Bokföringen berättade inte, men mätningarna fann uranoxid – INES 1

Vid slutförvaret för låg- och medelaktivt avfall vid Lovisa kärnkraftverk genomförs tekniska förbättringar. Samtidigt flyttas avfall som har förvarats i slutförvaret i årtionden och vars radioaktivitet med tiden har minskat så mycket att det kan hanteras som vanligt industriavfall. Med förbättringarna vill Fortum säkerställa att anläggningen kan användas tryggt under hela sin planerade livslängd.

Radioaktiviteten i avfall som ska flyttas till deponi mäts alltid före transporten. Den sjätte oktober märkte Fortums arbetstagare att en av avfallstunnorna innehöll mer radioaktivitet än vad bokföringen visade. När arbetstagarna undersökte tunnans innehåll hittades en liten mängd uranoxid som härstammade från färskt kärnbränsle. Uranoxid är en alfastrålare och farlig för hälsan om den kommer in i kroppen, till exempel via inandningsluften. Den funna uranoxiden härstammade från kvalitetskontrolltester av färskt kärnbränsle som utfördes på 1990‑talet.

Det förorenade avfallet lämnade aldrig kraftverksområdet, och det undersöktes, mättes och sanerades av kraftverkets utbildade strålningsarbetare.

Även om ingen utsattes för farliga mängder radioaktivitet var det inte helt uteslutet att någon utomstående kunde ha kommit i kontakt med radioaktiviteten. Därför gjorde Fortum en så kallad INES‑bedömning av händelsen. Bedömningen visade att händelsen tillhör den lägsta klassen på den internationella skalan för kärntekniska och radiologiska händelser, INES 1. Det var en avvikande händelse som påverkade säkerheten.

Strålsäkerhetscentralen granskade Fortums INES‑bedömning och gjorde sin egen slutliga bedömning i början av februari. Resultatet är detsamma: INES 1, liksom Fortums egen bedömning.

Mediatjänst, tel. 010 850 476

Den internationella skalan för kärnkrafts- och strålningshändelser INES