Fler polisanmälningar görs mot lärare visar OAJ-enkät

Sex av tio som svarade på OAJ:s medlemsenkät anser att tröskeln att polisanmäla lärare är lägre än tidigare. Hot om polisanmälan eller en rättsprocess väcker oro bland drygt 40 procent av svarandena. Över hälften av svarandena som arbetar i grundskolan är bekymrade över utvecklingen.

– OAJ kontaktas årligen i omkring 200 fall, vilket är mer än tidigare. Enkäten visar att det är fråga om ett utbrett fenomen. Det skapar naturligtvis oro och belastar lärarna, säger Ulla Walli som är juridisk direktör vid OAJ.

OAJ kan erbjuda en polisanmäld medlem juridisk hjälp redan i förundersökningsskedet. I bästa fall avslutas fallet redan då eller så förkastas åtalet i tingsrätten. Så gick det till exempel i ett fall där en elev påstod sig ha misshandlats av läraren. Till nyheten (på finska).

Lärarna uppskattar rättsskyddsförsäkringen

De som svarade på enkäten arbetar som lärare inom den grundläggande utbildningen, i gymnasier och yrkesläroanstalter samt inom småbarnspedagogiken. 70 procent av svarandena uppger att det saknas tydliga, gemensamt genomgångna anvisningar på den egna arbetsplatsen för hur man ska agera om till exempel en vårdnadshavare hotar polisanmäla eller stämma en lärare.

Nästan alla svarande (96 procent) anser att rättsskyddsförsäkringen är en viktig medlemsförmån.

– Rättsprocesser är ofta långa, betungande och dyra. Den rättsskyddsförsäkring som OAJ erbjuder sina medlemmar upplevs därför som värdefull. Ersättningstaket höjdes för ett par år sedan till 50 000 euro, säger Walli.

– Enligt våra uppgifter avslutas 80 procent av fallen som inleds mot lärare antingen i förundersökningen eller med att åklagaren lägger ner ärendet, fortsätter Walli.

Behov av nationella riktlinjer vid vålds- och hotsituationer

Nästan 90 procent av svarandena anser att det behövs nationella anvisningar och rutiner för hur vålds- och hotsituationer ska förebyggas och hanteras i skolor, läroanstalter och daghem.

– Många arbetsplatser har bristfälliga anvisningar och praxis varierar regionalt. Det försämrar lärarnas arbetssäkerhet och en otrygg lärmiljö påverkar naturligtvis också eleverna. Svaren visar tydligt att lärarna efterlyser gemensamma anvisningar för vålds- och hotsituationer, säger Walli.

Ett arbetarskyddsprogram skulle trygga vardagen inom utbildningen

OAJ anser att det snabbt behövs ett nationellt arbetarskyddsprogram för utbildningssektorn. Det skulle förutsätta en uppdatering av arbetarskyddslagstiftningen och medföra nationella rekommendationer och verktyg för att effektivt kunna ingripa i både arbetsbelastnings-, vålds- och hotsituationer.

– Ett eget arbetarskyddsprogram för utbildningssektorn skulle ge nationella riktlinjer för att förebygga våld och agera i hotsituationer. Enhetlig praxis och tydliga anvisningar skulle avsevärt främja säkerheten i skolor, läroanstalter och daghem, konstaterar Walli.

Så genomfördes enkäten

• OAJ:s medlemspanel består av 2 000 personer som arbetar på olika utbildningsnivåer och har valts ut genom slumpmässigt urval. Paneldeltagarna besvarar cirka fem enkäter per år.
• Enkäten skickades till panelmedlemmar som arbetar inom småbarnspedagogik, i grundskolor, gymnasier och yrkesutbildning på andra stadiet.
• Enkäten besvarades den 18–24 februari 2026 av 587 yrkesverksamma i utbildningssektorn. Svarsfrekvensen var 44 procent.