Radonhalten i hemmet kan inte fastställas utifrån grannbostadens mätresultat

Radon är en luktfri och osynlig radioaktiv gas som sprids till byggnaders inomhusluft huvudsakligen från marken via springor i bottenbjälklaget. Eftersom radon inte kan förnimmas på något sätt är mätning det enda sättet att få reda på radonhalten.

Det lönar sig för husbolaget att mäta alla bostäder på marknivå på en gång, eftersom radonhalterna kan variera betydligt mellan olika bostäder. Orsaker till variationen är bland annat skillnader i husgrundens täthet och ventilationens funktion.

”I husbolag händer det ofta att en enskild boende själv sköter mätningen i sin bostad, varvid man endast får information om radonsituationen i en bostad. Eller så gör till exempel ett radhusbolag av besparingsskäl mätningar endast i en del av bostäderna", berättar Tuukka Turtiainen, överinspektör vid Strålsäkerhetscentralen (STUK). 

Många boende verkar dra slutsatser om radonhalten i den egna bostaden utifrån resultatet i grannbostaden. Enligt Tuukka Turtiainen lönar det sig inte att låta bli att mäta bostäder i ett småhusbolag.

”STUK:s analys av över 15 000 bostäder som sökts i det nationella radonregistret visar att radonhalten kan variera mångfaldigt i samma husbolag. Det har förekommit fall där skillnaden i radonhalten i intilliggande bostäder har varit åttafaldig.”

Radonhalten är inte konstant ens i en enskild bostad. Därför lönar det sig att göra radonmätningar i bostäder vid två olika mätpunkter.

Radonsaneringarna och -bekämpningen fungerar länge

Ibland ger mätresultaten anledning till åtgärder för att minska den höga radonhalten. Det enklaste sättet är att bekämpa radon i byggnadsskedet, men radonhalten kan också minskas genom sanering, till exempel med en radonsugare.

I en undersökning av STUK mättes radonhalten i bostäder som tidigare sanerats eller där det utförts radonbekämpning i byggnadsskedet under ett halvt år 2021–2022. Radonåtgärderna i de bostäder som ingick i undersökningen hade utförts mellan 2000 och 2016. I materialet fanns sammanlagt 348 bostäder.

Enligt undersökningsresultaten fungerar radonsaneringarna och -bekämpningen i huvudsak bra ännu flera år efter byggandet eller radonsaneringen. Radonbekämpningen i nya hus (radonrörverk, tätningar) fungerar bra ännu efter 6–16 år. Radonsanering (radonsug, radonbrunn) fungerar huvudsakligen bra 10–20 år efter saneringen.

"Det är dock viktigt att regelbundet följa upp radonhalten så att eventuella fel upptäcks i tid. Dessutom är det viktigt att underhålla och rengöra ventilationen enligt tillverkarens anvisningar samt förnya radonsaneringssystemen när de når slutet av sin livscykel", säger Olli Holmgren, överinspektör vid STUK, expert på radonbekämpning och -sanering.

Tillförlitlig radonmätning kräver tid

På marknaden har det börjat förekomma förmånliga elektroniska radonmätare och kortvariga radonmätningar på några dygn, som till och med erbjuds gratis. Utifrån resultaten av de kortvariga mätningarna kan det företag som skött mätningen ha försökt sälja radonsanering till den boende.

En tillförlitlig radonmätning pågår i minst två månader mellan september och maj för att en genomsnittlig radonhalt under ett helt år ska kunna uppskattas på ett tillförlitligt sätt. Kortvariga mätningar kan ge vilseledande resultat eftersom de kan infalla vid tidpunkter då halten är exceptionellt hög eller låg. Därför rekommenderar STUK alltid långvarig radonmätning före beslut om reparationer.

Radonmätningen görs i första hand med radonmätningsburkar som säljs av fem laboratorier i Finland. Resultatet är då noggrant och mättiden tillräckligt lång. Billiga elektriska mätare har inte enskilt kalibrerats, så det resultat som de uppger är inte nödvändigtvis exakt. Ytterligare fel i resultatet orsakas av en mättid som ofta är för kort.