Plan för att rädda Östersjön: 34 åtgärdsförslag för att stärka nätverket av marina skyddsområden

Planens centrala förslag gäller hur de nuvarande skyddsområdena mer effektivt kan trygga den biologiska mångfalden under ytan och hur nätverket av skyddsområden kan utvidgas till att omfatta de mest värdefulla havsområdena. Dessutom föreslås att det första finska marina naturreservatet inrättas samt åtgärder för att trygga fiskarnas lekområden och särskilt beakta den geologiska mångfalden.

Skyddsområdena stöder skyddet av den marina naturen

De allvarligaste hoten mot Östersjön är eutrofiering, föroreningar och klimatförändringen. De försämrar havets tillstånd och orsakar en omfattande förlust av biologisk mångfald. De viktigaste åtgärderna för att förbättra havets tillstånd är att minska utsläppen av näringsämnen och skadliga ämnen, men enbart de åtgärder som vidtas i avrinningsområdet är inte tillräckliga.

Havet utsätts också för andra påfrestningar, såsom byggande och annan påverkan på havsbotten, där områdesskydd är det mest effektiva sättet att bevara den biologiska mångfalden. Den nuvarande lagstiftningen skyddar inte den marina naturen tillräckligt. Därför föreslår färdplanen också lagändringar och nya lösningar som bättre beaktar ekologiska helheter, konnektivitet och funktionell mångfald.

Centrala föreslagna åtgärder:

• Utvidga nätverket av skyddade områden och stärka skyddet av befintliga skyddsområden
• Inrätta Finlands första marina naturreservat
• Införa ett frivilligt skyddsprogram för privatägda havsområden
• Beakta rättviseaspekter när skyddsåtgärder planeras
• Anpassa fiskebegränsningar för att skydda lekområden
• Återställa livsmiljöer och trygga den biologiska mångfalden under ytan, inklusive den geologiska mångfalden

Färdplanen bygger på en omfattande bedömning av det aktuella läget för havsskyddet och på över 200 000 observationer inom programmet för inventering av den marina undervattensmiljön (Velmu-programmet).

Nytta för naturen och människan

”Det är alltid förmånligare att förebygga en försämring av naturen än att restaurera miljön i efterhand. Därför måste också havsskyddet vara förebyggande”, säger forskningsprofessor Markku Viitasalo vid Finlands miljöcentral.

För närvarande har Finland endast skyddat 11 procent av sina havsområden. Europeiska unionens strategi för biologisk mångfald och målen för skyddskommissionen för Östersjön (HELCOM) förutsätter en avsevärd ökning av de marina skyddsområdena.

”Målen innebär att andelen skyddade havsområden måste öka till 30 procent. En tredjedel av dessa ska vara strikt skyddade områden”, säger Lasse Kurvinen, specialsakkunnig inom naturskydd vid Forststyrelsens Naturtjänster.

Det är nödvändigt att utöka antalet skyddade områden för att skapa ett ekologiskt representativt och sammanhängande nätverk av skyddsområden. Skyddet av den marina naturen är en investering i både biologisk mångfald och människors välbefinnande.

”Skyddet görs inte enbart för naturens skull. En förbättring av den marina naturens tillstånd gynnar också människor, eftersom den stärker fiskbestånden och förbättrar rekreationsmöjligheterna”, påminner miljöråd Penina Blankett vid miljöministeriet, som lett arbetet med färdplanen.

Färdplanen har tagits fram i samarbete mellan experter från flera olika organisationer inom ramen för projektet Biodiversea LIFE IP, som är Finlands största samarbetsprojekt för att trygga Östersjöns biologiska mångfald. Färdplanen har utarbetats av miljöministeriet, Finlands miljöcentral, Forststyrelsens Naturtjänster, Ålands landskapsregering, Geologiska forskningscentralen, Naturresursinstitutet, Åbo yrkeshögskola, Åbo Akademi och Baltic Sea Action Group.

Alla åtgärdsförslag i färdplanen finns samlade i den nya publikationen Färdplan för utvecklingen av Finlands nätverk av marina skyddsområden fram till 2030 – Mot ett effectivt skydd av havsnatur..

Biodiversea LIFE IP – Finlands största havsnaturprojekt

Biodiversea LIFE IP (2021–2029) är Finlands största samarbetsprojekt för att trygga Östersjöns biologiska mångfald. Det finansieras av Europeiska unionens Life-program. Projektet samordnas av Forststyrelsens Naturtjänster. Medverkande parter är även Forststyrelsens Jakt- och fisketjänster, miljöministeriet, Finlands miljöcentral, Naturresursinstitutet, Ålands landskapsregering, Åbo yrkeshögskola, Åbo Akademi, Geologiska forskningscentralen och Baltic Sea Action Group. Projektets budget uppgår till cirka 20 miljoner euro.

Projektet har fått finansiering av Europeiska Unionens LIFE-program. Materialet reflekterar synsätt av upphovsmannen, och Europeiska kommissionen eller CINEA är inte ansvariga för användning av materialets innehåll.