ECB-rådet föreslår förenkling av EU:s bankregelverk

ECB-rådet stöder de rekommendationer som tagits fram av högnivågruppen för förenkling (High-Level Task Force on Simplification), dvs. bland annat att

• minska antalet element i regelverket om riskvägda tillgångar och i regelverket om bruttosoliditet
• införa ett väsentligt förenklat system för tillsyn av mindre banker, som bygger på det nuvarande EU-regelverket
• inrätta en europeisk styr- och förvaltningsmekanism som anlägger en helhetssyn på den totala kapitalnivån
• fullborda spar- och investeringsunionen – inklusive bankunionen – för att främja gränsöverskridande integration och bana väg för en effektivare kapitalmarknad.

Europeiska centralbanken (ECB) publicerade i dag de rekommendationer som tagits fram av ECB-rådets högnivågrupp för förenkling i syfte att förenkla regelverket för reglering, tillsyn och rapportering i Europa. ECB-rådet stöder arbetsgruppens rekommendationer, som nu kommer att läggas fram för EU-kommissionen.

Förslagen syftar till att förenkla bankregelverket och samtidigt upprätthålla det europeiska banksystemets motståndskraft mot risker och säkerställa att mikro- och makrotillsynsmyndigheterna samt resolutionsmyndigheterna effektivt uppnår sina mål. Det är viktigt att främja harmonisering och finansiell integration i Europa. Internationellt samarbete är av avgörande betydelse, och ett fullständigt, rättidigt och korrekt genomförande av Basel III bör säkerställas inom alla jurisdiktioner.

ECB-rådet uppmanar kraftigt till fullbordande av bankunionen och spar- och investeringsunionen för att minska den nationella splittringen och bana väg för en effektivare kapitalmarknad.

Högnivågruppen föreslår bland annat en förenkling av bankernas olika kapitalkrav, dvs. kapitalkravsstapeln[1], genom två ändringar. För det första genom att slå samman de nuvarande kapitalbuffertkraven till två buffertkrav, ett buffertkrav där kapitalet inte kan frigöras och ett buffertkrav där kapital kan frigöras under försämrade förhållanden.[2] Vid sammanslagningen av buffertkraven är det viktigt att myndigheternas nuvarande befogenheter och behörigheter bibehålls. För det andra genom att minska bruttosoliditetskraven från fyra till två, nämligen ett minimikrav på 3 % och ett buffertkrav som kan sättas till 0 för mindre banker.

För att förbättra kvaliteten på bankernas kapital föreslår ECB-rådet att förlustabsorberingskapaciteten hos primärkapitaltillskottet ökas i ett läge med normal verksamhet i banken, vilket skulle vara förenligt med Basel-reglerna och bidra till att upprätthålla bankens motståndskraft mot risker. Alternativt skulle icke-aktierelaterade instrument kunna räknas bort från kapitalkravsstapeln under normal verksamhet i banken, förutsatt att uppfyllelsen av Basel-reglerna och kapitalneutraliteten inte äventyras.

ECB-rådet föreslår att tillämpningen av proportionalitetsprincipen i EU:s bankregelverk ökas betydligt så att det nuvarande regelverket[3] för mindre banker utsträcks till fler banker och de tillämpliga reglerna förenklas på ett välavvägt och harmoniserat sätt.

För att förenkla makrotillsynsregelverket rekommenderar ECB-rådet automatiskt erkännande (reciprocering) av makrotillsynsåtgärder. Genom detta garanteras att alla banker som är verksamma i ett land som tillämpar en makrotillsynsåtgärde omfattas av åtgärden.

Beträffande fallissemangsreglerna för banker rekommenderar ECB-rådet att resolutionskraven för alla banker anpassas närmare till resolutionskraven för globalt systemviktiga banker.[4] Detta bör genomföras utan att minska de balansräkningsposter som kan användas för att absorbera förluster och för att stärka bankens kapitalbas i händelse av fallissemang. Därigenom säkerställs att EU-reglerna ligger i linje med internationella standarder samtidigt som reglerna blir mer genomsynliga och förutsägbara.

För att ytterligare öka harmoniseringen rekommenderar ECB-rådet överföring av EU-bankreglerna från direktiv till direkt tillämpliga förordningar.

Vad gäller tillsynen rekommenderar ECB-rådet att den gemensamma regelboken (”Single Rulebook”) färdigställs och reglerna om tillståndsgivning, intern styrning och transaktioner med närstående parter harmoniseras, vilket skulle bidra till att minska komplexiteten. Tillsynsmyndigheterna bör medges större handlingsutrymme till exempel beträffande hur ofta de ser över bankernas interna modeller.

