Kriser hotar barnens vardag och en god barndom

Enligt barnombudsmannens riksdagsberättelse har de senaste fyra åren varit svåra för barn, unga och familjer. Olika kriser har följt varandra och påverkat barnens levnadsförhållanden. Samtidigt har man fört en politik där man medvetet har fattat beslut som strider mot barnens bästa, till exempel genom att göra nedskärningar i den sociala tryggheten för de allra fattigaste familjerna och underlätta tillgången till alkohol.

– Jag vill betona för riksdagen att barnen försöker leva en bra barndom i en tidvis outhärdligt svår värld som skapats av vuxna. Finland har utmärkta förutsättningar att ta hand om alla sina barn. De vuxna måste se till att barnens bästa verkligen tillgodoses genom att stifta lagar och fatta beslut, påminner barnombudsman Elina Pekkarinen.

De mest brådskande nödvändiga ändringarna i lagstiftningen

Barnombudsmannen föreslår att en bestämmelse om att barnets bästa ska beaktas inkluderas i Finlands grundlag. Om man inte kräver separat på lagstiftningsnivå att barnets bästa beaktas som den viktigaste faktorn i frågor som gäller barn blir det lätt utlämnat till beslutsfattarnas goda vilja och förverkligas således inte alltför lätt.

– Det är särskilt oroväckande att man till och med gör ändringar i lagstiftningen trots att de har konstaterats ha enbart negativa konsekvenser för barnens rättigheter och välbefinnande, berättar jurist Merike Helander vid barnombudsmannens byrå.

En akut kris som barnombudsmannen lyfter fram i sin riksdagsberättelse är frågor som gäller den mentala hälsan. Mentalvårdstjänsterna för barn och unga är bristfälliga och ordnas på olika sätt i olika områden. Det är viktigt att genom lagstiftning föreskriva om helheten på ett förpliktande sätt för alla områden.

Barnombudsmannen lägger fram fyra förslag i sin berättelse:

1. Barnets bästa prioriteras och införs i grundlagens bestämmelser om de grundläggande rättigheterna.
2. Inom mentalvårdstjänsterna för barn och unga skapas enhetliga nationella strukturer och en arbetsfördelning fastställs genom lagstiftning. Missbrukartjänsterna för barn och unga utvecklas också och tilldelas resurser i brådskande ordning.
3. Ett råd för utvärdering av barnpolitiken inrättas.
4. Barnskyddslagen förnyas som en helhet. Tyngdpunkten inom barnskyddet måste flyttas till förebyggande tjänster och tjänster inom barnskyddets öppenvård.

Barnombudsmannens berättelse till riksdagen 2026

Syftet med berättelsen till riksdagen är att ge riksdagen en översikt över barnens ställning och hur deras rättigheter har förverkligats i Finland 2022–2025. Avsikten med berättelsen är att stödja riksdagen i att beakta barnets rättigheter i beslutsfattandet så att den ska kunna främja en god barn-, ungdoms- och familjepolitik som grundar sig på barnets rättigheter.

I barnombudsmannens riksdagsberättelse får finländska barn och experter en röst. I analyserna fördjupar man sig i finländska barns och ungas vardag, skola, tjänster och lagstiftning.

Mer information

Publiceringen av barnombudsmannens riksdagsberättelse i Finlandiahuset torsdagen den 12 februari kl. 12–15. Det är också möjligt att följa evenemanget på distans. Publiceringstillfället är på finska. Riksdagsberättelse ska publiceras på svenska, finska och engelska. Sammanfattning finns också på nordsamiska, enaresamiska och skoltsamiska.