Forskning: Förändringar i diagnospraxis kan förklara att ångest har blivit den vanligaste orsaken till långvarig sjukfrånvaro

Psykiska störningar, särskilt ångestsyndrom, har sedan 2017 blivit en allt vanligare grund för långvarig sjukfrånvaro. En studie från FPA som fördjupar sig i mer detaljerade diagnoser visar att ökningen av ångestrelaterad sjukfrånvaro har varit störst när det gäller diagnosen blandade ångest- och depressionstillstånd. Utvecklingen kan bero på förändringar i diagnospraxis.

– Det är naturligt att sjukfrånvaro på grund av ångestsyndrom har väckt diskussion och oro under de senaste åren. Det verkar som att åtminstone en del av ökningen kan ha andra orsaker än att ångest faktiskt har blivit vanligare, säger forskare Riku Perhoniemi vid FPA.

År 2017 hade cirka 0,8 procent av befolkningen i arbetsför ålder långa sjukskrivningar på grund av ångestsyndrom. År 2024 hade andelen stigit till nästan 1,9 procent, det vill säga mer än fördubblats.

Även långa sjukskrivningar på grund av affektiva störningar, särskilt depression, ökade åren 2017–2019. Ökningen var dock mindre än för ångestsyndrom, och nivån har under 2020-talet förblivit stabil.

Ångestsyndrom som grund för långvarig sjukfrånvaro har ökat särskilt i diagnosgrupperna Andra ångestsyndrom (F41) samt Anpassningsstörningar och reaktion på svår stress (F43). Inom gruppen Andra ångestsyndrom har ökningen varit störst för de vanligaste diagnoserna, det vill säga blandade ångest- och depressionstillstånd samt ospecificerat ångesttillstånd.

Nya God medicinsk praxis-rekommendationer kan ha lett till förändrade diagnospraxis

Forskarna bedömer att en förklaring till att ångestsyndrom har blivit vanligare och gått om depressiva störningar som grund för långvarig sjukfrånvaro kan finnas i förändringar i diagnospraxis, det vill säga hur läkaren väljer diagnos för patienten. År 2019 publicerades en God medicinsk praxis-rekommendation för ångestsyndrom, som underlättade identifieringen av ångestsyndrom, samt en God medicinsk praxis-rekommendation om bedömning av behovet av sjukfrånvaro.

– Diagnospraxis förändras över tid. De nya vårdrekommendationerna kan ha gjort att en del patienter i dag får en ångestdiagnos, medan de tidigare kunde ha fått en depressionsdiagnos, säger Perhoniemi.

Enligt forskarna kan förändringarna också hänga samman med den tidspress läkare upplever, den begränsade tid som finns för att skriva de B-utlåtanden som behövs för sjukdagpenning och en vilja att undvika den stigma som förknippas med depressionsdiagnoser.

– Det betyder naturligtvis inte att ångestsyndrom i sig inte skulle ha blivit vanligare. Ångest kan förvärras av samhälleliga förändringar, belastningen i arbetslivet, coronapandemin, sociala medier och ett mer medikaliserande sätt att tala om psykisk hälsa.

Forskningen hjälper till att rikta resurser

Det är viktigt att förstå de bakomliggande orsakerna till långvarig sjukfrånvaro för att samhället ska kunna rikta resurserna till att lösa de verkliga problemen. Enligt en tidigare beräkning från FPA orsakar långa sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa årligen kostnader på minst en miljard euro i förlorad arbetsinsats för arbetsgivarna och samhället.

– Hur statistiken tolkas påverkar i sin tur vilka vårdformer och stödåtgärder man satsar på inom hälso- och sjukvården och på arbetsplatserna. Därför är det viktigt att man genom forskning allt mer ingående analyserar vad som ligger bakom utvecklingen av sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa, säger Perhoniemi.

Mer information

Publikation: Perhoniemi R., Blomgren J., Luoto R. (2026). Ahdistuneisuushäiriöt yleistyneet sairauspäivärahan perusteena – trenditarkastelu tarkemman diagnoosin mukaan 2010–2024. Sosiaalilääketieteellinen aikakauslehti 2026:63. DOI: doi.org/10.23990/sa.177646