Hushållens utestående konsumtionskrediter över 28 miljarder euro
4.3.2026 10:00:00 EET | Suomen Pankki | Pressmeddelande
Hushållens totala utestående konsumtionskrediter uppgick vid utgången av 2025 till 28,2 miljarder euro och årsökningen har mattats av till 0,1 %. Av hushållens totala utestående konsumtionskrediter bestod ungefär hälften av konsumtionskrediter utan säkerhet (exkl. fordonslån) och deras årsökning var 1,5 %.

Vid utgången av 2025 var det utestående beloppet av hushållens konsumtionskrediter beviljade av övriga finansinstitut med verksamhet utanför banksektorn nästan 140 miljoner euro mindre än vid motsvarande tidpunkt ett år tidigare. Det utestående beloppet av konsumtionskrediter beviljade av övriga finansinstitut uppgick vid utgången av 2025 till 5,2 miljarder euro, då också lån beviljade av övriga finansinstitut som redovisas utanför balansräkningen1 medräknas. Av konsumtionskrediterna beviljade av övriga finansinstitut var 91 % fordonslån.
Konsumtionskrediter beviljade av övriga finansinstitut utgör 19 % av hushållens totala utestående konsumtionskrediter. Andelen konsumtionskrediter beviljade av övriga finansinstitut har minskat under de senaste åren. Största delen (62 %) av hushållens konsumtionskrediter har beviljats av banker (kreditinstitut) med verksamhet i Finland. Också andelen konsumtionskrediter som banker med verksamhet i Finland beviljat hushållen har minskat under de senaste åren. Av de aktörer som beviljar konsumtionskrediter har utländska aktörer med gränsöverskridande utlåning de senaste åren ökat sin andel (19 %) av de totala utestående konsumtionskrediterna. Dessa aktörer är banker (kreditinstitut) och övriga finansinstitut. Hushållens totala utestående konsumtionskrediter uppgick vid utgången av 2025 till 28,2 miljarder euro och årsökningen har mattats av till 0,1 %. Årsökningen var senast lika långsam vid utgången av 2020.
Av hushållens totala utestående konsumtionskrediter bestod ungefär hälften av konsumtionskrediter utan säkerhet (exkl. fordonslån) och deras årsökning var 1,5 %. De övriga finansinstitutens andel av konsumtionskrediterna utan säkerhet som beviljats hushåll var 3 %. Merparten (58 %) av konsumtionskrediterna utan säkerhet har beviljats av banker med verksamhet i Finland, men de utländska aktörerna med gränsöverskridande utlåning står redan för en andel på 39 % av hushållens konsumtionskrediter utan säkerhet. Därutöver utgjorde 9,7 miljarder euro av hushållens konsumtionskrediter fordonslån och 4,3 miljarder euro konsumtionskrediter med säkerhet. Av fordonslånen hade 51 % beviljats av banker med verksamhet i Finland och 49 % av övriga finansinstitut.
I det totala beloppet av utestående konsumtionskrediter ingår inte konsumtionskrediter i inkassobolagens balansräkningar. Försäljningen av oreglerade lån till inkassobolagen bidrar för sin del till att bromsa upp ökningen av de utestående konsumtionskrediterna. Enligt beräkningar från det positiva kreditupplysningsregistret hade inkassobolagen i balansräkningen vid utgången av 2025 konsumentkrediter2 för 1,6 miljarder euro, varav en betydande andel uppskattas vara konsumtionskrediter.
Närmare upplysningar lämnas av
- Markus Aaltonen, telefon 09 183 2395, e-post: markus.aaltonen(at)bof.fi,
- Pauli Korhonen, telefon 09 183 2280, e-post: pauli.korhonen(at)bof.fi.
Nästa publiceringstillfälle 3.6.2026.
De publicerade siffrorna för insamlingen av statistik om övriga finansinstitut finns på Finlands Banks webbplats bakom denna länk.
---
1 Värdepapperiserade fordonslån som redovisas som poster utanför balansräkningen för övriga finansinstitut utgör en betydande del av helheten.
2 Användningen av det nya materialet och tolkningen av de nya siffrorna kan vara förenad med osäkerhet. Osäkerhetsfaktorerna minskar, när mängden material ökar och det erhålls mer erfarenhet av en mer detaljerad analys av materialet. Det är inte möjligt att separera ”konsumtionskrediter” från uppgifterna i det positiva kreditupplysningsregistret. Konsumentkrediterna i inkassobolagens balansräkningar omfattar fordonslån, fortlöpande lån och övriga konsumentkrediter.
Nyckelord
Länkar
Finlands Bank
Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron.
Andra språk
Följ Suomen Pankki
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki
I Finland påträffades 483 förfalskade eurosedlar under 202527.2.2026 11:00:00 EET | Pressmeddelande
Bland de utelöpande sedlarna i Finland påträffades 483 förfalskade eurosedlar under 2025. Under 2023 påträffades 653 förfalskade eurosedlar i omlopp och 714 stycken under 2024.
Suomessa löytyi viime vuonna kierrosta 483 euroseteliväärennöstä27.2.2026 11:00:00 EET | Tiedote
Suomessa setelien kierrosta löydettiin vuoden 2025 aikana 483 euroseteliväärennöstä. Vuonna 2023 kierrosta löytyi 653 euroseteliväärennöstä ja vuonna 2024 niitä löytyi 714.
Total of 483 counterfeit euro banknotes found in circulation in Finland last year27.2.2026 11:00:00 EET | Press release
In 2025, a total of 483 counterfeit euro banknotes were detected among banknotes in circulation in Finland. The number of counterfeit euro banknotes detected in 2023 and 2024 was 653 and 714, respectively.
Genomsnittsräntan på bostadslån har stabiliserats27.2.2026 10:00:00 EET | Pressmeddelande
I januari hade 94 % av de nya bostadslånen Euribor som referensränta. Det senaste året har intresset för 12 mån. Euribor som referensränta för nya bostadslån minskat och intresset för kortare Euriborräntor ökat. Av de utestående bostadslånen har 95 % av lånen Euribor som referensränta och endast 5 % av lånen löper med fast ränta eller har bundits till bankernas egna referensräntor.
Asuntolainojen keskikoron kehitys tasaantunut27.2.2026 10:00:00 EET | Tiedote
Tammikuussa uusissa asuntolainoissa 94 prosentissa käytettiin viitekorkona euriborkorkoa. Viimeisen vuoden aikana 12 kuukauden euriborkoron suosio uusien asuntolainojen viitekorkona on vähentynyt ja vastaavasti lyhempien euriborkorkojen kasvanut. Asuntolainakannasta 95 prosentissa lainoista on käytetty viitekorkona euriborkorkoja, ja vain 5 % lainoista oli kiinteäkorkoisia tai pankkien omiin viitekorkoihin sidottuja.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum