Identifieringen förbättras och behandlingen utvecklas av tumörer i huvudet och halsen

Trots att rökningen har minskat har antalet personer som diagnostiserats med cancer i huvud- och halsområdet i jämn takt ökat sedan 1950-talet. Förra året inleddes vården av cirka 190 nya cancerpatienter på Öronkliniken på Åbo universitetscentralsjukhus (ÅUCS).

En ny orsak för cancertumörer på svalgområdet är framför allt papillomvirus (HPV), som man tidigare har trott att främst orsakar livmoderhalscancer.

Virustypen som förekommer på huden och slemhinnor i könsorganen smittar lätt vid beröring av huden och slemhinnorna. Det har bedömts att cirka åtta av tio personer får papillomvirussmitta i något skede av sitt liv, men de flesta återhämtar sig från infektionen, och patienten kanske inte ens märker att hen insjuknat i en papillominfektion.

– Utvecklingen av smitta på svalgområdet tar vanligtvis över 20 år. För cirka en av tio blir infektionen utdragen och kan orsaka förstadier av cancer. En del av dessa förstadier framskrider till egentlig cancer. Att åldras är en annan predisponerande faktor för cancrar i huvud- och halsområdet, berättar professor, överläkare Heikki Irjala.

Cancer förekommer på området kring huvudet och halsen, bland annat i munhålan, struphuvudet, halstonsillerna, tungan, näs-svalgrummet och munsvalget. Huvud- och halscancer är världens sjunde vanligaste cancer.

Forskning preciserar identifieringen

Det har utvecklats ett nytt test för behandlingen av cancer i huvud- och halsområdet, vars mål är att bättre identifiera hur aggressiv patientens cancer är. Forskare på ÅUCS och Åbo universitet har utvecklat ett test, som har patentskydd i Europa.

Målet är att urskilja sjukdomstypen som endast behöver en operation som behandlingsform.

– I alla fasta tumörer, som cancrarna i huvud- och halsområdet är, ett av de viktigaste målen skulle vara att identifiera, om sjukdomen hålls på sin plats eller försöker den breda ut sig, vilket medför att utöver en operation behövs adjuvanta behandlingar, berättar docent, forskare Sami Ventelä.

Det nu utvecklade nya testet (LIMA-1-IHC) baserar sig på identifiering av ett visst protein. Tidigare har det inte funnits en klinisk metod i användning, med vilken man med säkerhet kan urskilja de patienter som inte har nytta av tunga adjuvanta behandlingar.

– Adjuvanta behandlingar medför ofta oönskade effekter, vilka inverkar betydligt på patientens livskvalitet. Vanligtvis används som adjuvanta behandlingar strålbehandling och ofta även cytostatika för att intensifiera strålbehandlingen, berättar cancersjukskötare Hanna Tiittanen som arbetar med cancerpatienter som har cancer i huvud- och halsområdet.

Forskning i den nya metoden görs tillsammans med två utländska universitet.

– Med forskningen strävar vi efter att säkerställa att metoden även fungerar på andra ställen än Finland. Vi arbetar med forskningen sida vid sida med universitetssjukhusen i Birmingham och Köpenhamn, berättar Sami Ventelä.

Forskarna önskar att LIMA1-testet i framtiden blir en del av rutindiagnostiken. Med hjälp av testet kan man inte enbart förbättra patienters livskvalitet utan även spara hälso- och sjukvårdens kostnader.

Målet med behandlingen är återvända till arbetslivet

Behandlingen av cancrar i huvudet och halsen är centraliserad på universitetssjukhusen i Finland. Till ÅUCS samarbetsområde hör Egentliga Finland, Satakunta och Österbottens välfärdsområden samt Åland.

Beroende på var cancern är belägen kan behandlingen i första hand vara strålbehandling, men största delen av patienterna opereras och vid behov fortsätter behandlingen med adjuvanta behandlingar. Det opererade området påverkar betydligt patientens rehabilitering. Nuförtiden kan man ersätta de vävnadsdefekter som orsakats av operationen med människans egen vävnad.

– När man exempelvis måste avlägsna käkbenet på grund av cancer, kan man i stället bygga en ny käke av vadben. Även tungan kan rekonstrueras med vävnadstransplantat. En muncancerpatients livskvalitet kan bevaras märkbart bättre än för t.ex. 30 år sedan, berättar Heikki Irjala.

