Työterveyslaitos

Välfärdsområdenas arbetshälsa utvecklas i en positiv riktning

22.1.2026 10:00:00 EET | Työterveyslaitos | Pressmeddelande

Dela

Välfärdsområdenas arbetshälsa utvecklas enligt många indikatorer i en positiv riktning trots ständiga förändringar. Förbättring krävs i arbetsgemenskapernas innovativitet. Den viktigaste målgruppen för utvecklingsåtgärder är socialtjänsterna.

Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 22.1.2026

Lägesbilden över välfärdsområdenas arbetshälsa har förändrats från år 2023 till år 2025. Andelen personer som återhämtar sig från arbetet och upplever sin arbetsförmåga som god har ökat och den upplevda arbetsbelastningen har förblivit oförändrad. Över 47 000 arbetstagare deltog i Arbetshälsoinstitutets arbetshälsoenkäter i välfärdsområdena hösten 2025.  

Ett fungerande samarbete i arbetsgemenskaperna (70 procent av respondenterna) och rättvist chefsarbete i den närmaste ledningen (74 procent av respondenterna) är tydliga resurser: båda har utvecklats i en positiv riktning sedan år 2000.  

Andelen personer som bedömde sitt eget arbete som mycket givande ökade från 27 procent till 31 procent. Upplevelsen av att arbetet var givande ökade mest av högre inkomster. Denna andel ökade från 15 procent till 22 procent. Förändringen förklaras av löneharmoniseringen, som har höjt den allmänna lönenivån.  

Den positiva utvecklingen gällde inte alla delområden eller alla personalgrupper. Upplevelser av bristande möjligheter att påverka förändringar i arbetet (56 procent av respondenterna) och osäkerhet kring att arbetsmängden överskrider den egna toleransen (47 procent av respondenterna) var vanliga. Osäkerheten om arbetsuppgifternas kontinuitet ökade från 21 procent till 27 procent. Inom socialservicen förekom mer psykosociala belastningsfaktorer och nedsatt arbetsförmåga än inom andra områden.   

– Välfärdsområdena genomgick stora omorganiseringar och omställningsförhandlingar när enkäterna besvarades. Under dessa omständigheter är det inte förvånande att osäkerheten ökade. Jag tycker ändå att det är anmärkningsvärt att bedömningarna av den närmaste ledningen och samarbetet förblev bra och till och med förbättrades. Det berättar att man även i svåra situationer har lyckats göra rätt saker på arbetsplatserna, bedömer forskningsprofessor Mika Kivimäki vid Arbetshälsoinstitutet.  

– Under hela den 25 år långa uppföljningen rapporterades mest arbetsstress under coronaåret 2021. I 2023 års enkät hade situationen redan lättat och den förblev ganska likartad även i förra höstens enkät, påpekar Kivimäki. 

Innovativitet som resurs

Endast 43 procent av respondenterna upplever välfärdsområdenas arbetsgemenskaper som innovativa. Innovativitet är ett viktigt tecken på förändringsförmåga och en fungerande arbetsgemenskap är en bra utgångspunkt för detta.  

– Hur säkerställer vi att välfärdsområdenas arbetsgemenskaper ägnar tid åt att utveckla och genomföra nya idéer? Här finns ett tydligt tillfälle att utveckla ett smidigare och effektivare arbete och samtidigt främja medarbetarnas arbetshälsa och arbetsförmåga, säger forskningsprofessor Jaana Laitinen vid Arbetshälsoinstitutet.  

– Arbetet utförs tillsammans och som processer, så en gemensam diskussion om arbetet, arbetsgemenskapens verksamhet och utveckling av arbetet i arbetsgemenskapen främjar också återhämtningen från arbetet och arbetsförmågan. Deltagande ökar upplevelsen av möjligheter att påverka, vilket i sig ökar välbefinnandet. Samtidigt får man tillgång till vars och ens bästa kompetens och man förbinder sig till lösningar och förändringar. Det här är en betydlig positiv cirkel, fortsätter Jaana Laitinen.  

Arbetet i välfärdsområdena upplevs i allmänhet som meningsfullt och man satsar på det. Av respondenterna rapporterade 88 procent att de satsar mycket på sitt arbete och 88 procent upplevde sitt arbete som meningsfullt. Trots omorganiseringar har situationen förblivit oförändrad även jämfört med tiden före social- och hälsovårdsreformen.   

Medarbetarens engagemang för arbetsgivaren syns i att man rekommenderar arbetsgivaren till en vän, vilket rapporterades av fler än tidigare (62 procent). 

Läs lägesbildsrapporten

  • Mitä kuuluu hyvinvointialueiden työhyvinvoinnille 2025 på finska (Julkari.fi) 
  • Rapporten bildar en lägesbild över arbetshälsan i åtta välfärdsområden baserat på 2025 års Mitä kuuluu?- och Hyvinvointialueiden työhyvinvointi-undersökningar och förändringarna i dem från år 2023 till år 2025.  
  • År 2023 var antalet respondenter sammanlagt 45 783 (svarsprocent 54) och år 2025 sammanlagt 47 318 (svarsprocent 54).  
  • I rapporten granskas också förändringstrender i social- och hälsov

Mer information

Nyckelord

Kontakter

Länkar

MÅ BRA AV JOBBET

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda.

För medier | Arbetshälsoinstitutet (ttl.fi) 

Andra språk

Följ Työterveyslaitos

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Työterveyslaitos

Allt fler som söker sig till specialiserad sjukvård på grund av psykiska ohälsa är i arbetslivet21.4.2026 06:00:00 EEST | Pressmeddelande

Deltagande i arbete har blivit vanligare bland personer med psykiska störningar som kräver specialiserad sjukvård. Förändringen har varit kraftig under 2020-talet. Fortfarande deltar man i arbete mindre än den övriga befolkningen nära det första vårdbesöket, vilket betonar behovet av tidiga åtgärder för att stödja den psykiska hälsan. Arbetshälsoinstitutet har publicerat materialet och analysen i tjänsten Arbetslivskunskap.

Mielenterveyssyistä erikoissairaanhoitoon hakeutuvista yhä useampi on kiinni työelämässä21.4.2026 06:00:00 EEST | Tiedote

Työhön osallistuminen on yleistynyt henkilöillä, joilla on erikoissairaanhoitoa vaativa mielenterveyden häiriö. Muutos on ollut vahva 2020-luvulla. Edelleen työhön osallistutaan muuta väestöä vähemmän lähellä ensimmäistä hoitokäyntiä, mikä korostaa tarvetta varhaisille toimille mielenterveyden tukemiseksi. Työterveyslaitos on julkaissut aineiston ja analyysin Työelämätieto-palvelussa.

Increasingly many people who seek specialist health care for mental health reasons are engaged in work life21.4.2026 06:00:00 EEST | Press release

Work participation has become more common among people with mental health disorders requiring specialist health care. There has been a significant change during the 2020s. Work participation is still less common compared to the rest of the population close to the first treatment visit in specialist health care, which highlights the need for early mental health support measures. The Finnish Institute of Occupational Health has published the data and analysis in the Work-life Knowledge service.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye