Klimatförändringen utmanar försörjningsberedskapen inom jord- och skogsbruket – förändringarna måste förutses i tid

I Försörjningsberedskapscentralens (FBC) PUUVILJA-projekt bedöms klimatförändringsriskerna för jordbruket och skogsbruket ur ett försörjningsberedskapsperspektiv fram till omkring år 2045. En rapport som Naturresursinstitutet utarbetat till FBC bedömer risker och föreslår utvecklingsåtgärder som kan stärka verksamhetsförutsättningarna för aktörerna i branschen under förändrade förhållanden.

Effekterna på jordbruket ökar med extrema väderfenomen

Olika vädervariationer och extrema fenomen kommer att innebära utmaningar för jordbruket redan under de närmaste årtiondena. Klimatförändringen gör att kraftiga regn och långvariga torra perioder ökar, vilket försämrar växternas tillväxt och skörd samt försvårar bärgningen och rörligheten på åkrarna.

”Vad gäller Finlands försörjningsberedskap och självförsörjning inom livsmedelsproduktionen är det viktigt att den inhemska produktionen och odlingsförmågan bevaras även vid exceptionella väderförhållanden. En av de viktigaste insikterna i projektet är därför vattenhanteringen av åkrarna. Hur man vid behov kan styra vatten från åkrarna till andra platser, men samtidigt skaffa mer vatten under torra perioder”, säger ledande beredskapsexpert Tapio Tourula på Försörjningsberedskapscentralen.

Förutom vattenhushållningen är till exempel flexibla odlingsmetoder och mångsidig produktion viktiga sätt att trygga försörjningsberedskapen inom jordbruket. Det är också viktigt att undersöka och följa upp nya skadegörare inom jordbruket, som har spridit sig till vårt land snabbare än beräknat.

Stormskador, skörd och logistik betonas inom skogsbruket

Vädervariationer och extrema väderfenomen orsakade av klimatförändringen kommer också att märkas inom skogsbruket, eftersom det förändrade klimatet orsakar stormskador, försämrar förutsättningarna för avverkning, försvårar transporter och orsakar lagringsutmaningar. Samtidigt ökar också hotet från nya skadedjur och sjukdomsalstrande organismer.

”Inom skogsbruket är de mest akuta försörjningsberedskapsriskerna försvårad avverkning på vintern på grund av avsaknad av snö och tjäle samt chockeffekterna av omfattande storm- och insektskador på avverkning, logistik och lagring. Erfarenheterna i Centraleuropa och Östeuropa har visat oss hur omfattande följderna kan vara. Eftersom skogens tillväxtcykel är lång har beslut som fattas i dag effekter under flera årtionden framöver – därför är det nödvändigt att förutspå riskerna”, säger en av rapportens författare, forskningschef Markus Melin på Naturresursinstitutet.

PUUVILJA-projektet genomfördes inom FBC:s program Energi 2030, där man söker metoder för att säkerställa oavbruten energiförsörjning i ett klimatneutralt samhälle.