Fisk och kilowattimmar kan förenas i Kymmene älv

I ett tvåårigt projekt har man sökt lösningar för att utveckla flödesförhållandena i den nedre delen av Kymmene älv. Målet har varit att förena vattenkraftproduktion, biologisk mångfald, vandringsfiskens livsmiljöer och rekreationsanvändning.

Projektets resultat visar att en ökning av vattenflödet i Koivukoski-grenen och att återställa vatten i den gamla fåran skulle avsevärt förbättra vandringsfiskens livsmiljöer, bland annat genom att öka forsarnas areal.

En möjlig win-win-situation

Ökat vattenflöde i Koivukoski-grenen skulle minska mängden vatten vid Korkeakoski kraftverk, vilket skulle orsaka produktionsförluster. Förlusterna kan minimeras genom att ändra fördelningen av vattenflödet mellan Kymmene älvs västra och östra grenar.

Enligt projektets modellberäkningar kan energiproduktionen i vissa alternativ till och med öka totalt sett. Enligt Mika Marttunen, gruppchef vid Finlands miljöcentral, kan man vid Kymmene älv uppnå en sällsynt ”alla vinner”-situation.

—    Det är möjligt att samtidigt förbättra livsmiljöerna för älvens organismer, stärka laxens naturliga livscykel och öka energiproduktionen.

Jämfört med många andra utbyggda vattendrag har Kymmene älv goda möjligheter att stärka vandringsfiskens naturliga livscykel. Joonas Ikävalko, fiskeribiolog vid Egentliga Finlands NTM-central, berättar att älvens största reproduktionsområden ligger bara bakom en eller två vandringshinder.

—    Genom reglering av vattenflöden kan man öka forsarnas areal och förbättra fiskens passage förbi kraftverksdammar.

Alternativen har analyserats grundligt

De nedre grenarna av Kymmene älv möjliggör styrning av vattenflöden på många olika sätt. I projektet har man bedömt effekterna av olika fördelningsalternativ, särskilt mellan Koivukoski- och Korkeakoski-grenarna, samt möjligheterna att återställa vatten i Koivukoskis gamla fåra. Dessutom har man granskat alternativ där mer vatten styrs till västra grenen, Hirvikoski-grenen, under vintern.

Regleringen av den nedre delen av Kymmene älv har granskats sedan 1990-talet. Visa Niittyniemi, direktör vid NTM-centralen i Sydöstra Finland, berättar att den omfattande forskningsdata som nu finns ger en betydligt starkare grund för diskussioner än tidigare.

—    I projektet har man bedömt effekterna av olika alternativ på energiproduktion, översvämningsrisker, livsmiljöer och laxens yngelproduktion med hjälp av flera olika modeller och genom att utnyttja över 30 års data om Kymmene älvs vattenflöden.

Tillståndsändringar kräver samarbete

Projektet har följt vattenlagens tvåstegs-förfarande för att minska skadliga effekter av reglering. I det första steget har man tillsammans med olika parter utrett hur skadorna på vattenmiljön och dess användning kan minskas.

När detta steg avslutas går man vidare till fortsatta förhandlingar med kraftbolagen. Först därefter avgörs vilka tillståndsändringar som ska sökas och vem som ska ansöka om dem.

Den största utmaningen är att de möjliga fördelarna och förlusterna för energiproduktionen skulle fördelas mellan två olika kraftbolag. Det finns ingen mekanism i samhället som utjämnar de fördelar och förluster som en eventuell förändring i regleringsvillkoren medför mellan bolagen. Lösningen beror därför på bolagens inbördes överenskommelser.

Öppet webbinarium 10.12.

Projektet har genomförts av Finlands miljöcentral, Naturresursinstitutet, Östra Finlands universitet samt NTM-centralerna i Sydöstra Finland och Egentliga Finland. Projektet har finansierats av jord- och skogsbruksministeriet samt Saastamoinen stiftelse.

Projektets resultat presenteras i ett öppet webbinarium onsdagen den 10.12.2025 kl. 17:30–19:30. Anmälan ska göras senast den 8.12.