PIO kräver en utredning om inkomstöverföringar mellan generationerna

Det finländska pensionssystemet bygger på solidaritet mellan generationerna. I takt med att samhället har förändrats och livslängden har ökat har systemet reformerats vid behov. Den senaste reformen, med placeringsreform och ökad fondering, stärker särskilt de yngre generationernas ställning. Samhället bör nu ges tid att samla in information om reformernas effekter.

PIO påpekar att pensionssystemet till största delen står utanför statsbudgeten. Problemen i statsfinanserna löses inte genom att skära i pensionerna.

Tal om pensionsnedskärningar försvårar det samarbete som den nuvarande ekonomiska situationen kräver. Den svaga inhemska efterfrågan är redan ett allvarligt problem. Hot om nedskärningar i pensionerna leder till att pensionärer sparar i stället för att konsumera, vilket försvagar ekonomin ytterligare. Samtidigt riskerar osäkerheten att undergräva de yngre generationernas framtidstro. Föreslagna nedskärningar i framtida pensionsintjäning skulle dessutom slå hårdast mot de yngre generationerna.

PIO betonar att pensionärer inte har det bättre än andra generationer. Medianpensionen är 1 848 euro per månad, och var tredje pensionär har mindre än 1 500 euro i pension per månad. Som jämförelse är medianlönen för löntagare 3 611 euro per månad. Sänkta pensioner skulle därför drabba ett stort antal låginkomsttagare. Särskilt skadligt vore att sänka pensionsindexen, eftersom det skulle innebära en permanent försämring av inkomsten.

En bred utredning om generationsöverskridande inkomstöverföringar behövs

Den senaste debatten om rättvisa mellan generationerna har i huvudsak fokuserat på pensionssystemet och påstått ”bättre förmåner” för pensionärer. Pensionerna är dock bara en del av de samlade inkomstöverföringarna mellan generationerna. För en rättvis helhetsbild måste även beskattning, barnbidrag, avgiftsfri utbildning, studiestöd, arbetslöshetsersättning och subventionerad småbarnspedagogik beaktas. Dessa system, som i dag ofta tas för givna, har byggts upp över tid.

PIO kräver en faktabaserad helhetsutredning. Organisationen föreslår att man tar modell från Sverige, där en utredning om så kallad generationsbalans har genomförts. I Finland bör en motsvarande utredning ges som uppdrag till Framtidshuset SITRA. PIO kräver att riksdagen ålägger SITRA att genomföra en sådan utredning med utgångspunkt i tillgängliga finländska data. Därefter kan den offentliga diskussionen föras på en bredare och mer kunskapsbaserad grund.

Pensionärsförbundens Intresseorganisation PIO rf:s sex medlemsorganisationer har cirka 250 000 medlemmar. Medlemsorganisationerna är Eläkeliitto, Pensionärerna rf, Pensionstagarnas Centralförbund PCF rf, Kansallinen Senioriliitto ry, KRELLI Kristilliset eläkeläiset ry och Svenska pensionärsförbundet rf. År 2026 fungerar Eläkeläiset ry som PIO:s ordförande.