Fisk och kilowattimmar kan förenas i Kymmene älv
Vandringsfiskens livsmiljöer kan förbättras genom smarta flödesläsningar utan betydande förluster för energiproduktionen.

I ett tvåårigt projekt har man sökt lösningar för att utveckla flödesförhållandena i den nedre delen av Kymmene älv. Målet har varit att förena vattenkraftproduktion, biologisk mångfald, vandringsfiskens livsmiljöer och rekreationsanvändning.
Projektets resultat visar att en ökning av vattenflödet i Koivukoski-grenen och att återställa vatten i den gamla fåran skulle avsevärt förbättra vandringsfiskens livsmiljöer, bland annat genom att öka forsarnas areal.
En möjlig win-win-situation
Ökat vattenflöde i Koivukoski-grenen skulle minska mängden vatten vid Korkeakoski kraftverk, vilket skulle orsaka produktionsförluster. Förlusterna kan minimeras genom att ändra fördelningen av vattenflödet mellan Kymmene älvs västra och östra grenar.
Enligt projektets modellberäkningar kan energiproduktionen i vissa alternativ till och med öka totalt sett. Enligt Mika Marttunen, gruppchef vid Finlands miljöcentral, kan man vid Kymmene älv uppnå en sällsynt ”alla vinner”-situation.
— Det är möjligt att samtidigt förbättra livsmiljöerna för älvens organismer, stärka laxens naturliga livscykel och öka energiproduktionen.
Jämfört med många andra utbyggda vattendrag har Kymmene älv goda möjligheter att stärka vandringsfiskens naturliga livscykel. Joonas Ikävalko, fiskeribiolog vid Egentliga Finlands NTM-central, berättar att älvens största reproduktionsområden ligger bara bakom en eller två vandringshinder.
— Genom reglering av vattenflöden kan man öka forsarnas areal och förbättra fiskens passage förbi kraftverksdammar.
Alternativen har analyserats grundligt
De nedre grenarna av Kymmene älv möjliggör styrning av vattenflöden på många olika sätt. I projektet har man bedömt effekterna av olika fördelningsalternativ, särskilt mellan Koivukoski- och Korkeakoski-grenarna, samt möjligheterna att återställa vatten i Koivukoskis gamla fåra. Dessutom har man granskat alternativ där mer vatten styrs till västra grenen, Hirvikoski-grenen, under vintern.
Regleringen av den nedre delen av Kymmene älv har granskats sedan 1990-talet. Visa Niittyniemi, direktör vid NTM-centralen i Sydöstra Finland, berättar att den omfattande forskningsdata som nu finns ger en betydligt starkare grund för diskussioner än tidigare.
— I projektet har man bedömt effekterna av olika alternativ på energiproduktion, översvämningsrisker, livsmiljöer och laxens yngelproduktion med hjälp av flera olika modeller och genom att utnyttja över 30 års data om Kymmene älvs vattenflöden.
Tillståndsändringar kräver samarbete
Projektet har följt vattenlagens tvåstegs-förfarande för att minska skadliga effekter av reglering. I det första steget har man tillsammans med olika parter utrett hur skadorna på vattenmiljön och dess användning kan minskas.
När detta steg avslutas går man vidare till fortsatta förhandlingar med kraftbolagen. Först därefter avgörs vilka tillståndsändringar som ska sökas och vem som ska ansöka om dem.
Den största utmaningen är att de möjliga fördelarna och förlusterna för energiproduktionen skulle fördelas mellan två olika kraftbolag. Det finns ingen mekanism i samhället som utjämnar de fördelar och förluster som en eventuell förändring i regleringsvillkoren medför mellan bolagen. Lösningen beror därför på bolagens inbördes överenskommelser.
Öppet webbinarium 10.12.
Projektet har genomförts av Finlands miljöcentral, Naturresursinstitutet, Östra Finlands universitet samt NTM-centralerna i Sydöstra Finland och Egentliga Finland. Projektet har finansierats av jord- och skogsbruksministeriet samt Saastamoinen stiftelse.
Projektets resultat presenteras i ett öppet webbinarium onsdagen den 10.12.2025 kl. 17:30–19:30. Anmälan ska göras senast den 8.12.
