Helhetsskoldag kunde öka barnens välmående och använda kommunernas resurser bättre

– Vi går åt rätt håll, och det ska vi vara glada för. Samtidigt visar resultaten att den fysiska funktionsförmågan fortfarande ligger på en nivå som potentiellt tär på eller försämrar barnens hälsa och välbefinnande. I kommuner på landsbygden gäller detta cirka 42 procent av femteklassarna och 46 procent av åttondeklassarna. Motsvarande siffror i städerna är 33 och 38 procent. Vi behöver möjliggöra deltagandet i hobbyverksamhet efter skoldagen bättre än vi nu gör, säger Bergqvist. 

Därför föreslår Bergqvist att man kunde inleda ett pilotförsök med helhetsskoldag, en modell som kombinerar undervisning, ledda hobbyer, rörelse och gemenskap till en fungerande och trygg helhet. Skoldagen skulle inledas som vanligt, men avslutas med hobbyverksamhet och rörelse innan eleverna åker hem med samma skolskjuts. 

– När elevantalet minskar och avstånden är långa behöver vi hitta nya och bättre sätt att bygga upp barnens vardag på. En helhetsskoldag skulle underlätta för familjerna, men framför allt skulle det bidra till ökat välmående och en mer jämlik vardag för barnen, säger Bergqvist. 

Det har visat sig att allt mindre del av kostnaderna för utbildning går till undervisning och allt större del till fastigheter och skolskjutsar. I dagens läge slutar eleverna ofta vid flera olika tidpunkter, vilket leder till att skolskjutsar kör flera rundor varje eftermiddag. 

– Det är varken effektivt eller ekonomiskt hållbart. I en helhetsskoldag skulle skolskjutsarna gå en gång, när både undervisning och hobbyer är slut, säger Bergqvist. 

Idag regleras skoldagen och hobbyverksamheten av olika lagstiftning, vilket gör helhetslösningar svårare att genomföra. Därför föreslår Bergqvist att man gör en utredning och inleder ett pilotförsök med helhetsskoldagen. Hon har tidigare lyft förslaget om helhetsskoldag i riksdagens debatt om regeringens budgetförslag.