Inbjudan till utställningens förhandsvisning och boklansering ti 3.3.2026 kl. 10: Anna Sinebrychoff var en framgångsrik affärskvinna på 1800-talet som trodde på välgörenhet och stöd till kulturen

Utställningens förhandsvisning och bokens lansering 
ti 3.3.2026 kl. 10
Museichef Kirsi Eskelinen presenterar publikationen och utställningens kurator Ira Westergård presenterar utställningen.   
Anmälan till informationsmötet: merja.haikio@siff.fi



Anna Sinebrychoff – En föregångare  
3.3.2026–29.8.2027 
Konstmuseet Sinebrychoff


Anna Sinebrychoff (1830–1904) var exceptionell i Finland under slutet av 1800-talet, då affärslivet var männens domän. Efter sin make Paul Sinebrychoffs (1799–1883) död drev hon ett av Finlands mest framgångsrika företag, Sinebrychoffs bryggeri. Anna ledde målmedvetet såväl sin familj som släktens affärsverksamhet och lämnade ett ansenligt arv till sina barn.  

Konstmuseet Sinebrychoff verkar i släktens byggnad på Bulevarden, där Anna Sinebrychoff bodde i över 50 år. Hennes liv är fast knutet till konstmuseets historia. Utställningen och publikationen Anna Sinebrychoff – En föregångare baserar sig på forskning som har lyft fram ny, mer noggrann och exakt kunskap om denna exceptionella kvinnas liv.  

”Anna förtjänar att uppmärksammas. Under de senaste decennierna har betydelsefulla kvinnor i historien lyfts fram, och Anna är definitivt en av dem. Hon är en av de ytterst få kvinnor som efter sin makes död själv började leda företagets verksamhet på 1800-talet”, berättar museichef Kirsi Eskelinen.   

Utöver sin affärsverksamhet var Anna aktiv inom många områden av det sociala livet såsom välgörenhetsarbete, föreningsverksamhet, kulturstöd, trädgårdsodling och den ortodoxa församlingen. Utställningen och publikationen ger en täckande bild av Anna Sinebrychoffs liv och verksamhet i Helsingfors från 1850-talet och framåt, och placerar henne i centrum av sin tids sociala och ekonomiska förändringar. 

På utställningen visas en ovanligt fin serie porträtt av Anna. 1800-talets mest kända porträttmålare, Albert Edelfelt (1854–1905), målade fyra stora porträtt av henne som nu visas tillsammans för första gången. På 1890-talet beställde Anna ytterligare två porträtt av sig själv av konstnären Gunnar Berndtson (1854–1895), som nu visas offentligt för första gången. Utställningens kurator är intendent, FD Ira Westergård.


Från bildad flicka till den kulturella eliten och en maktposition

Anna Jefimovna Tichanoff föddes i Åbo 1830. Hon fick en borgarflickas uppfostran och flyttade 17 år gammal till Helsingfors där hon fick tjänst hos den ryske handelsmannen Paul Sinebrychoff som sökte en husföreståndarinna. År 1850 vigdes Paul och Anna. Paul var då 30 år äldre än Anna, en känd och framgångsrik handelsman. Äktenskapet innebar att Anna skulle ta sig an en helt ny roll.  

Paret fick fyra barn: Maria (1852), Anna (1854), Nicolas (1856) och Paul (1859). Anna Sinebrychoff utvidgade sin verksamhet utanför hemmet och familjen på 1860-talet efter det fjärde barnets födelse. Vid den tiden fick kvinnor allt bättre möjligheter att aktivt delta i samhällsutvecklingen. Hon tillhörde ett kvinnonätverk och var bland annat aktiv i Röda Korset och en syförening, och var med och grundade Finlands trädgårdsförening. 

Anna var känd för sitt exceptionellt omfattande välgörenhetsarbete, som blev hennes livs uppdrag. Välgörenhetsarbetet fokuserade på århundradets stora sociala problem såsom kampen mot fattigdom, främjandet av folkets utbildning och stöd till nationella kulturprojekt. 

