Europeiska planeringsterminens höstpaket innehåller prioriteringar för att stärka EU:s konkurrenskraft

Den europeiska planeringsterminens vårpaket 2026 ger medlemsländerna politisk vägledning för att åtgärda de viktigaste problem i respektive land som identifierats i landsrapporterna.

Dagens paket bygger på kommissionens ekonomiska höstprognos 2025, som visade en fortsatt måttlig tillväxt i EU:s ekonomi tack vare stark europeisk efterfrågan och omfattande investeringar, en stabil arbetsmarknad och sjunkande inflation. EU står dock inför ett antal strategiska sårbarheter och strukturella utmaningar, bland annat låg produktivitet, en demografiskt ansträngd situation och ökat tryck på offentliga finanserna relaterat till försvarsinvesteringar och omställningen till en koldioxidsnål och digital ekonomi. Att stärka konkurrenskraften och upprätthålla sunda offentliga finanser är därför avgörande för att frigöra Europas tillväxtpotential och trygga stabiliteten.  

Planeringsterminen kompletteras och stärks genom en ny rekommendation till EU-27 om humankapital, som tar upp det akuta behovet av att öka produktiviteten, främja kompetens och framtidssäkra arbetsmarknaden.  

Bedömning av efterlevnaden av EU:s finanspolitiska ram 

Inom ramen för den här planeringsterminen har kommissionen bedömt medlemsländernas efterlevnad av EU:s finanspolitiska ram. Kommissionen ger också vägledning för att säkerställa att ländernas finanspolitik 2026 är i linje med relevanta rådsrekommendationer.  

Kommissionens bedömning inriktar sig särskilt på nettoutgiftsökningen, som är den enda operativa indikatorn i den reformerade styrningsramen. Rådet har aktiverat den nationella undantagsklausulen för 16 medlemsländer, och bedömningen av dessa länder är föremål för flexibilitet när det gäller ökningen av försvarsutgifterna.  

Kommissionen har antagit yttranden om utkasten till budgetplaner för 17 medlemsländer i euroområdet. Av dessa förväntas 12 EU-länder (Cypern, Estland, Frankrike, Tyskland, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Luxemburg, Portugal, Slovakien och Finland) följa den maximala ökningstakten för nettoutgifter. Dessa länder uppmanas att fortsätta att genomföra finanspolitiken 2026 som planerat.  

Lägesrapport om förfarandena vid alltför stora underskott 

Förfarandena i de nio medlemsländer som omfattas av förfarandet vid alltför stora underskott, nämligen Österrike, Belgien, Frankrike, Ungern, Italien, Malta, Polen, Rumänien och Slovakien, upphävs tillfälligt. I praktiken innebär detta att förfarandet tillfälligt stoppas men fortfarande pågår (dvs. underskottet har inte varaktigt minskats till under 3 % av BNP). Den relevanta rådsrekommendationen kommer att fortsätta att gälla för de berörda länderna. Kommissionen kommer att göra en ny bedömning av situationen nästa vår när utfallsdata för 2025 finns tillgängliga.  

Dessutom har kommissionen utarbetat en rapport enligt artikel 126.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt med en bedömning av huruvida två medlemsländer uppfyller underskottskriteriet i det fördraget: Finland och Tyskland. Bedömningen i rapporten motiverar att ett förfarande vid alltför stora underskott inleds för Finlands del. Efter att ha beaktat ekonomiska och finansiella kommitténs yttrande kommer kommissionen att överväga att lämna ett förslag till rådet om att för Finlands del inleda ett förfarande vid alltför stora underskott och lägga fram en rekommendation för rådet i syfte att få situationen med ett alltför stort offentligt underskott att upphöra. 

Rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet 2026  

Denna rekommendation ger medlemsländerna i euroområdet skräddarsydd politisk vägledning i frågor som påverkar hur euroområdet som helhet fungerar. I år är rekommendationen inriktad på att öka produktiviteten och den ekonomiska säkerheten så att de offentliga finansernas hållbarhet kan upprätthållas.  

I rekommendationen uppmanas särskilt medlemsländerna i euroområdet att göra följande:  

• Säkerställa de offentliga finansernas hållbarhet.  

• Ta itu med flaskhalsar inom försvarsindustrin och främja gemensam upphandling.  

• Slutföra genomförandet av planerna för återhämtning och resiliens senast den 31 augusti 2026. 

• Stärka arbetsmarknaden genom kompetensutveckling och förbättra utbildningsresultaten, samt öka deltagandet. 

• Främja investeringar i innovation och strategiska sektorer. 

• Bidra till utvecklingen av en europeisk spar- och investeringsunion för att mobilisera kapital. 

Rekommendation om humankapital 

För första gången antog kommissionen ett förslag till en rådsrekommendation om humankapital. I den nya rekommendationen efterlyses brådskande åtgärder för att ta itu med strukturella utmaningar för humankapitalet som är skadliga för EU:s konkurrenskraft. Syftet är att främja den utbildning och kompetens som behövs på områden som är strategiska för EU:s ekonomi. Dessa omfattar allt från omställningen till ren energi, den cirkulära ekonomin och utfasningen av fossila bränslen inom industrin, till olika sektorer såsom hälso- och sjukvård samt bioteknik, jordbruk och bioekonomi samt försvarsindustrin och rymdsektorn. I rekommendationen efterlyses därför investeringar i utbildningsprogram inom naturvetenskap, matematik, ingenjörsvetenskap och teknik (de s.k. STEM-ämnena). I strategin betonas behovet av att vända den negativa trenden inom grundläggande färdigheter.  

Mer information finns i det utförligare pressmeddelandet: https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/ip_25_2760