De som pensionerats före 30 års ålder har en kort arbetshistoria – depression vanligaste orsaken till unga vuxnas sjukpension

Enligt undersökningen bildar de psykiska sjukdomar som ligger bakom sjukpensionerna inte en enhetlig sjukdomsgrupp, utan de är flera olika sjukdomar som påverkar arbetsförmågan i varierande grad. 

– Depression är den vanligaste orsaken till sjukpension bland dem som blivit pensionerade i åldern 21–29 år. Psykoser utgör också en betydande andel. Med åldern ökar somatiska, dvs. fysiska, sjukdomars andel av orsakerna till sjukpension, konstaterar specialforskare Mikko Laaksonen på Pensionsskyddscentralen.   

Av pensionerna till personer under 30 års ålder beviljades 85 procent på grund av psykiska sjukdomar och 15 procent av somatiska skäl. 

Ungefär hälften har inte arbetat alls 

Ungefär hälften av dem som blivit sjukpensionerade i åldern 18–29 år fick endast FPA-pension. De har praktiskt taget inte alls varit i arbetslivet. Även de som någon gång har arbetat, dvs. de vilkas pension åtminstone delvis består av arbetspension, har ofta arbetat en kort tid jämfört med den jämnåriga befolkningen i snitt.  

– Om vi betraktar alla som blivit sjukpensionerade före 30 års ålder ser vi att deras tid i arbetslivet i snitt är ca 40 procent av den jämnåriga övriga befolkningens. Bland dem som fått arbetspension var motsvarande andel ca 60 procent, säger Laaksonen.  

De som senare blev sjukpensionerade halkade efter jämförelsegruppen i fråga om arbetslivslängd redan i början av arbetslivet oberoende av i vilken ålder de blev sjukpensionerade.  

– Det berättar att problemen med arbetsförmågan ofta har börjat redan långt före sjukpensioneringen, säger Laaksonen. 

Samband mellan diagnos och arbetslivslängd 

Den längsta arbetslivserfarenheten bland personer som blivit sjukpensionerade före 30-årsåldern har de som blivit arbetsoförmögna på grund av någon somatisk sjukdom. Bland dem som blivit sjukpensionerade av psykiska skäl har de vilkas diagnos är mani eller bipolär sjukdom arbetat längst. 

– Fastän skillnaderna mellan olika sjukdomsgrupper till en stor del förklaras av i vilken ålder arbetsoförmågan inträder, har sjukdomsdiagnosen ett samband med arbetslivslängden oberoende av i vilken ålder pensionen börjar.  

Unga behöver tidigt stöd 

Att unga människor blir sjukpensionerade har betydande följder för både samhället och individen. Samhället går miste om en arbetsinsats: det är en lång yrkesbana som uteblir. För individen innebär arbetsoförmåga ofta låga inkomster och en ökad risk för utslagning. 

Enligt Laaksonen är en avsevärd del av ungdomarna åtminstone delvis arbetsföra, men det finns få arbetstillfällen som lämpar sig för dem, i synnerhet i ett kärvt ekonomiskt läge.  

– Det behövs tidiga stödinsatser för både ungdomarna och deras familjer, fler jobb på nybörjarnivå och planering av återgång i arbete redan under vården eller rehabiliteringen. Man borde också stärka kanaler som sysselsättningsstöd genom vilka ungdomarna kan få erfarenhet som hjälper dem att finna sin plats i arbetslivet, säger Laaksonen.  

I undersökningen studerades personer som blivit sjukpensionerade före 30 års ålder åren 2020–2022. De var ca 8 200.

Sjukpensioner bland unga 

• Vid utgången av år 2024 betalades sjukpension till ca 16 000 personer som inte fyllt 30. 

• I början av 2000 fanns det 10 000 sjukpensionärer som var yngre än 30.  

• Bara år 2024 blev ca 2 800 personer som inte fyllt 30 sjukpensionerade. 

Forskningspublikationen (på finska): Nuorena työkyvyttömyyseläkkeelle siirtyneiden työhistoria  

Läs mer om forskning i sjukpensioner och arbetsförmåga på Pensionsskyddscentralens webbsida Forskningsbaserad kunskap 

Närmare: Specialforskare Mikko Laaksonen, Pensionsskyddscentralen, tfn: 029 411 2156, e-post: mikko.laaksonen@etk.fi