Klimatpanelens och Naturpanelens rapport: Både klimat- och naturmålen förutsätter måttligare avverkningar

Syftet med den rapport som vetenskapspanelerna publicerar idag är att bedöma hur den totala kolbalansen och den biologiska mångfalden kommer att utvecklas under de kommande 50 åren. I scenarierna granskas de sammantagna konsekvenserna av förändringar i skyddsarealerna och olika avverkningsmängder i ekonomiskogarna. I rapporten analyseras också hur de redan överenskomna klimatförpliktelserna och -målen har uppfyllts.

Stärkandet av skogarnas sänkor och den biologiska mångfalden går hand i hand

Skogarnas totala kolbalans utvecklas så att den blir gynnsammare med tanke på klimatet ju mindre skog som avverkas. Detta gäller under hela granskningsperioden på 50 år. Dessutom är det lättare att utvidga skyddsarealen och öka mängden strukturella drag som är viktiga för den biologiska mångfalden – rötträd, derbholz och lövträd – i ekonomiskogarna när avverkningarna är färre än i nuläget.

Skogsbranschens egna rekommendationer för skogsvård räcker inte till för att trygga de strukturella drag som är viktiga för den biologiska mångfalden i ekonomiskogarna. Med åtgärderna enligt rekommendationerna förblir utvecklingen anspråkslös i ekonomiskogarna med alla granskade avverkningsmängder, medan utvecklingen är anmärkningsvärt positiv i de områden som överförs till att omfattas av skyddet. Om avverkningarna inte görs måttligare vid sidan av utvidgningen av skyddet ökar avverkningstrycket i skogar som förblir i ekonomibruk, vilket försämrar den biologiska mångfalden i hela landet.

Tre avverkningsscenarier för skogarnas utveckling under de kommande 50 åren

Årliga avverkningar på 60 miljoner kubikmeter, som motsvarar mängden inhemska avverkningar 1994–2012, gör det möjligt att uppnå Finlands klimatmål och utvidga skyddsarealerna och stöder målen i EU:s strategi för biologisk mångfald och restaureringsförordning. Dessutom gör en sådan avverkning det möjligt för Finlands markanvändningssektor att uppfylla EU-förpliktelsen 2030 och uppnå det nationella målet om koldioxidneutralitet 2035 enligt klimatlagen. Enligt nuvarande kunskap kan målen uppnås med något större avverkningar än 60 miljoner kubikmeter per år om klimatåtgärder inom andra sektorer framskrider på ett bra sätt.

– Inverkan på industrins tillgång till gagnvirke minskar om användningen av energived samtidigt minskas avsevärt. Detta och de nya inventarieuppgifterna möjliggör en situation där det är möjligt att uppnå klimat- och naturmålen med en måttligare minskning av avverkningarna än man tidigare har bedömt. Man talar om ett behov att minska avverkningarna som är i storleksklassen cirka 10 procent före 2035, säger Jyri Seppälä, ordförande för Finlands klimatpanel.

Med en årlig avverkningsmängd på 70 miljoner kubikmeter förblir skogarnas totala kolbalans en nettosänka, men det är ännu långt kvar till Finlands koldioxidneutralitetsmål 2035 och inte heller EU-förpliktelsen för 2030 uppfylls. De tilläggsskyddsområden som bildats av ekonomiskogar förbättrar den totala kolbalansen i de finländska skogarna under de närmaste årtiondena, men i de återstående ekonomiskogarna ökar avverkningstrycket när avverkningarna fortfarande uppgår till 70 miljoner kubikmeter per år. Detta och den långsammare tillväxten i skyddsskogarna försämrar skogarnas nettosänka i sin helhet i förhållande till hur skogarna annars skulle växa efter mitten av århundradet. Vid en årlig avverkning på 60 miljoner kubikmeter observerades ingen motsvarande försämring i modellgranskningen.

En avverkning på 80 miljoner kubikmeter per år skulle förhindra uppnåendet av de nu överenskomna klimat- och naturmålen. Finland skulle hamna mycket långt från sina klimatmål och avverkningsmängden kan inte samordnas med att öka skyddet och stärka den biologiska mångfalden.

– Skogar spelar en nyckelroll när man i Finland överväger åtgärder att stävja klimatförändringen och trygga den biologiska mångfalden. En måttligare avverkning gör det möjligt att stärka sänkorna och den biologiska mångfalden samtidig. Det är ett strategiskt val som säkerställer att Finland uppfyller sina internationella förpliktelser och bevarar de ekosystemtjänster som skogsnaturen erbjuder även för kommande generationer att njuta av, säger Janne Kotiaho, ordförande för Finlands naturpanel.

Mer information:

• Rapporten Samordning av skogsavverkning, klimatmål och skydd av den biologiska mångfalden (Ilmastopaneeli.fi)
• Jyri Seppälä, ordförande för Finlands klimatpanel, forskningsprofessor vid Finlands miljöcentral, tfn 040 740 1708
• Janne Kotiaho, ordförande för Finlands naturpanel, professor vid Jyväskylä universitet, tfn 050 594 6881