Nyckelord
Kontakter
Mika MarttunenGruppchefFinlands miljöcentral
Projektledare
Visa NiittyniemiDirektörNärings-, trafik- och miljöcentralen i Sydöstra Finland
Tel:0295 029 260fornamn.efternamn@ely-keskus.fiMatti VaittinenVesistöpäällikköKaakkois-Suomen Elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskus
Tel:0295 029 112fornamn.efternamn@ely-keskus.fiJoonas IkävalkoFiskeribiologNärings- trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland
Tel:0295 029 170fornamn.efternamn@ely-keskus.fiFinlands miljöcentrals medietjänst
Finlands miljöcentrals medietjänst ger information om forskning, hjälper journalister att hitta experter för intervjuer och tillhandahåller fotografier för mediabruk.
Kontakterna kommer att besvaras av kommunikationsexperter. Vi serverar vardagar från 9.00 till 16.00.
Dokument
Länkar
Finlands miljöcentral - Med kunskap skapar vi hopp.
Finlands miljöcentral
Latokartanonkaari 11
00790 HELSINKI
0295 251 000
Det är dags att övergå från att lösa enskilda miljöproblem till en hållbarhetsomställning som genomsyrar hela samhället. Finlands miljöcentral (Syke) påverkar byggandet av ett hållbart samhälle genom forskning, information och tjänster. Finlands miljöcentral är ett forskningsinstitut där cirka 700 experter och forskare arbetar i Helsingfors, Uleåborg, Jyväskylä och Joensuu.

Följ Suomen ympäristökeskus
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen ympäristökeskus
Kymijoella mahdollista yhdistää kalat ja kilowattitunnit3.12.2025 08:51:25 EET | Tiedote
Vaelluskalojen lisääntymismahdollisuuksia voidaan parantaa virtaamajärjestelyillä ilman merkittäviä menetyksiä energiantuotannolle.
Viikkokatsaus 1.–5.12.202527.11.2025 12:04:01 EET | Tiedote
Hei! Tässä tiedoksesi meillä Suomen ympäristökeskuksessa ensi viikolla ilmestyviä tiedotteita, uutisia, kampanjoita, blogeja ja uutiskirjeitä. Mukana myös tulevia tapahtumia ja webinaareja. Jakelemme viikkokatsauksen torstaisin STT:n kautta. Koosteet löytyvät myös STT-uutishuoneesta, josta voit tilata kaikki Suomen ympäristökeskuksen tiedotteet.
Finland must accelerate efforts towards a circular economy of plastics27.11.2025 07:02:00 EET | Press release
Progress has been made in advancing the circular economy for plastics, but Finland remains far from its targets and significant additional measures are needed. A new report from the PlastLIFE project, published by the Finnish Environment Institute, highlights how reducing unnecessary plastic consumption, preventing littering, and improving recycling efficiency are key to achieving a circular economy. The issue is pressing, as plastics continue to have considerable climate and environmental impacts. Finland’s goal is to establish a sustainable circular economy for plastics by 2030.
Suomen kiihdytettävä muovien kiertotalouden toimia27.11.2025 07:01:00 EET | Tiedote
Muovien kiertotaloudessa on nähtävissä edistystä. Tavoitteista ollaan kuitenkin niin kaukana, että merkittäviä lisätoimia tarvitaan. Suomen ympäristökeskuksen julkaisema PlastLIFE-hankkeen raportti nostaa esiin, miten muovien turhan kulutuksen vähentäminen, roskaantumisen ehkäisy ja kierrätyksen tehostaminen edistävät kiertotalouden toteutumista. Aihe on ajankohtainen, sillä muovien ilmasto- ja ympäristövaikutukset ovat edelleen huomattavia. Suomen tavoitteena on saavuttaa muovien kestävä kiertotalous vuoteen 2030 mennessä.
Viikkokatsaus 24.–28.11.202520.11.2025 11:57:48 EET | Tiedote
Hei! Tässä tiedoksesi meillä Suomen ympäristökeskuksessa ensi viikolla ilmestyviä tiedotteita, uutisia, kampanjoita, blogeja ja uutiskirjeitä. Mukana myös tulevia tapahtumia ja webinaareja. Jakelemme viikkokatsauksen torstaisin STT:n kautta. Koosteet löytyvät myös STT-uutishuoneesta, josta voit tilata kaikki Suomen ympäristökeskuksen tiedotteet.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum