Inga verksamhetsställen stängs

Budgetförslaget har utarbetats utifrån välfärdsområdesstrategin för att säkerställa att servicen utvecklas i linje med den. Avsikten är att välfärdsområdet ska fortsätta sitt arbete mot en lättare servicestruktur för att kunna erbjuda mer hjälp i ett tidigt skede och satsa på förebyggande verksamhet och arbete som främjar välbefinnandet, hälsan och säkerheten. Dessutom ska välfärdsområdet fortsätta med att ta fram effektiva arbetssätt med genomslagskraft. Det här innebär till exempel att servicekedjorna blir smidigare än tidigare, överlappningar undanröjs och digitala möjligheter utnyttjas.

Exempel på hur servicen utvecklas år 2026

• Fortsatt strävan efter icke-brådskande vård inom primärvården inom 7 dagar 
• Fortsatt brett servicenätverk inom basservicen, mer enhetliga förfaringssätt
• Utvecklingen av digitala tjänster blir snabbare
• Verkställighet av ny barnskyddsenhet i norra regionen
• Möjligheterna till korttidsvård för barn och unga förbättras i norra området 
• Planeringen för gemensamma utrymmen för rådgivning och socialvårdens barn och familjetjänster i Vasaområdet påbörjas 
• Renovering pågår för nya utrymmen åt BB
• Utvidgad integrerad social-och hälsocentral i Laihela
• Familjecenter i Oravais (rådgivning och socialvård i gamla avdelningen)
• Familjerådgivningen utökas till södra delen av området 
• Bedömningen av servicebehovet och servicehandledningen inom socialvården utvecklas inom alla ålderssektorer
• Utskrivningsteamet stöder utskrivningarna utan dröjsmål och väntan
• Profilering av avdelningar och stöd av rehabiliteringsverksamheten
• Utvecklandet av beredskapsplaneringen
• Satsningar på FUI-verksamheten och i synnerhet på socialvetenskaperna och vårdvetenskaperna
• Informationsproduktionen och informationsledningen stärks
• Vi satsar tydligt på vår personal bland annat via bibehållna personalförmåner som till exempel Epassi

Konkreta metoder finns ännu inte för alla sparåtgärder

Budgetförslaget har planerats så att närservicen ska påverkas så lite som möjligt och så att servicetillgången ska hållas på en god nivå. Servicenätet luckras inte upp genom att stänga verksamhetsställen. I stället ska nivån på mat- och städtjänsterna förenhetligas och delvis sänkas i hela välfärdsområdet. I praktiken betyder det här att man exempelvis kommer att städa mer sällan än tidigare. Varje enhet inom välfärdsområdet måste minska sina kostnader eftersom man inte gör några indexhöjningar i enheternas budgetar.

Enligt planen ska budgeten för 2026 ge ett överskott på 51 miljoner euro, vilket kräver inbesparingar på 57 miljoner euro. Budgetförslaget innehåller ännu ingen färdig lösning för hur hela sparmålet ska uppnås, men nog riktlinjer för var kostnaderna ska minskas.

Så här fördelar sig inbesparingarna:

• 26 miljoner i köptjänster (kundtjänster)
• 4,9 miljoner i köptjänster (andra)
• 5,6 miljoner via in-house-bolag (mat- och städtjänster)
• 11,8 miljoner i personalkostnader, rekryteringstillstånd
  • varav 4,3 miljoner via de samarbetsförhandlingar som hölls hösten 2025
• 8,5 miljoner genom att inte göra några indexhöjningar (slås jämnt ut på alla enheter)
• 0,5 miljoner i servicenätet (utan personalkostnader och hyror)
• 1,5 miljoner via effektiviseringsåtgärder
• 2 miljoner i material
• + 4,2 miljoner i olika tillägg (transporter, patientförsäkringsavgifter med mera)

Budgeten för år 2025 innehöll redan sparåtgärder som gav en inbesparing på 13 miljoner euro i hyreskostnaderna. De här genomfördes både genom att komprimera utrymmesanvändningen och i samband med hyresförhandlingarna med kommunerna. Hyresförhandlingarna förs på grund av lagstiftningen som fastställer att välfärdsområdet inte kan hyra lokaler direkt av kommunerna utom i undantagsfall. Förhandlingar pågår fortfarande med en del av kommunerna, medan de redan har slutförts med vissa kommuner – vilket resulterat i sänkta hyresnivåer och därmed i att välfärdsområdet har lokaler där det kan fortsätta bedriva sin verksamhet.

Servicestrategin understryker vikten av att främja hälsan och välbefinnandet

Välfärdsområdesstyrelsen behandlade även välfärdsområdets servicestrategi. Den innehåller riktlinjer för de långsiktiga målen för den social- och hälsovård som hör till välfärdsområdets organiseringsansvar. Servicestrategin innehåller alltså mål för hur social- och hälsovårdstjänsterna ska tillhandahållas med tanke på invånarnas behov, de lokala förhållandena, servicetillgången och -tillgängligheten samt kostnadseffektiviteten. Målen och åtgärderna i servicestrategin baserar sig på rapporten Hur mår Österbotten? som beskriver invånarnas välbefinnande i Österbotten.

Kärnan i servicestrategin är att organiseringen av social- och hälsovårdstjänsterna ska ses med nya ögon och göras på ett nytt sätt. Det här behövs, eftersom befolkningsstrukturen förändras och servicebehovet ökar, ojämlikheten mellan olika befolkningsgrupper ökar och statsfinansieringen sätter strikta gränser för ekonomin – samtidigt som utvecklingen av sjukvården och digitaliseringen erbjuder nya sätt att organisera tjänsterna.

Servicestrategin understryker vikten av att främja hälsan och välbefinnandet. Välfärdsområdet sköter endast en del av det här arbetet i egen regi, medan regionens kommuner och föreningar har hand om en stor del av arbetet med att främja hälsan och välbefinnandet. Det samarbete som välfärdsområdet bedriver med olika intressentgrupper spelar en mycket viktig roll för att man ska lyckas uppnå dessa ömsesidiga mål.

Både budgetförslaget och servicestrategin behandlas i välfärdsområdesfullmäktige 1.12.2025.

Se Facebook-video om områdesstyrelsens beslut.

Du kan bekanta dig med välfärdsområdesstyrelsens mötesmaterial här.