Diskrimineringsombudsmannens utredning: En nära relation mellan parterna i ett brott ska läggas till som skärpningsgrund i strafflagen

Diskrimineringsombudsmannen anser att man i tingsrätternas beslutspraxis inte i tillräcklig utsträckning beaktar våld i nära relationer. Diskrimineringsombudsmannen utredde tingsrätternas beslutspraxis vid våld i parrelationer och nära relationer. Enligt utredningen tog domstolen i motiveringen till sitt avgörande inte ställning till att våldet hade skett i en nära relation i över hälften av fallen (55 %). I motiveringen togs den nära relationen upp i 45 procent av fallen och då höjde den i allmänhet straffansvaret. Domen borde skrivas så att det av motiveringen framgår vilka faktorer som har påverkat den rättsliga prövningen av fallet.

– Utredningen visar att det vid domstolarna inte råder någon enhetlig syn på hur klandervärt våld i parrelationer och nära relationer är, säger diskrimineringsombudsman Rainer Hiltunen.

Ett bättre straffrättsligt skydd för våldsoffer förutsätter en ändring av strafflagen. Finland har förbundit sig till Istanbulkonventionen, det vill säga Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet. Enligt Istanbulkonventionen anses brott vara allvarliga på grund av försvårande omständigheter, och straffet för förövaren blir strängare. Den första försvårande omständigheten som nämns i avtalet är att brottet begås mot en närstående person, såsom en nuvarande eller före detta make/maka. Enligt ombudsmannen är en nära relation enligt Istanbulkonventionen alltid en faktor som höjer straffansvaret. Strafflagen innehåller dock ingen sådan bestämmelse.

– Det finns en tydlig brist i strafflagen som måste rättas till. Försvårande omständigheter i enlighet med Istanbulkonventionen ska regleras tydligt i strafflagen, säger Hiltunen.

Diskrimineringsombudsmannens utredning visade att åtal som väckts för våld i parrelationer och nära relationer hade god framgång i domstolarna. Av svarandena fick 94 procent en fällande dom, vilket i allmänhet innebar bötesstraff. Förutom av målsägandens berättelse fick den fällande domen även stöd av annan bevisning, såsom läkarutlåtande, inspelning av samtal till nödcentralen och fotografier av skador som offret fått.

Våld mot kvinnor är ett allvarligt människorättsproblem i Finland. Var tredje kvinna i en parrelation har upplevt fysiskt våld. Internationella människorättsförpliktelser, såsom Istanbulkonventionen, förutsätter en effektiv bekämpning av våld mot kvinnor. I Finland har lagstiftaren sedan 1994 betonat det klandervärda i våld i nära relationer och ansett det viktigt att även lindrigt våld inkluderas i straffsystemet. Genom flera ändringar i strafflagen har man velat påverka polis- och åklagarpraxisen för att våld i parrelationer och nära relationer ska identifieras, noggrant utredas och effektivt föras vidare i straffprocessen. Förbudet mot medling vid våld i nära relationer som trädde i kraft 2025 visar som den senaste reformen att lagstiftarens inställning till våld i parrelationer och nära relationer skärpts ytterligare.

Mer information om utredningen

Föremål för närläsningen i utredningen var 80 domar som meddelats i tingsrätten och hovrätten och som totalt innehöll över 200 åtal för brott. I största delen av fallen var det fråga om våld i parrelationer. Största delen av svarandena var män och största delen av målsägandena var kvinnor. Största delen av domarna hade meddelats 2024–2025.

I åtalen beskrevs typiskt våld i parrelationer som hade begåtts genom att använda fysiskt våld. Största delen av åtalen gällde normal misshandel. Tidpunkten för brottet varierade från en enskild dag till flera månader, till och med till flera år. Utöver misshandelsbrott åtalades svaranden för andra gärningar som riktats mot samma målsägande, såsom skadegörelse, olaga hot eller sexualbrott. Vid våld efter en skilsmässa åtalades svaranden förutom för misshandel även för förföljelse, spridande av information som kränker privatlivet och brott mot hemfriden.

Diskrimineringsombudsmannen rapporterar om våld mot kvinnor

Diskrimineringsombudsmannen har sedan 2022 fungerat som rapportör om våld mot kvinnor. Rapportörens uppgift är att följa upp våld mot kvinnor och våld i nära relationer, hur internationella förpliktelser uppfylls och hur den nationella lagstiftningen fungerar.

Diskrimineringsombudsmannens webbinar den 20.1.2026

Diskrimineringsombudsmannens utredning "Våld i parrelationer och nära relationer i tingsrättspraxis" publiceras den 20.1.2026. Varmt välkommen till vårt publiceringswebbinar.

Tid: 20.1.2026 kl. 9.00–11.15
Språk: finska.
Följ webbinariet via denna länk.