förövarna var män.

Brottsstatistiken ger inte en helt korrekt bild av problemets omfattning, eftersom en stor del av våldet i nära relationer aldrig kommer till myndigheternas kännedom. Enligt Eurostats enkät har mer än hälften av kvinnor som bor i Finland utsatts för fysiskt våld, sexuellt våld eller hot om våld. Var tredje kvinna har upplevt fysiskt eller sexuellt våld eller hot om våld i en nära relation, och över hälften berättar att de har upplevt psykiskt våld i nära relationer eller hot om det under sitt liv.

Förebyggande av våld i nära relationer hör till stadensarbete för främjande av hälsa och välfärd

Helsingfors stad har en viktig roll i att främja invånarnas trygghet och förebygga våld i nära relationer. Att stoppa trakasserier och våld mot flickor och kvinnor samt andra könsrelaterade trakasserier och könsrelaterat våld har inkluderats som ett trygghetsmål i den nya stadsstrategin.

Utbildningar för yrkespersoner och kommunikationskampanjer är centrala åtgärder i stadens arbete för att förebygga våld i nära relationer. Arbetet sker i samarbete med myndigheter och organisationer. Syftet är att identifiera våldet i ett så tidigt skede som möjligt, vilket minskar mänskligt lidande och de samhälleliga kostnaderna för våldet. Det förebyggande arbetet stöder en tryggare vardag, stärker välbefinnandet och främjar jämlikheten.