De föreslagna anslagsminskningarna äventyrar rättsstatens kärnfunktion

Finansministeriets förslag till domstolarnas finansiering för 2027 är cirka 19 miljoner euro mindre än tidigare. Detta motsvarar cirka 270 årsverken inom domstolsväsendet. Om detta förverkligas skulle omkostnadsbesparingarna som gäller domstolarnas finansiering uppgå till hela 10,77 miljoner euro 2027. År 2025 var motsvarande nedskärningar något under två miljoner euro och år 2026 nästan nio miljoner euro. Dessutom upphör den tidsbegränsade tilläggsfinansiering som beviljats domstolarna i slutet av 2026, vilket minskar finansieringen med 7,9 miljoner euro.

Bakgrunden är långvarig underresursering

Domstolarnas och den övriga rättsvårdens långvariga underresurserering har identifierats och beskrivits i den redogörelse för rättsvården som blev klar 2022. I Petteri Orpos regeringsprogram 20.6.2023 har det antecknats att tillräcklig finansiering ska tryggas för rättsvården. Finansieringen har börjat utvecklas positivt, men de nedskärningar som beskrivs ovan vänder finansieringen mot en kritisk nedgång. De omkostnadsbesparingar som riktats till åren 2025 och 2026 har inom domstolsväsendet kunnat täckas av andelen anslag som överförs och genom överföringar av engångsnatur. År 2027 är det dock inte längre möjligt att undvika personalminskningar.

Domstolsväsendets samhälleliga betydelse och andel av statens utgifter

Finland är en rättsstat och till dess grundpelare hör riksdagen som stiftar lagar, regeringen och andra myndigheter som utövar den verkställande makten samt de oberoende domstolarna som utövar den dömande makten. För att det finländska samhället ska fungera förutsätts att var och en av dessa tre pelare är funktionsduglig.

Domstolsväsendets andel av statens utgifter är endast något under en halv procent. Med tanke på statsfinanserna är det alltså fråga om en liten utgiftspost i förhållande till den samhälleliga betydelsen av domstolarnas verksamhet.

”Det är uppenbart att det långvariga underskottet i de offentliga finanserna kräver åtgärder för att utvecklingen ska kunna vändas så att den ska bli hållbar. I ett ansträngt ekonomiskt läge är det särskilt viktigt att de offentliga medlen riktas till nödvändiga och samhällsviktiga uppgifter. En lamslagen domstolsverksamhet skulle få förödande konsekvenser för hela samhället. Genom att spara på domstolarna kan man alltså uppnå bara lite men förlora mycket.

De besparingar som hänför sig till domstolsväsendets omkostnader leder oundvikligen till att handläggningstiderna fördröjs ännu mer än tidigare. I praktiken innebär detta till exempel att ärenden som gäller investeringsprojekt står i domstolarna och att parterna i brottmål väntar på att målen ska avgöras omänskligt länge. Det samhälleliga förtroendet, den ekonomiska tillväxten och den inre säkerheten förutsätter tillräckliga resurser för domstolarna”, säger överdirektör Pasi Kumpula vid Domstolsverket.