Den allt stramare ekonomiska situationen kommer att synas i domstolarna från och med 2027

Vid höstens resultatförhandlingar var man redan medveten om att de besparingar som beror på statens ekonomiska situation avsevärt minskar domstolarnas finansiering. Trots den allt stramare ekonomin beslutade man att personalresurserna för 2026 ska hållas på samma nivå som de var 2025. Personalnedskärningar var inte motiverade med beaktande av antalet inkomna mål och ärenden vid domstolarna och i synnerhet målanhopningen vid de största domstolarna samt de oskäligt långa handläggningstiderna till följd av detta.

Enligt justitieministeriets ramförslag för 2027–2030, som offentliggjordes i går, kommer domstolsväsendets ekonomiska situation att bli allt stramare 2027. De huvudsakliga orsakerna till den skärpta anslagssituationen är två: domstolarnas besparingar till följd av den allmänna statsfinansiella situationen. Dessutom fick domstolarna på basis av redogörelsen för rättsvården, som blev färdig 2022, temporär tilläggsfinansiering för att avarbeta målanhopningar, och denna finansiering upphör 2026. Den sammanlagda effekten av dessa två avdrag på domstolsväsendets anslag kommer att vara mycket betydande.

Det är dock positivt att det i justitieministeriets förslag har identifierats två kritiska ändringsbehov som nödvändigtvis också bör ingå i det slutliga rambeslutet. Man bör se till att brottskedjan är balanserad och se till att de satsningar som gjorts på brottsutredningen inte går till spillo så att målen och ärendena anhopas hos åklagare och domstolar. För att målen för lagstiftningsändringarna i anslutning till migration ska nås krävs det dessutom att förvaltningsdomstolarna kan garanteras tillräckliga resurser för en snabb handläggning av dessa mål och ärenden.

”Den kortsiktiga nytta som sparandet av domstolsväsendets utgifter medför är mycket liten ur statsfinansiell synvinkel, men konsekvenserna av besparingarna är betydande. Ett fungerande domstolsväsende är en central faktor när det gäller att upprätthålla den inre säkerheten och det samhälleliga förtroendet. Om vi måste minska antalet anställda kommer detta oundvikligen att leda till att de redan alltför långa handläggningstiderna blir ännu längre. Särskilt vid domstolar som drabbats av målanhopning riskerar situationen redan att bli ohållbar och skillnaderna i handläggningstiderna mellan domstolarna ökar ytterligare. Domstolarnas långa handläggningstider återspeglas vitt och brett i samhället, när t.ex. olika projekt stannar upp i väntan på domstolarnas åtgärder. Det är också mänskligt ohållbart att parterna tvingas vänta länge på domstolarnas avgöranden”, bedömer överdirektör Pasi Kumpula vid Domstolsverket.

Domstolsväsendet förbereder sig på att anslagsläget stramas åt genom att utarbeta en plan för besparingarna och hur de ska riktas inom domstolarna.