Resultaten av behandlingen av cancer i huvudet och halsen på universitetssjukhusen i de nordiska länderna är i världstoppen. Centralisationen till universitetssjukhusen har främjat utvecklingen av behandlingen och förbättrat behandlingsresultaten också i Finland.

Återhämtningen börjar på sjukhuset

Efter en operation av cancer i huvud- och halsområdet sker återhämtningen på sjukhuset, och dess längd beror på vilken cancer patienten har och vilken operation patienten har genomgått. Under och efter återhämtningen får patienten stöd av yrkesutbildade personer inom den specialiserade sjukvården, tal-, närings- och fysioterapeuter, samt vid behov yrkesutbildade personer inom psykiskt stöd och en socialarbetare.

Hanna Tiittanen koordinerar patientens vård mellan olika experter enligt hur den genomförda operationen och de adjuvanta behandlingarna påverkar patienten. – De genomförda operationerna kan påverka en människas livskvalitet markant, både fysiskt och psykiskt. Vi har erfarenhet och undersökta metoder som hjälper återhämtningen, berättar Hanna.

Till följd av strålbehandlingen som ges mot huvud- och halsområdet kan slemhinnorna bli torra och det kan bli svårt att svälja. En del av patienterna kan även ha kraftiga smärtor och de kan inte svälja så att de får tillräcklig näringstillförsel. För dem sätts vid behov in en sond, som en del av patienterna dock senare kan avstå från. Vid utmaningar med att tala får patienter hjälp av talterapeuter.

På öron-, näs- och halssjukdomarnas och foniatrins mottagningar på ÅUCS följer man upp patienter två till fem år efter operationen.

Vaccination som fåtts i tid skyddar

Det bästa sättet att skydda sig från smitta papillomvirus-, dvs. HPV-vaccin. Det skyddar bra mot största delen av de papillomvirustyper som orsakar elakartade förändringar. 

I det nationella vaccinationsprogrammet får alla 10–12-åriga, dvs. de elever som går på 5:e och 6:e klass, HPV-vaccinet avgiftsfritt. Vaccinationsprogrammet började i Finland för flickor år 2013 och pojkar 2020.

Bästa nyttan av vaccinet är när det har tagits före sexlivet börjar.

– Vaccinet har bäst verkan när en ung person får det, som sannolikt inte än har haft papillomvirussmitta. Den ungas kropp genererar också bättre antikroppar, berättar Heikki Irjala.

Vaccinet har enligt forskningar effekt på HPV-förmedlad cancer.

– Vaccinet utvecklades ursprungligen för cancer i livmoderhalsen, för det redan har samlats in bevis på effekten, och preliminärt har vaccinets effekt även mot cancer i svalget bevisats i länder, där vaccinet har inletts tidigare, berättar Irjala.

Om ett barn i Finland av någon orsak inte har fått HPV-vaccinen på 5:e och 6:e klass, är hen berättigad till att gratis få HPV-vaccinen innan hen fyller 19 år.

Vaccinet kan också tas senare, som vuxen, på egen bekostnad.

Kondomanvändning minskar överföringen av smittor. Papillomvirusinfektioner kan dock inte helt hindras med kondomanvändning, eftersom över­föringen av virussmittan sker även från omkringliggande hud.

Det lönar sig alltid att sluta röka

Rökande är en predisponerande faktor för cancrar i huvud- och halsområdet. Forskningar visar dock att det alltid lönar sig att sluta röka, även när man fått en cancerdiagnos.

– Det lönar sig alltid att sluta röka. Det lönar sig inte tänka att det är för sent när cancer har konstaterats. Att sluta då förbättrar märkbart prognosen, betonar Heikki Irjala.

Öronkliniken 80 år

Kom och lyssna på ÅUCS Öronkliniks 80-års högtidliga föreläsning ”Kan man med vaccination skydda sig för cancer i svalget?” fredagen den 23:e januari klockan 16.15 på ÅUCS T-sjukhus i Johan Haartman-salen. Föreläsningen hålls av professor, överläkare Heikki Irjala.  

Tillfället är gratis.