Ägoreglering i Alahärmä i Kauhava ökade åkrarnas storlek och förkortade körtiden till åkrarna – nyttan uppgick till över 1,1 miljoner euro

I Alahärmä i Kauhava har en ägoreglering slutförts. Den genomfördes i byarna Voltti, Ekola, Köykkäri och Perkiömäki under åren 2019–2025. Vid regleringen kunde flera markägares väg till åkern förkortas med så mycket som 10–25 kilometer per riktning.

– Vid den här ägoregleringen lyckades vi särskilt bra med att förkorta avstånden. Markägarna nämnde själva de långa odlingsresorna till åkrar som även ligger i grannbyarna, vilket hjälpte oss att tillsammans söka lösningar för att förkorta resorna, berättar Tanja Saukko, chef för ägoreglering på Lantmäteriverket.

Innan ägoregleringen kunde en åker ligga över tio kilometer bort, även om avståndet fågelvägen bara var en eller två kilometer. Området genomkorsas av riksväg 19, Lappo å och järnvägen, och till åkrarna måste man ta sig via övergångsställen.

Nyttan av ägoregleringen över 1,1 miljon euro

Markägarna bytte sammanlagt 513 hektar mark, varav 388 hektar var åkermark. Storleken på åkerskiftena ökade från 2,5 hektar till 3,6 hektar, och det genomsnittliga avståndet från driftscentret till åkern förkortades från 5,5 kilometer till 3,6 kilometer.

En stor del av fördelarna med ägoreglering är kopplade till kortare odlingsresor. Totalsumman för regleringen var 960 000 euro, varav markägarnas andel var 420 000 euro och inkluderade anläggning av diken och expeditionsavgifter. Nyttan uppskattas av Lantmäteriverket till 2,1 miljoner euro, så nettonyttan av ägoregleringen är ungefär 1,1 miljoner euro beräknat på 30 år och 5 procents kapitalisering.

– Markägarna får lägre transportkostnader när åkerskiftena är större och färre till antalet, ligger närmare driftscentret och har bättre vägförbindelser, säger Saukko.

Miljön gynnas och trafiksäkerheten ökar

Ägoreglering är bra för miljön. Jordbruks­trafiken och dess utsläpp minskar när markägarnas åkerskiften ligger närmare varandra. Utsläppen minskar också när odlingsåtgärderna går snabbare, eftersom åkrarna är större och har en form som bättre lämpar sig för modern odling.

Ägoreglering bidrar också till att göra trafiken smidigare och säkrare. 

– Onödiga jordbruksanslutningar kunde tas bort från den mycket trafikerade riksväg 19. När långsam jordbrukstrafik är mindre förekommande sker riskabla omkörningar mer sällan. Ökad trafiksäkerhet är en av de betydande fördelarna med ägoreglering, säger Saukko.

Fungerande samarbete är en förutsättning för att en ägoreglering ska lyckas

I Kauhava har flera ägoregleringar genomförts, och i Alahärmä pågår för närvarande två regleringar i områdena Vakkuri-Saunamäki-Kuoppala och Kurjenluhta. Tillvägagångssättet var välbekant för många markägare.

– Ägoreglering innebär inte ett tvåsidigt byte av åkerskiften, det vill säga markägaren behöver inte veta med vem marken kan bytas. En förrättningsingenjör från Lantmäteriverket bedömer värdet på de marker som ska bytas, och markägarna betalar eller får ersättning enligt värdet på skiftena, säger Saukko.

Ett nära samarbete och en fungerande dialog mellan olika parter är en förutsättning för att en ägoreglering ska lyckas.

– Ofta har samma marker brukats i släkten länge, och det är helt förståeligt att det finns mycket känslor kopplade till marken. Ägoreglering är en åtgärd som gäller hela byn, vanligtvis varar i tre till fem år och där samarbete har stor betydelse. Den här ägoregleringen hade stort stöd i området, och delningsplanen togs fram i nära samarbete med markägarna, vilket hjälpte oss att nå ett gott slutresultat, säger Saukko.

Vad är ägoreglering?

I Finland minskar antalet gårdar och storleken på de gårdar som fortsätter produktionen ökar. Ändå betyder det inte nödvändigtvis att produktiviteten blir bättre. Storleken på gården ökas ofta genom att köpa och hyra åkrar från gårdar som har upphört med sin produktion. De är små och ligger långt från gårdens driftscentrum. Då uteblir fördelarna med att öka gårdens storlek.  Ägoreglering är ett sätt att modernisera gårdarnas uppbyggnad och utveckla markanvändningen på landsbygden. Ägoreglering genomförs i samarbete med markägarna, Lantmäteriverket och andra markanvändningsexperter. Åkerstorleken ökas genom att samla ihop jordbrukarnas utspridda åkerskiften till mer sammanhängande skiften som ligger närmare gårdens driftscentrum. Vid en ägoreglering byter markägare åkerskiften och betalar eller får ersättning enligt värdet på de bytta åkrarna. Tiden som går åt till odling och odlingskostnaderna minskar. Ägoreglering är bra för miljön och klimatet eftersom arbetet blir effektivare och jordbrukstrafiken minskar. Också trafiksäkerheten ökar när man kan minska antalet jordbruksanslutningar till huvudvägarna och plankorsningar vid järnvägar.