”För Anna var välgörenhetsarbetet också konfliktfyllt. Tillverkning, försäljning och konsumtion av alkohol gav familjen välstånd. Samtidigt kunde man i arbetarkvarteren runt deras hem se fattigdom, dryckenskap och andra sociala problem” säger utställningens kurator Ira Westergård.  

Stadsbostaden på Bulevarden låg på samma tomt som bryggeriet och utgjorde livets centrum. I Anna och Paul Sinebrychoffs hus sköttes alla dagliga affärsuppgifter. Dörrarna till elitens inre krets öppnades på allvar 1863 då Paul tilldelades titeln kommerseråd och Anna sålunda blev kommerserådinna. På Bulevarden arrangerades baler och konserter. Husets fönster vette mot familjens trädgård och växthus. Det var en av de största trädgårdarna i Helsingfors på den tiden, och Sinebrychoffparken, Koffens park, gläder stadens invånare på samma plats än idag.  

Anna Sinebrychoff blev änka vid 52 års ålder. Omedelbart efter makens död lämnade hon ett officiellt meddelande till magistraten att hon hade för avsikt att fortsätta makens affärsverksamhet. Hon förvärvade en majoritetsandel i Sinebrychoffs familjeföretag. Annas son Paul den yngre var verkställande direktör när familjeföretaget blev aktiebolag 1888. Anna blev styrelseordförande och behöll posten fram till sin död.


Mecenaten ökade förmögenheten och stödde konsten

Anna ärvde en stor förmögenhet av sin make och ägnade resten av sitt liv åt att stadigt öka dessa tillgångar. Förmögenheten växte betydligt, och förutom att Anna fortsatte sitt välgörenhetsarbete gav hon sitt stöd till kultur och konst. 

Anna och Paul Sinebrychoff hörde till de första konstsamlarna på 1860- och 1870-talet, när konstscenen just började växa fram i Finland. Paul var medlem i Finska Konstföreningen, och de köpte konst av unga finska konstnärer. Anna köpte konst på egen hand till sitt hem, och efter att hon blivit änka beställde hon totalt fyra porträtt av Albert Edelfelt, varav de första målades strax före konstnärens internationella genombrott. 

”På den tiden utmärkte sig Anna som den enda kvinnliga konstsamlaren och mecenaten. Hon var en pionjär i affärsvärlden, som mecenat och i välgörenhetsarbetet”, berättar utställningens kurator Ira Westergård.  

Kommerserådinnan Anna Sinebrychoffs liv och arbete kan studeras närmare på utställningen och i publikationen. Konstmuseet Sinebrychoff är beläget i bryggerisläktens hem på Bulevarden. Empiresalens möblemang i hemmuseet har behållits intakt och bevarats som ett minne av Anna Sinebrychoffs tid som husets härskarinna.



Utställningens kurator:
Ira Westergård


Utställningens publikation: 
Anna Sinebrychoff – En föregångare 
Huvudredaktör: FT Hanna-Leena Paloposki 
Förläggare: Kustannusosakeyhtiö Parvs

Författare:  
Julia Donner, FD 
Kirsi Eskelinen, FD, museichef, Konstmuseet Sinebrychoff/ Finlands Nationalgalleri 
Niklas Jensen-Eriksen, professor 
Teppo Jokinen, docent
Hanna Kemppi, FD 
Tutta Palin, professor 
Alexandra Ramsay, FD 
Ira Westergård, FD, intendent, Konstmuseet Sinebrychoff / Finlands Nationalgalleri


Utställningens publikation har fått stöd av: KAMU Esbo stadsmuseum, Konstmuseet Sinebrychoffs vänner rf., Svenska kulturfonden och Oy Sinebrychoff Ab.



Konstverk har lånats från: 
Fortums Konststiftelsens samlingar 
Gösta Serlachius konststiftelse 
Helsingfors stadsmuseum 
Rikhard och Henri Grahn 
Privata samlingar




Oy Sinebrychoff Ab stöder Konstmuseet Sinebrychoffs verksamhet.