S-Bankens undersökning: Mänskliga relationer och psykiskt välbefinnande i toppen bland nyårslöften, nästan hälften ska ta bättre kontroll över ekonomin

År 2026 förbinder sig finländarna på allvar att satsa på mänskliga relationer och familjen samt på att ta hand om den egna psykiska hälsan och återhämtningen. Attityden till traditionella nyårslöften, som att äta hälsosammare och röra på sig regelbundnare, är mer avslappnad, framgår det av S-Bankens enkät Uudenvuoden rahalupaukset (Nyårets penninglöften).  

Bättre kontroll över den egna ekonomin är ett nyårslöfte för nästan hälften. För många är årsskiftet därmed en naturlig tidpunkt att granska den egna dagliga ekonomin och göra planer för den. Det rådande ekonomiska läget kan också uppmuntra allt fler att fundera på den egna ekonomin inför nyåret. 

Totala förbud är inte särskilt populära: Två tredjedelar av deltagarna uppger att de till exempel inte tänker förbinda sig till en period eller ett år utan alkohol, läckerheter eller kött. Hälften av de finländare som avger löften oroar sig inte heller för om de ska hålla löftet eller inte. 

Mindre onödig konsumtion och oftare regelbundet sparande

För många är nyårslöften som rör den egna ekonomin ett sätt att öka den ekonomiska tryggheten och känslan av kontroll över vardagen. Enligt enkäten är penninglöften kopplade till praktiska val, såsom att minska konsumtionen, följa upp utgifter och öka regelbundet sparande.  

Penninglöften tas också på allvar. Tre fjärdedelar av deltagarna är övertygade om att de håller penninglöftet, åtminstone ganska sannolikt. S-Bankens experter påpekar att det är enklast att hålla sådana löften som är anpassade till den egna vardagen och livssituationen. För strikta mål minskar motivationen och det går då lättare att skrota löftet. 

Det är framför allt unga vuxna som planerar att använda sig av budgetering och regelbundet sparande, åtminstone med små belopp, för att hålla sina penninglöften. 

Budget och mikrosparande bidrar till att hålla löftet 

De största fallgroparna vid penninglöften är oväntade utgifter och att löftena glöms i den dagliga brådskan. Låginkomsttagare som tjänar mindre ä 35 000 euro per år anser oftare än andra att svårigheten med att kontrollera ekonomin utgör det största hindret för att hålla löftet. Bland dem som tjänar 35 000–50 000 euro är det däremot oväntade utgifter som spelar roll i att hålla löftet.  

Finländarna anser att de bästa metoderna för att hålla ett penninglöfte är att följa budgeten och att göra små, knappt märkbara förändringar i vardagen, såsom att dagligen spara små belopp. 

Låginkomsttagare och personer under trettio år anser oftare än andra att en månatlig påminnelse om eller en regelbunden tidpunkt för att kontrollera den ekonomiska situationen skulle hjälpa dem att hålla sitt löfte. 

Lösningar som gör det enkelt och obemärkt att kontrollera ekonomin stöder bäst kontrollen över den egna ekonomi och det regelbundna sparandet. Allt som kan automatiseras bör automatiseras. Via S-Bankens tjänst Spararen är det till exempel möjligt att automatisera sparandet in på konto eller i fonder i vardagen, utan att kontinuerligt och aktivt behöva fatta beslut.

Läs mer om S-Bankens Spararen-tjänst: Via tjänsten Spararen är det enkelt att spara | S-Banken

Sammanfattning av undersökningsresultaten finns tillgänglig på begäran. 

Bakgrundsinformation om enkäten 

Kantar Finland Oy genomförde enkäten på uppdrag av S-Banken. Enkäten besvarades av 1 001 finländare över 18 år. Datainsamlingen genomfördes 28.11–3.12.2025. 

Spararen är S-Bankens digitala spar- och investeringstjänst som utifrån kundens upplysningar erbjuder S-Banken Abp:s spartjänster samt placeringsfonder som förvaltas av S-Banken Fondbolag Ab. Vid investeringar bör kunden komma ihåg att historisk avkastning på investeringsprodukter inte är någon garanti för framtida avkastning. Värdet av tillgångar som kunden har investerat i placeringsfonder kan stiga eller sjunka, och investeraren får inte nödvändigtvis tillbaka de pengar som han eller hon har investerat.