ECB-rådet föreslår förenkling av EU-stresstesterna genom att metodologin och räckvidden för testerna rationaliseras och resultaten görs mer användbara för banksystemet och enskilda banker. Resultaten av de omarbetade stresstesterna skulle bidra till en bättre samordning mellan makro- och mikrotillsynsbuffertkraven.

ECB-rådet föreslår att det åläggs ansvar för att anlägga en helhetssyn på den totala kapitalnivån inom bankunionen och skillnaderna mellan länderna, vilket för närvarande saknas. Detta kunde åstadkommas genom att ge en större roll åt makrotillsynsforumet, som redan nu sammanför medlemmarna i ECB-rådet och i tillsynsnämnden, för att förbättra samordningen och överensstämmelsen mellan länder vid införandet av mikro- och makrotillsynsverktyg.

På rapporteringsområdet föreslår ECB-rådet ett bredare informationsutbyte mellan de europeiska myndigheterna, så att bankerna endast skulle behöva rapportera en gång. Det skulle ge upphov till ett fullständigt integrerat rapporteringssystem på europeisk nivå för statistik-, tillsyns- och resolutionsändamål. Enligt förslaget ska det helst genomföras inom ramen för den gemensamma rapporteringskommittén för banker (”Joint Bank Reporting Committee”). Alla rapporteringskrav skulle kunna ses över med 3–5 års mellanrum för att kontrollera att de fortfarande behövs. Banker och tillsynsmyndigheter skulle fokusera på viktiga data och ignorera smärre rapporteringsfel, då en väsentlighetströskel för begäran om återsändning av rapporten införs. En konsolidering av tillsynsuppgifter och obligatoriska uppgifter skulle minska rapporteringskraven ytterligare, då uppgifter som ska offentliggöras (rapporterna enligt pelare 3) kan härledas från tillsynsrapporterna.

ECB kommer att lägga fram förslagen i dagens rapport för EU-kommissionen, som håller på att upprätta en rapport om läget i banksystemet för utgivning under 2026.

ECB publicerade i dag också en rapport om rationalisering av tillsynen och säkerställande av motståndskraften mot risker (“Streamlining supervision, safeguarding resilience”), som behandlar ECB:s nuvarande reformprogram för att öka den europeiska banktillsynens genomslagskraft, effektivitet och riskbaserade ansats. De initiativ som beskrivs i rapporten är ett resultat av ECB-banktillsynens aktuella arbete enligt gällande lagstiftning. De kompletterar ECB-rådets  rekommendationer och kan genomföras fullt ut oberoende av rekommendationerna.

ECB välkomnar Europeiska systemrisknämndens (ESRB) rapport om förenkling av dess uppgifter, som gavs ut i dag.

Bakgrundsinformation

• Se också förklaringen här: Vad var ECB:s högnivågrupp för förenkling? 

Översatt av Finlands Bank.

[1] Bankregelverket innehåller två huvudsakliga krav: ett krav som säkerställer bankens verksamhetsförutsättningar under normala förhållanden (s.k. going-concern-kapitalkrav) och ett krav som säkerställer bankens förlustabsorberingskapacitet och stärker kapitalbasen i händelse av fallissemang (s.k. gone-concern-kapitalkrav). Bägge ramverken innehåller risk-baserade krav som baserar sig på riskvägda tillgångar och icke-risk-baserade krav som i sin tur baserar sig på icke-riskvägda tillgångar. Detta resulterar i flera kapitalstaplar av vilka var och en tillhör någondera kategorin och blir tillämplig antingen under normala förhållanden eller vid fallissemang. Alla dess kapitalstaplar består av olika element, dvs. särskilda minimikapital- och buffertkrav.

[2] Det nya buffertkravet där kapital inte kan frigöras skulle skapas genom en sammanslagning av kapitalkonserveringsbufferten och buffertkravet för globalt systemviktiga institut eller buffertkravet för andra systemviktiga institut beroende på vilkendera buffertkravet som är högre. Det nya buffertkravet från vilken kapital kan frigöras skulle skapas genom sammanslagning av det kontracykliska buffertkravet med systemriskbuffertkravet. Pelare 2-vägledningen, som inte är juridiskt bindande, skulle hållas separat från dessa och läggas ovanpå till buffertkrav där kapital kan frigöras.

[3] EU:s bankregelverk innehåller ett antal bestämmelser om tillämpning av proportionalitetsprincipen, som också gäller små institut med enkel struktur. Med sådana institut avses banker som uppfyller vissa kriterier. Bland annat ska bankens balansomslutning vara under 5 miljarder euro och dess verksamhet i handelslagret vara mindre omfattande.

[4] EU tillämpar två regelverk vid fallissemangssituationer: kravet för kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL), som gäller alla banker, och total förlustabsorberingsförmåga (TLAC), som gäller globalt systemviktiga banker.