Välfärdsområdenas upphandlingar hos anknutna enheter är förknippade med juridiska risker
24.2.2026 06:45:00 EET | VTV Valtiontalouden tarkastusvirasto | Pressmeddelande
Över en fjärdedel av välfärdsområdenas, Helsingfors stads och HUS-sammanslutningens förhållanden till anknutna enheter grundar sig på en ägarandel på högst en procent.

Enligt Statens revisionsverks granskning hade välfärdsområdena som små delägare endast få metoder för att utöva bestämmande inflytande över vissa anknutna enheter. Välfärdsområdets låga ägarandel i sin anknutna enhet samt små påverkningsmetoder i dess förvaltningsorgan kan utgöra en juridisk risk för upphandlingarnas lagenlighet.
Upphandlingar hos anknutna enheter är ett undantag från skyldigheten att konkurrensutsätta offentliga upphandlingar. Välfärdsområdena och andra upphandlande enheter kan göra upphandlingar hos anknutna enheter som de äger utan konkurrensutsättning. En förutsättning för upphandling hos anknutna enheter är att ägarna utövar bestämmande inflytande över de anknutna enheterna enligt kraven i upphandlingsbestämmelserna.
"Det bestämmande inflytandet ska vara faktiskt för att upphandlingar ska kunna göras enligt undantaget som gäller anknutna enheter", säger ledande redovisningsrevisor Riku Stengård.
Statens revisionsverk granskade organiseringen av välfärdsområdenas, Helsingfors stads social-, hälso- och räddningssektors och HUS-sammanslutningens upphandlingar hos anknutna enheter samt styrningen och tillsynen över anknutna enheter. Hösten 2024 hade välfärdsområdena, HUS och Helsingfors stad sammanlagt cirka 150 anknutna enheter.
Organiseringen och verkställandet av styrningen och tillsynen över anknutna enheter bör utvecklas
Välfärdsområdena, Helsingfors stad och HUS-sammanslutningen kan övervaka och styra anknutna enheter med hjälp av ägarstyrning, koncernövervakning, koncerndirektiv eller avtalsstyrning. De tillämpliga metoderna beror delvis på om sammanslutningen har en ställning som dotter-, intresse- eller annan sammanslutning.
En del av välfärdsområdena hade inte utarbetat ett koncerndirektiv som förutsätts i lagen om välfärdsområden och hos en del saknade direktivet lagstadgat innehåll. I enskilda välfärdsområden hade koncernledningens befogenheter och uppgifter fastställts bristfälligt. Enligt granskningen bör även tillsynen över avtal och upphandlingar förbättras.
I flera välfärdsområden observerades dessutom brister i den lagstadgade ekonomiska rapporteringen. Bristerna gällde upprättandet av koncernbokslut samt inlämnandet av ekonomiska uppgifter om anknutna enheter till staten.
”Välfärdsområdena, Helsingfors stad och HUS bör fästa uppmärksamhet vid rapporteringen av ekonomiska uppgifter om anknutna enheter enligt anvisningarna", konstaterar Stengård.
Läs mer i publikationen: Välfärdsområdenas upphandlingar hos anknutna enheter
Nyckelord
Kontakter
Riku StengårdJohtava tilintarkastaja, ledande redovisningsrevisor
Tel:09 432 5751etunimi.sukunimi@vtv.fiLänkar
Statens revisionsverk säkerställer att statens tillgångar används i enlighet med riksdagens beslut, effektivt och med efterlevnad av lagar och regler. Med sin verksamhet stödjer revisionsverket ett transparent beslutsfattande och demokrati. Statens revisionsverk granskar skötseln av statsfinanserna och förvaltningens verksamhet. Revisionsverket övervakar dessutom användningen av öppenhetsregistret samt utövar tillsyn över parti- och valfinansieringen och politisk reklam.
Andra språk
Följ VTV Valtiontalouden tarkastusvirasto
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från VTV Valtiontalouden tarkastusvirasto
Punktvis användning av artificiell intelligens ger ingen betydande effektiviseringsnytta inom statsförvaltningen10.6.2026 06:45:00 EEST | Pressmeddelande
Artificiell intelligens förväntas effektivisera också den offentliga förvaltningen och tjänsterna. Man har kommit i gång med utvecklingen av artificiell intelligens inom statsförvaltningen, men som helhet utnyttjas artificiell intelligens endast i liten utsträckning.
Pistemäinen tekoälyn käyttö ei saa aikaan mittavaa tehostamishyötyä valtionhallinnossa10.6.2026 06:45:00 EEST | Tiedote
Tekoälystä odotetaan myös julkisen hallinnon ja palvelujen tehostajaa. Valtionhallinnossa on lähdetty tekoälykehittämisessä liikkeelle, mutta kokonaisuutena tekoälyä hyödynnetään vasta vähän.
Informationen om de ekonomiska konsekvenserna av Natomedlemskapet har inte varit tillräckligt genomskinlig9.6.2026 06:45:00 EEST | Pressmeddelande
Beredningen och beslutsfattandet i anslutning till Finlands Natomedlemskap har som helhet varit fungerande. Bedömningar av hur statsfinanserna påverkats av Natomedlemskapet har gjorts i varierande grad, och det är svårt att följa kostnadsutvecklingen utifrån de offentligt tillgängliga uppgifterna.
Nato-jäsenyyden taloudellisia vaikutuksia ei ole esitetty riittävän läpinäkyvästi9.6.2026 06:45:00 EEST | Tiedote
Suomen Nato-jäsenyyteen liittyvä valmistelu ja päätöksenteko on ollut kokonaisuutena toimivaa. Nato-jäsenyyden valtiontaloudellisia vaikutuksia on arvioitu vaihtelevasti ja kustannusten kehitystä on vaikea seurata julkisesti saatavilla olevien tietojen pohjalta.
I regeringens propositioner beskrivs användningen av mikrosimuleringsmodeller inte tillräckligt tydligt29.5.2026 06:45:00 EEST | Pressmeddelande
Enligt revisionsverket bör användningen av mikrosimuleringsmodeller i bedömningen av lagändringar rapporteras mer transparent till beslutsfattarna.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum