Risk för översvämningar av kravis i många vattendrag i västra Finland

I västra Finland har det kalla vädret och den hårda vinden vid årsskiftet orsakat skadlig ansamling av issörja i forsar. Detta har på vissa ställen lett till stigande vattennivåer även om vattenföringen inte är exceptionellt stor. Vattennivåerna kan fortsätta stiga eftersom vädret inte ser ut att bli mildare under de närmaste dagarna.

Den mest utmanande issituationen i Lempäälä

Ansamlingen av issörja och kravis har särskilt drabbat Lempäälä, där vattennivåerna vid Kuokkalankoski har stigit avsevärt. Den ovanligt svåra situationen beror sannolikt på det blåsiga och kalla vädret i slutet av året, vilket fördröjde tillfrysningen i sjön Vånå. Därmed hann mycket drivande issörja bildas, som har följt med det strömmande vattnet till Lempäälä och fastnat vid dammkonstruktioner och bottnen i Kuokkalankoski. Vattenståndet i området har stigit till nivåer som motsvarar vårflöden och översvämningen är lika utmanande som i januari år 2000, då en motsvarande situation senast inträffade i Lempäälä.

– Även om vattennivån steg snabbt vid årsskiftet, undviks sannolikt skador på byggnader, säger vattenhushållningsexpert Niko Nurhonen.

Skador kan dock uppstå på bryggor och båtar som ligger i isen.

Lugnt i Kumo älv

I Kumo älv har man minskat flödet i älven så att ett istäcke kan bildas. Istäcket skyddar det underliggande vattnet från nedkylning och minskar mängden issörja i vattnet. Därmed minskar risken för kravisproppar.

Avvaktande läge på andra håll

Även om situationen är mest utmanande i Lempäälä, har issörja och kravis som höjer vattennivåerna också samlats i andra älvar och åar, som till exempel i Kauvatsanjoki och Sastmola å i Satakunta.

Inte heller längre norrut, till exempel i Lappo å och Esse å, har inte några skador rapporterats hittills. Kravis har dock redan bildats i viss mån och vattenföringen är fortfarande relativt hög för årstiden. De kommande kalla dagarna och de ovanligt höga flödena ökar risken för bildning av kravis även i vattendrag i landskapen Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Österbotten.

Vädret under de kommande dagarna kan orsaka utmaningar vid älvstränderna

Det blåsiga och kalla vädret väntas fortsätta åtminstone till veckoslutet. I åar och älvar kan detta innebära fortsatt stigande vattennivåer när ansamlingen av issörja fortsätter. Det är också möjligt att issörja orsakar problem på platser där vinteröversvämningar normalt inte förekommer.

– Till exempel i trakterna kring Parkano och Kihniö kan vattennivån stiga, förklarar Niko Nurhonen.

Livskraftcentralen i Sydvästra Finland uppmanar ägare att beakta eventuella risker för egendom samt att på våren kontrollera om isar har orsakat skador på bryggor och båtar vid stränder, innan de används.

Om det uppstår akut fara för fastigheten ska man kontakta räddningsverket.

Förvaltningsreformen medför förändringar i myndighetsuppgifter för vattenhushållning i västra Finland vid årsskiftet

NTM-centralernas verksamhet upphörde 31.12.2025 som en del av statens förvaltningsreform. Utifrån NTM-centralerna i Satakunta och Egentliga Finland har en ny Livskraftcentral för Sydvästra Finland grundats, som inledde sin verksamhet 1.1.2026. Livskraftcentralen sköter största delen av de tidigare uppgifterna från NTM-centralerna i Satakunta och Egentliga Finland.

Livskraftcentralens vattenhushållningsavdelning består av myndigheter som tidigare skötte vattenhushållningsuppgifter vid NTM-centralerna i Egentliga Finland, Birkaland, Tavastland (Egentliga Tavastland) och Södra Österbotten. Avdelningen har tre enheter: en sydlig och en nordlig vattendragsenhet samt en enhet för nationella uppgifter inom hydrologi och vattenbyggnad. Den södra enheten verkar i landskapen Egentliga Finland, Satakunta, Birkaland och Egentliga Tavastland och den norra enheten i Södra Österbotten, Österbotten och Mellersta Österbotten.

Mer information:

Kravis och översvämningar orsakade av kravis (vesi.fi)

Livskraftcentralen i Sydvästra Finland:
Enhetschef, Södra vattendragsenheten Juha-Pekka Triipponen, tfn 0295 022 953
Vattenhushållningsexpert Niko Nurhonen, tfn 0295 036 103 (Birkaland)
Vattenhushållningsexpert Jukka Sainio, tfn 0295 025 064 (Egentliga Tavastland)
Vattenhushållningsexpert Marko Aalto, tfn 0295 027 971 (Södra Österbotten, Österbotten och Mellersta Österbotten)

SYKE (Finlands miljöcentral) / Översvämningscentralen: forskare Harri Myllyniemi, tfn 0295 251 439