Antibiotikakurer vanligare hos barn som börjar tidigt på dagis

Det finns en koppling mellan antalet antibiotikakurer i barndomen och det hur länge barnet vårdats i hemmet. Barn som börjar tidigt i småbarnspedagogiken genomgår fler antibiotikakurer än barn som börjar senare, framgår det av FPA:s färska undersökning som följde upp barn födda 2000–2005.

De barn som börjat i småbarnspedagogiken före tre års ålder hade i genomsnitt haft 11 antibiotikakurer innan de fyllde 12 år. Motsvarande siffra för barn som börjat i småbarnspedagogiken efter att de fyllt tre år var 9 kurer. I genomsnitt hade alla barn haft 10 antibiotikakurer före 12 års ålder.

– Sjukdomar sprids lättare i stora grupper. Exponering för smittsamma sjukdomar verkar vara förklaringen till att de barn som börjar tidigt på dagis ordineras mer antibiotika, säger Tapio Räsänen, specialforskare vid FPA.

Nästan alla barn ordineras antibiotikakurer, mest i den tidiga barndomen

Nästan alla barn ordineras antibiotika i något skede. Mindre än fem procent av barnen i undersökningen hade inte fått en enda antibiotikakur före 12 års ålder.

En del använder antibiotika oftare än en gång om året. En femtedel av barnen hade fler än 15 antibiotikakurer innan de fyllde 12.

Största delen av kurerna ordineras före skolåldern. I genomsnitt fick barnen 7 kurer före 6 års ålder.

– På individnivå är skillnaderna i antibiotikaanvändning enligt när barnet börjat i dagvård små. Med bättre kunskaper om vad som påverkar antibiotikaanvändningen och de faktorer som bidrar till infektioner hos barn, kan vi emellertid upptäcka sätt att minska spridningen av smittsamma sjukdomar i stora enheter inom småbarnspedagogiken, säger Räsänen.

Daghemmen har blivit allt större under de senaste åren. Vård på daghem har blivit vanligare jämfört med dagvård i mindre enheter, och det kan vara en bidragande orsak till ökad smittspridning. Dessutom börjar barnen i småbarnspedagogiken i allt yngre ålder.

Minska onödig användning av antibiotika

Förutom användningen vid behandling av sjukdomar har antibiotika även en koppling till ett globalt hälsoproblem, resistens mot mikrobläkemedel. Mikrobläkemedelsresistens innebär att sjukdomsframkallande ämnen blir resistenta mot antibiotika och andra mikrobläkemedel, vilket leder till att läkemedlen inte längre biter på sjukdomar.

– Varje onödig antibiotikakur ökar risken för resistens, och därför ska antibiotika bara användas när de faktiskt behövs. Till exempel en stor del av lindriga öroninflammationer hos små barn läker av sig själv utan antibiotika, säger Heini Kari, forskningschef vid FPA.

Antibiotikaexponering i den tidiga barndomen kan också vara kopplad till senare hälsoproblem, såsom allergier och astma.

I Finland skriver läkare inte längre ut antibiotika i lika stor utsträckning som under tidigt 2000-tal.

Så här genomfördes undersökningen

I undersökningen studerades registeruppgifter om barn födda 2000–2005 tills de fyllde 12 år. Materialet omfattade 70 procent av barnen födda under den här tidsperioden.

Åldern då barnet börjat i dagvård uppskattades enligt uppgifter om perioder med hemvårdsstöd i FPA:s register för familjeförmåner. Under undersökningsperioden hade hälften av barnen en period av vård i hemmet på 1–3 år.

Mer information

Den ursprungliga publikationen: Räsänen T, Saarikallio-Torp M, Rättö H, Kari H (2025). The impact of day care attendance on antibiotic use among children aged 0–12 years: A population-based register study. PLoS One 20(11): e0335354. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0335354