EMBARGO 2.12.2025 kl. 15.00 // KORRIGERING // Första rapporten från rådet för utvärdering av stadspolitiken: I genomsnitt finns det fler behöriga lärare inom småbarnspedagogiken i bättre ställda områden

Behörig personal inom småbarnspedagogiken är inte jämnt fördelad 

En färsk studie som beställts av utvärderingsrådet visar att andelen lärare som uppfyller de lagstadgade behörighetskraven i genomsnitt är lägre i socioekonomiskt missgynnade områden än i bättre ställda områden.  
 
– Det innebär att personal inom småbarnspedagogiken som uppfyller behörighetskraven i huvudstadsregionen, särskilt lärare, är koncentrerade till områden där invånarna i genomsnitt har högre utbildning och större inkomster. Detta är betydelsefullt, särskilt eftersom vi vet att personalen är den faktor som har störst inverkan på utbildningens kvalitet, berättar Mirjam Kalland, ordförande för rådet och professor i småbarnspedagogik vid Helsingfors universitet. 
 
Fenomenet är dock inte entydigt: i vissa områden är behörighetssituationen god, och det är känt att en del lärare medvetet söker arbete i områden där de upplever att deras arbete är särskilt meningsfullt när det gäller att minska ojämlikheten. "Dessa enheter bör undersökas närmare. Detta skulle göra det möjligt för oss att ta reda på vad det är som gör dessa enheter till attraktiva arbetsplatser för behörig personal”, fortsätter Kalland. 
 
Enligt en studie av Reija Ahola och Lauri Hietajärvi fanns det en betydande skillnad i antalet behöriga medarbetare mellan socioekonomiskt missgynnade och bättre ställda områden i huvudstadsregionen. I de mest missgynnade områdena var i genomsnitt endast 45 % av lärarna behöriga, medan siffran i de mest välbärgade områdena var över 60 %. Det fanns också skillnader mellan städerna. Baserat på data från år 2024 var andelen behöriga lärare i Helsingfors 58 % inom finskspråkig småbarnspedagogik och 55 % inom svenskspråkig småbarnspedagogik. Motsvarande siffror i Vanda var 55 % inom finskspråkig och 50 % inom svenskspråkig småbarnspedagogik. I Esbo är motsvarande siffror 48 % i finskspråkig småbarnspedagogik och 48 % i svenskspråkig småbarnspedagogik.
 
Enligt rapporten känner kommunernas chefer för småbarnspedagogik till rekryteringsutmaningarna och berättar att de vidtar många åtgärder för att förbättra situationen. Dessa åtgärder omfattar till exempel att betala lönetillägg och anställa ytterligare personal. Trots dessa åtgärder finns det en tydlig skillnad i antalet behöriga medarbetare mellan socioekonomiskt bättre och sämre ställda områden.

Grunden för en jämlik småbarnspedagogik och skola bygger på kunskap   

Utvärderingsrådets rapport lyfter också fram problem kring kommunernas datainsamling och informationssystem. Kommunerna använder flera system för att hantera undervisning och utbildning, men mycket data skrivs över varje läsår. Detta förhindrar skapandet av longitudinella data och uppföljningen av förändringar i skolor och småbarnspedagogiska enheter. Problemen skulle kunna lösas med relativt små satsningar, men för att ta itu med utmaningarna inom lärande och fostran krävs en systematiskt insamlad kunskapsbas.  
 
– Lagen kräver att utbildningsanordnare utvärderar den utbildning de tillhandahåller och deltar i externa utvärderingar. Men en meningsfull utvärdering är omöjlig om det inte finns tillräckligt med data, säger Matti Sarvimäki, vice ordförande för rådet och professor i nationalekonomi vid Aalto-universitetet.
 
– Systematisk datainsamling bidrar också till att utveckla utbildningen. Även enkla analyser kan effektivt skapa en bild av situationen som stöd för beslutsfattandet och samtidigt leda till att rätt frågor ställs.  Utvärderingen av utbildningen bör baseras på enhetlig datainsamling, och longitudinella data bör lagras centralt i säkra datalager, fortsätter Sarvimäki.
 
Rapporten visar att segregation inte är ett framträdande inslag i läroplanerna för skolor i huvudstadsregionen. Skolor i socioekonomiskt varierande områden erbjuder i stort sett liknande valbara ämnen och språk. Det finns dock få strukturella åtgärder för att motverka segregation i läroplanerna. Det pågår många olika insatser i skolor och daghem. Det finns emellertid sällan tydliga forskningsdata eller uppföljning av deras effekter.

– Att satsa på tillförlitliga data och forskning är inte en kostnadspost utan ett sätt att stärka effektiviteten i investeringarna i barn och ungdomar, påpekar Sarvimäki. 

Rådet stöder förbättring av kunskapsbasen 

Varje dag fattas viktiga beslut i skolor och daghem som påverkar barnen. Den grundläggande verksamheten genererar viktig information om elevernas lärande och välbefinnande samt om effekterna av utvecklingsåtgärder. Enligt utvärderingsrådet utnyttjas dock denna information för närvarande inte fullt ut.  
 
För att förbättra situationen har rådet under sitt första år inlett en process för att sammanställa befintliga data. En del av de utredningar som rådet kommer att publicera nästa år kommer att baseras på detta nya material. Samtidigt kommer de att lägga grunden för mer långsiktig forskning och utveckling i framtiden. 
 
Rådet lägger särskild vikt vid systematisk insamling av uppgifter på enhetsnivå om det arbete som utförs i daghem och skolor. Det finns ett behov av att förstå hur skolor och daghem, samt de lärare och chefer som arbetar där, bäst kan stödjas i sitt viktiga arbete. Enligt rådet skulle detta ge tillgång till de grundläggande orsakerna till försämrade läranderesultat och segregation.
 
Insamling och användning av data skulle också stärka kommunernas autonomi och kunskapsbaserat beslutsfattande, vilket skulle minska beroendet av enbart internationella mätningar. Det skulle vara viktigt att målen, utmaningarna och medlen presenterades mer precist i offentligt tillgängliga dokument som styr skolverksamheten. 
 
– Det är viktigt att dokumentera de åtgärder som vidtas och utvärdera deras effektivitet på ett mer systematiskt och tillförlitligt sätt än vad som är fallet idag. Detta är också en lagstadgad skyldighet för kommunerna. En mer systematisk insamling och användning av data skulle öka vår förståelse för vad som verkligen händer i skolor och småbarnspedagogiken. Detta skulle göra det möjligt för oss att bättre stödja daghem och skolor i deras arbete, betonar ordförande Mirjam Kalland.  

 
Rådet för utvärdering av stadspolitiken är en oberoende vetenskaplig panel bestående av forskare från Aalto-universitetet och Helsingfors universitet som är insatta i utbildnings- och segregationsstudier. Dess uppgift är att tillhandahålla forskningsbaserad utvärdering av politiska åtgärder och beslut. Stadsplaneringsrådet finansieras av städerna Esbo, Helsingfors och Vanda i samarbete med Aalto-universitetet och Helsingfors universitet.