Barn under 16 år ska inte ha sociala medier, menar ledamöterna

• Oro över minderårigas fysiska och mentala hälsa på nätet. 25 % har en mobilanvändning som är ”problematisk”
• Striktare kontroller av att EU:s digitala regler följs. Plattformar som bryter mot dem kan bötfällas eller stängas ner
• Förbud mot engagemangsbaserade rekommendationsalgoritmer och lootlådor i spel
• Åtgärder mot generativa AI-verktyg som deepfakes och nakenhetsappar

På torsdagen antog Europaparlamentet ett icke-lagstiftande betänkande om de oroväckande riskerna som minderåriga utsätts för online, både för deras fysiska och psykiska hälsa. Ledamöterna vill se ett starkare skydd mot manipulativa metoder som kan göra barn beroende och försämra deras förmåga att koncentrera sig och konsumera innehåll på nätet på ett hälsosamt sätt. Betänkandet antogs med 483 röster för, 92 röster emot och 86 nedlagda röster.

Minimiålder för sociala medier-plattformar

För att hjälpa föräldrar hantera sina barns digitala liv och se till att deras surfande är lämpligt för deras ålder föreslår parlamentet en EU-omfattande minimiålder på 16 år för att få tillgång till sociala medier, videodelningsplattformar och AI-partners i EU. Barn från 13 år skulle ändå kunna ges tillgång med vårdnadshavarens tillstånd.

Ledamöterna uttrycker sitt stöd för EU-kommissionens arbete med e-identifiering och en ny app för åldersverifiering. De insisterar dock på att åldersverifieringen måste vara korrekt och respektera minderårigas integritet. Sådana system fråntar inte heller plattformarna ansvaret att se till att deras produkter är säkra och designmässigt åldersanpassade.

För att förbättra efterlevnaden av EU:s förordning om digitala tjänster och andra lagar på området föreslår ledamöterna att göra högt uppsatta företagsledare personligt ansvariga i fall som rör allvarliga och upprepade överträdelser av reglerna, särskilt när det gäller skyddet av minderåriga och åldersverifiering.

Hårdare tag från EU-kommissionen

Parlamentet vill också att

• de skadligaste beroendeframkallande metoderna ska förbjudas, och att andra beroendeframkallande element ska vara avaktiverade för minderåriga som standard (till exempel ändlös skrollning, automatisk uppspelning, ”pull to refresh”, ”reward loops”, skadlig spelifiering)
• sidor som inte följer EU:s regler ska förbjudas
• man gör något åt beteendeförändrande design som riktad reklam, influerarmarknadsföring, beroendeframkallande design och mörka mönster enligt den kommande rättsakten om digital rättvisa
• engagemangbaserade rekommendationssystem för minderåriga ska förbjudas
• bestämmelserna i förordningen om digitala tjänster ska tillämpas på videoplattformar online och att lootlådor och andra slumpmässiga spelfunktioner förbjuds (valutor i appar, lyckohjul, ”betala för att gå vidare”)
• minderåriga ska skyddas mot kommersiellt utnyttjande, däribland genom att hindra plattformar från att erbjuda ekonomiska incitament för så kallad kidfluencing (det vill säga barn som agerar influerare)
• etiska och rättsliga utmaningar som rör generativ AI ska tas itu med snarast, däribland deepfakes, chattbottar som agerar vän eller partner, AI-agenter och AI-drivna nakenhetsappar (som skapar manipulerade bilder utan samtycke)

Citat

Föredraganden Christel Schaldemose (S&D, Danmark) sade under debatten: ”Jag är stolt över detta parlament, över att vi kan stå enade i skyddet av minderåriga på internet. Tillsammans med en stark och konsekvent tillämpning av lagen om digitala tjänster kommer dessa åtgärder att dramatiskt höja skyddsnivån för barn. Vi drar äntligen en gräns. Vi säger tydligt till plattformarna: era tjänster är inte avsedda för barn. Och experimentet tar slut här.”

Bakgrund

Betänkandet hänvisar till forskning som visar att 97 % av alla unga är online varje dag, och 78 % av 13 till 17-åringar kollar mobilen minst en gång i timmen. Samtidigt uppvisar en fjärdedel av alla minderåriga en ”problematisk” eller ”dysfunktionell” mobilanvändning där beteendemönstren påminner om beroende.

Enligt en Eurobarometerundersökning från 2025 anser över 90 % av européerna att åtgärder för att skydda barn på nätet är brådskande, inte minst med tanke på sociala mediers negativa inverkan på den psykiska hälsan (93 %), nätmobbning (92 %) och behovet av effektiva sätt att begränsa tillgången till innehåll som inte är lämpligt för barnets ålder (92 %).

EU-länderna har börjat ta tag i frågan, till exempel med åldersgränser och verifieringssystem.

Mer information

• Europaparlamentets utskott för den inre marknaden och konsumentskydd 
• Den antagna texten kommer att finnas tillgänglig här (26.11.2025) 
• Videoinspelning med plenardebatten (25.11.2025) 
• Videolänk: Presskonferens med föredraganden efter omröstningen (26.11.2025) 
• Följ ärendet i lagstiftningsdatabasen 
• EU-kommissionens riktlinjer om att skydda minderåriga online 
• Europaparlamentets utredningstjänst: Studie “Harmful Internet Use Part I: Internet addiction and problematic use” 
• Europaparlamentets utredningstjänst: Briefing “Protecting children online: Selected EU, national and regional laws and initiatives”