Lagreform stärker försörjningsberedskapen

Den nya lagen innehåller bestämmelser bland annat om samarbete i frågor som gäller försörjningsberedskap samt om Försörjningsberedskapscentralen, dess uppgifter, ledning och styrning. Dessutom ingår bestämmelser om materiell beredskap, finansiering av försörjningsberedskapen samt om de stöd som beviljas av Försörjningsberedskapscentralen.

Genom den nya lagen omvandlas Försörjningsberedskapscentralen från en statlig inrättning till en ämbetsverk, och finansieringen av försörjningsberedskapsåtgärder stärks.

– Vid Försörjningsberedskapscentralen har vi under flera år bedrivit ett långsiktigt arbete för att utveckla vår verksamhet och Finlands nationella beredskap. Lagreformen ger oss ännu bättre möjligheter att fortsätta stärka samhällets krishanteringsförmåga i ett försämrat säkerhetsläge, säger Försörjningsberedskapscentralens verkställande direktör Janne Känkänen.

Näringslivets roll är central

Med försörjningsberedskap avses tryggandet av samhällets livsviktiga tjänster även vid allvarliga störningar och under undantagsförhållanden. För att vardagen ska kunna fortsätta också vid störningar måste till exempel datakommunikationsförbindelser, energitillgång, logistik samt livsmedels- och vattenförsörjning vara tillräckligt tryggade.

En stor del av dessa tjänster produceras av företag, och en betydande del av samhällets kritiska infrastruktur ägs av företag. Ett nära samarbete för att utveckla näringslivets beredskap utgör därför även i fortsättningen ryggraden i arbetet med försörjningsberedskap, och detta har också beaktats i den nya lagen.

Varje ministerium ansvarar för beredskapen inom sitt eget förvaltningsområde, medan Försörjningsberedskapscentralen ansvarar för planeringen av försörjningsberedskapen samt för de praktiska beredskapsåtgärderna inför störningar och undantagsförhållanden. Dessutom samordnar Försörjningsberedskapscentralen samarbetet mellan myndigheter, näringsliv och organisationer i frågor som gäller försörjningsberedskap och främjar tryggandet av funktionen hos kritisk infrastruktur som är nödvändig för försörjningsberedskapen.

Myndighetsställningen tydliggör Försörjningsberedskapscentralens roll som en del av Finlands övergripande säkerhet.

Finansieringen av försörjningsberedskapen stärks

Den nya lagstiftningen stärker stabiliteten i finansieringen av försörjningsberedskapen och skapar därmed bättre förutsättningar för att långsiktigt utveckla verksamheten.

I fortsättningen finansieras Försörjningsberedskapscentralens verksamhet via statsbudgeten.

Den operativa och materiella verksamheten inom försörjningsberedskapen finansieras även fortsättningsvis via Försörjningsberedskapsfonden, som står utanför statsbudgeten.

Avkastningen i Försörjningsberedskapsfonden kommer från försörjningsberedskapsavgiften, som hittills huvudsakligen har tagits ut på konsumtionen av fossila bränslen. Avkastningen har redan i flera år minskat i takt med att användningen av fossila bränslen har minskat. I fortsättningen kopplas försörjningsberedskapsavgiften närmare till elanvändningen, vilket säkerställer en förutsebar och stabil avkastning för Försörjningsberedskapsfonden.

Linkki TEM tieodtteeseen

Linkki lakiin