Frivilligt skogsskydd och restaurering av livsmiljöer förstärkte den biologiska mångfalden i Nyland

Mot en ny METSO-programperiod

METSO‑programmet för den biologiska mångfalden i södra Finlands skogar har i snart 20 år erbjudit privata markägare en möjlighet att skydda sina mest värdefulla skogar. Markägarna får ersättning för detta på ett rättvist och transparent sätt. Programmets popularitet har ökat år för år och blivit ett etablerat alternativ vid sidan av traditionellt skogsbruk. År 2025 skyddade NTM-centralen i Nyland nästan 480 hektar ekologiskt värdefulla skogar via METSO-programmet.

”Det är verkligen fint att markägarna i stora skaror aktivt vill delta i programmet. Det här arbetet är svårt att överträffa när det gäller hur givande det är, att få vara med och skydda så många fina objekt”, berättar överinspektören Aleksi Nurmi vid Livskraftscentralen i Nyland, som i sitt arbete inrättar naturskyddsområden

Statens regionalförvaltning reformerades i början av 2026 och genomförandet av frivilligt naturskydd hör nu till Livskraftscentralen i Nyland. Skyddsbeslut kan befattas när statsrådet godkänt den nya METSO-perioden, men finansieringen är knappare än tidigare. Det innebär att alla objekt inte nödvändigtvis kan skyddas direkt, men områden som lämpar sig för programmet strävar man efter att trygga inom ramen av tillgängliga resurser.

”Markägarna uppmanas fortfarande att trots besparingsläget lämna in sina objekt för behandling, till exempel via webbplatsen Metsonpolku.fi/sv eller genom att kontakta oss direkt”, säger Nurmi.

Viktigt arbete för försvagade livsmiljöer

Det frivillighetsbaserade Helmi-livsmiljöprogrammet har nu pågått i fem år. Under förra året främjades den biologiska mångfalden i många värdefulla livsmiljöer såsom myrar, skogar, småvatten, stränder, fågelvatten och vårdbiotoper. Totalt skyddades nästan 90 hektar ekologiskt värdefulla myrar.

Naturvårdsåtgärder utfördes i skogliga livsmiljöer på 20 privata naturskyddsområden runtom i Nyland. Åtgärderna riktades bland annat mot igenväxta lundar, ädellövskogar och hassellundar. Vissa objekt var METSO‑skyddade skogar med höga naturvärden. Syftet med vården är att trygga förhållandena för hotade arter och främja skogarnas naturtillstånd genom att öka skogens flerskiktade struktur och mängden dödved.

I praktiken gjordes röjning av granunderväxt, ringbarkning och avverkning av granar samt borttagning av invasiva arter, röjning av sly och slåtter av gräsvegetation.

Betydande framsteg och glädjeämnen vid fågelvatten

Restaureringen av Natura‑områden enligt fågeldirektivet var en särskild stolthet i Nyland. På västängarna vid Ruskis i Borgå grävdes fyra vattenspeglar på totalt cirka 2,6 hektar. I Vaanilanlahti i Lojo fortsätter grävarbetet, och under mars färdigställs nya vattenspeglar, häckningsholmar och konstruktioner som gynnar bete. Två sedimentationsbassänger byggdes också för att minska närings- och partikelbelastningen.

Restaureringarna gynnar avsevärt strand- och våtmarksfåglar samt hotade växt- och insektarter. Vid Vaanilanlahti är målet att öka arealen av öppet vatten och förbättra livsmiljöerna för våtmarksfåglarna. Vid Ruskis utvecklar man miljöer för sjöfåglarnas ungar, de skyddade vattenspeglarna erbjuder viktiga födo- och viloplatser.

”Inte heller måsfåglarna har glömts bort, byggandet av en häckningsholme för dem inleds nästa höst strax utanför kärnområdet i Ruskis”, berättar fågelvattenkoordinator Mikko Koho.

Strandnaturmiljöer restaurerades och sköttes på totalt nästan 20 hektar. De vårdade objekten fanns särskilt på Hangö udd och i den västra skärgården utanför Hangö. Syftet med åtgärderna är att motverka igenväxning som orsakas av eutrofiering samt spridningen av invasiva arter som vresros, och därigenom trygga bevarandet av strandnaturtyper och deras ursprungliga arter.

Små rinnande vattendrag restaurerades och sköttes på sex platser runtom i Nyland. I samband med detta ersattes även fem vandringshinder med lösningar som bättre möjliggör vattenlevande organismers rörelser. I västra Nyland restaurerades dessutom en källmiljö som tidigare hade förändrats av mänsklig verksamhet.

Betesdrift är en förutsättning för vårdbiotoper

De starkt hotade traditionella kulturlandskapen bevaras endast genom aktiv skötsel och utgjorde ett centralt fokus inom Helmi‑programmet 2025. Arealen av skötta vårdbiotoper ökade då nya områden togs med i programmet. Kvaliteten på naturbeten, hagmarker och ängar förbättrades genom reparation av stängsel, röjning av igenvuxna områden och bekämpning av invasiva arter.

Samtidigt stärktes nätverket av nya livsmiljöer genom att värdefulla objekt med höga artvärden vårdades och restaurerades runtom i landskapet. Detta bidrog till att förbättra livsmiljöerna både för vårdbiotoper och för andra sällsynta arter.

Totalt restaurerades och sköttes över 120 hektar vårdbiotoper och nya livsmiljöer på cirka 70 objekt.

Samarbete och markägare har en central roll

Genomförandet av METSO och Helmi‑programmen bygger på nära samarbete med markägare, kommuner, organisationer och andra intressenter. Skogsvårdsföreningarnas experter och skogstjänstföretag stöder markägarna genom rådgivning. Mångsidiga entreprenörer deltar i det praktiska naturvårdsarbetet. Kommunernas egna naturskyddsprogram och planläggning styr också arbetet.

Samarbetet med markägare är avgörande eftersom åtgärderna sker på deras mark och bygger på frivillighet. Skyddsprocessen inleds vanligtvis med ett gemensamt fältbesök, varefter livskraftcentret gör ett erbjudande för lämpliga objekt. Markägaren kan välja mellan försäljning eller att bilda ett privat naturskyddsområde, båda alternativen ger möjlighet till skattefri ersättning.

Beredningen av LUMO-programmet startar i Nyland

Arbetet med att ta fram landskapets genomförandeplan för biologisk mångfald, LUMO-programmet, är i full gång. Arbetet leds av Livskraftscentralen i Nyland tillsammans med en bred arbetsgrupp bestående av representanter från kommuner, intresseorganisationer och föreningar.

Utöver LUMO-arbetet stärker fyra Helmi‑kluster i landskapet det lokala samarbetet och förbättrar kunskapsunderlaget. Klustren hjälper till att rikta åtgärderna till de mest betydelsefulla objekten för bevarandet av biologisk mångfald.

METSO‑programmet

METSO är ett frivilligt program för privata skogsägare, genom vilket man kan skydda och vårda naturvärden i sina skogar och därigenom trygga bevarandet av biologisk mångfald.

Helmi‑livsmiljöprogrammet

Helmi-programmet tar itu med den största direkta orsaken till att den finska naturen utarmas: livsmiljöernas minskning och försämring. Målet är att stärka den biologiska mångfalden och förbättra livsmiljöernas tillstånd genom att skydda och restaurera myrar, sköta fågelvatten, vårdbiotoper, skogliga livsmiljöer samt småvatten och strandnatur. Åtgärderna stödjer hotade arter och livsmiljöer.